Geofencing av hastighet, dvs att begränsa fordons hastighet inom ett visst geografiskt område, har föreslagits vara ett sätt att förbättra både trafiksäkerhet och miljö. Kunskap om effekter av geofencad hastighet i praktiken saknas dock till stor del. Inom projektet ”Utvärdering av geofencing”, finansierat av Trafikverket, har effekter på trafiksäkerhet, avgasemissioner och buller undersökts.

Tidigare forskning kring inom trafikstyrning har till stor del fokuserat på infrastrukturutveckling för att möjliggöra tekniken eller på förares inställning till tekniken. Det finns relativt få studier av vilka effekter geofencing har på framkomlighet, säkerhet och miljö. Vi har därför undersökt effekter av geofencing av hastighet och hur effekterna påverkas av andelen geofence-utrustade fordon.

För utvärderingen användes mikroskopisk trafiksimulering med verktyget PTV Vissim v2022. Den simulerade vägsträckan hade två körfält och bestod av en 50 km/h sträcka med en lokal hastighetsbegränsning på 30 km/h. Modellens parametrar för önskad hastighetsfördelning och acceleration kalibrerades baserat på mätdata från en representativ verklig vägsträcka. För skattningen av önskad hastighet användes Kaplan-Meier metoden. Geofencade fordons hastighet begränsades till hastighetsgränsen och deras retardationsnivåer justerades föratt återspegla komfortabel retardation till en lägre hastighetsgräns. Emissioner beräknades med hjälp av emissionsmodellen PHEM baserat på de simulerade fordonens hastighetsprofiler.

Två fall studerades. Ett fall med och ett fall utan ett signalreglerat övergångsställe på 30-sträckan. Vidare studerades olika trafikflödesnivåer, andel utrustade fordon och olika antaganden kring retardationsbeteende vid hastighetsgränsförändringar. 

Resultaten från trafiksimuleringskörningarna visar på tydliga effekter på hastighetsfördelningen mellan fordon. Effekten blir tydligare med ökande andel utrustade fordon. Dock krävs det relativt höga andelar utrustade fordon (70–80%) för att 85-percentilen för hastighetsfördelningen ska hamna på hastighetsgränsen. Som väntat krävs det fler geofence utrustade fordon för att uppnå detta vid låga trafikflöden, men det krävs också relativt höga andelar utrustade fordon även vid högre flöden. 

Slutsatsen är att geofencing av hastighet har goda effekter på hastighet och hastighetsspridning men att det speciellt vid låga flöden krävs relativt stor andel utrustade fordon för att få mer eller mindre samtliga fordon att följa hastighetsgränsen. Vidare observeras ingen märkbar vare sig positiv eller negativ effekt på emissioner ifall fordonen till och från behöver stanna i t.ex. korsningar vilket ofta är fallet i urbana miljöer.