Den här studien syftar till att analysera resbeteendet med bil med hjälp av klusteranalys, med fokus på kluster med en hög andel bilkm. Analysen syftar till att identifiera resebeteende och förutsättningar samt bedöma andelen olika resbeteendekluster i den svenska befolkningen. I studien analyserar vi individuellt resebeteende baserat på en enmånads resvaneundersökning i Sverige där data samlats in med appen TravelVu. Appen utnyttjar GPSbaserad information för att generera en föreslagen resedagbok för varje dag. Applikationen samlar in information för varje resa, inklusive starttid, sluttid, transportsätt, reslängd, hastighet och rutt. I den slutliga analysen fanns totalt 475 deltagare. Uppgifterna viktades efter ålder och kön för att förbättra datauppsättningens representativitet för den svenska befolkningen.

Resultaten indikerar att bilanvändare kan grupperas efter resebeteende och undersökas vidare när man diskuterar transportpolicyer och åtgärder. 15 kluster identiferades varav sex bilkluster där andelen bilkm var högre än deras andel av befolkningen. Totalt hänfördes 48 % av befolkningen till bilklustren. Dvs nästan hälften av befolkningen är starkt beroende av bilen. Dessa kluster producerar cirka 83 % av den totala bilsträckan. De återstående klustren har lägre bilsträcka per dag. Dessa kluster utgör totalt 52 % av befolkningen och producerar cirka 17 % av den totala bilsträckan.

Tidigare studier baserade på en-dags-resvanor har identifierat mindre grupper i samhället som problematiska när det gäller den största bilanvändningen. Denna studie visar att om en-månads-resvanor analyseras, fångas fler typer av resor på individnivå och resultatet visar att den målgrupp som övervägs för bilreducerande åtgärder borde vara större.  Resultatet tyder på ett behov av att förstå förutsättningar, beteenden etc. hos en stor del av befolkningen när man diskuterar åtgärder för att öka hållbarheten i resebeteende snarare än att bara fokusera på t.ex. individer som gör mycket långa bilresor.