Mer kunskap behövs för att bestämma bärigheten hos cykelvägskonstruktioner, speciellt under de känsliga tiderna på året då bärigheten antas vara som lägst. Tidigare studier har visat på att kantskador i form av sprickor och deformationer är en vanligt förekommande skadetyp på de svenska cykelvägarna. Cykelvägarna är oftast både smalare och tunnare konstruktioner än vad bilvägar är, och den tunga trafiken som ändå trafikerar dem, såsom driftfordon och andra tunga fordon som ibland använder cykelvägarna för lastning/avlastning m.m., tenderar då att hamna nära kanten. Detta kan leda till en ogynnsam belastningssituation, speciellt om konstruktionens fuktkvot är högre än normalt, vilket är fallet under en tjällossningsperiod. Studien som här presenteras syftar till att öka kunskapen om hur bärigheten kan se ut för cykelvägar i svenska förhållanden under olika tidpunkter på året.  

Fallviktsmätningar har genomförts på cykelvägar i samarbete med Linköpings kommun och Trafikverket. Cykelvägarna, 8 kommunala och 6 statliga är utvalda för att representera olika förhållanden med avseende på de parametrar som antas ha betydelse för konstruktionernas hållfasthet, såsom ålder, utfomning, undergrund, avvattning, m.m.  

Mätningarna har genomförts under en hel årscykel för att fånga samtliga klimatförhållanden, där såväl nederbörd som temperatur varierar över året. Vidare har mätningarna skett i flera olika sidolägen på cykelvägarna i Linköping i ett försök att fånga den nämnda problematiken med belastning nära cykelvägens kanter. På Trafikverkets cykelvägar i Skåne har mätningar enbart utförts i mitten på cykelvägen, men i gengäld har längre sträckor med fler mätpunkter använts.  

Data från externa källor har också samlats in för att underbygga analyserna av mätresultaten. Det handlar exempelvis om temperatur- och nederbördsdata, tjälförhållanden och jordartsförhållanden.  

Resultaten bekräftar att bärigheten generellt ser ut att vara som lägst under tjällossning, vilket var förväntat. Det finns dock en variation i hur de olika konstruktionerna reagerar på denna förmodade förändring i fuktinnehåll där en del verkar vara betydligt känsligare än andra.