Syftet med den aktuella studien var att kartlägga erfarenheter kring och perspektiv på utspridning av skolstarttider, dels med fokus på ett optimalt resursutnyttjande i kollektivtrafiken, dels med fokus på andra effekter med bäring på hållbarhet i stort. Studiens metoder bestod av en iterativ process i fyra steg: en exempelkartläggning, framtagande av en typologi, en intervjustudie samt en intressentanalys som i sin tur bygger på material såsom tidigare forskningsresultat, en enkätstudie bland elever samt en enkätstudie bland kommuner i Västra Götaland. Analysarbetet utgick från ett ramverk bestående av Västra Götalandsregionens fem hållbarhetsinriktningar: Främjad hälsa, Jämlikhet, Hållbar ekonomisk utveckling, Förbättrad tillgänglighet och Begränsad miljöpåverkan. Analysen fokuserades på skillnader mellan olika geografier, skillnader mellan högstadie/gymnasium, och socioekonomiska skillnader.

Exempelkartläggningen bestod av 7 st. exempel där ett upplägg med utspridning av skolstarttider har införts, testats eller utretts. Exempel förekommer i både storstadsområden, medelstora städer och i glesare geografier. Det fanns varierande bevekelsegrunder till att införa eller pröva ett upplägg med utspridda skolstarttider, där kollektivtrafiken generellt var ett mindre vanligt skäl. I ett fall var införandet ett initiativ hos lärarna. I ett annat fall var det ett initiativ från den regionala kollektivtrafikmyndigheten med fokus på att minska trängsel samt bidra till hållbart resande hos denna grupp på sikt. Intressenter har olika perspektiv på frågan. Huruvida en riktad satsning på utspridning av skolstarttider kan vara aktuell att införa beror på ett antal faktorer och förutsättningar hos aktörerna som inför upplägget och som påverkas av det. Ett eventuellt införande eller test kräver mycket arbete och finansiering utöver det vanliga, samordning, god framförhållning och en samsyn hos berörda intressenter.