I en processiteration med 5 stationssamhällen i Småland (Emmaboda, Vislanda, Vaggeryd, Lessebo, Hultsfred) har man kartlagt behov, matchat transporttjänster och andra lösningar till lokala behov, bedömt potentialer och identifierat nödvändiga förutsättningar för att nya lösningar ska kunna drivas långsiktigt på affärsmässiga grunder. Samtidigt har processen (verktygslådan) generaliserats och gjorts tillgänglig till landsbygdskommuner i hela Sverige.

Kartläggning av behoven och första lösningsidéer skedde genom en blandning av olika metoder. Sammanställning befintligt material om kommunens utveckling och trafikåtgärder. Kvalitativa semistrukturerade intervjuar med relevanta lokala aktörer (kommun, näringsliv, transportsektor) för identifiering av mobilitetsbehov samt huvudmålgrupper. Centrala behovsägare var bl.a. verksamma/pendlare, ungdomar (fritidsresor), besökare och pensionärer bosatta utanför tätorten. Workshoppar med behovsägare (kommun, näringsliv, transporter, föreningar, skolor, äldre) där lösningsidéer för huvudmålgrupper identifierades och prioriterades. 

Projektet hade två ingångsvärden/hypoteser som visade sig i behov av nyansering. Kopplingen till stationen: En järnvägsstation påverkar främst in- och utpendlingsmöjligheter. Men utöver det förekommer det flertal andra mobilitetsbehov som är oberoende av en järnvägsstation. Det gäller främst vardagsmobilitet, fritidsresor och skol- och ungdomsresor. Nya mobilitetstjänster (delad mobilitet och plattformstjänster): Även om nya mobilitetstjänster var ett centralt ingångsvärde i lösningsidentifikationen visade det sig snabbt att man hade tagit ut resultatet i förväg. Visst identifierades mobilitetstjänster en roll som potentiell lösning i vissa kommuner, men de behövde alltid kombineras med andra lösningar kring infrastruktur, såsom sammanhängande cykelvägnät eller cykelställ, och befintliga mobilitetslösningar, såsom anpassade rutter och avgångar i kollektivtrafiken.

Att man kunde iterera processen med 5 kommuner med liknande grundförutsättningar men ändå olika behov har varit en fungerande inlärningsprocess för både kommuner och projektkonsortiet, samt bidragit till en kvalitetssäkring av själva processen. Iterationen underlättade för och säkrade upp framtagning av en process för landsbygdskommuner i Sverige och publikation av en handbok som stöttar kommuner att planera för och möjliggöra etablering av mobilitetslösningar som matchar de mobilitets- och transportbehov som finns lokalt.