Idag är det i våra städer allt fler som rör sig på gatorna och olika trafikslag och trafikanter skall samsas om det utrymme som finns. För att få en hållbar trafiksituation är det viktigt att trafikflödet fungerar. Om inte trafikflödet fördelas jämnt under dagen uppstår så kallad peaktrafik. Morgonpeaken (7.30-8) orsakar ofta irritation och förseningar. För att möta efterfrågan på bussar under en kort tidsperiod på morgonen måste många ledbussar användas. Att använda bussar som inte motsvarar efterfrågan under hela dagen leder till att de flesta bussar går tomma under dagtid, vilket inte är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Alternativt står de stora bussarna dagtid och istället används mindre bussar som motsvarar det faktiska antalet passagerare. Oavsett vilket alternativ som används leder det till högre kostnader för kollektivtrafiken och följaktligen till högre CO2-utsläpp. Konsekvenserna av peaktrafik påverkar flertalet aktörer men speciellt regionala kollektivtrafikmyndigheter och trafikoperatörerna, när det gäller högre kostnader, och även resenärerna när det gäller förseningar och utsläpp. Därför är det av intresse att studera hur peaktoppar kan kapas för att få en mer hållbar trafiksituation. Redan 2019 granskade Sveriges Kommuner och Landsting ett antal lösningar för att kapa topparna och få ett jämnare trafikflöde för att uppnå en hållbar trafiksituation. Denna studie fokuserar på ett av dessa förslag nämligen att modifiera skolstartstider. 

I föreliggande studie har data samlats in via intervjuer och enkäter. Intervjuer har genomförts med rektorer eller motsvarande på 16 olika skolor i tre regioner. Syftet med intervjuerna var att identifiera eventuella hinder eller möjligheter med att skjuta upp skolstartstiderna. Enkäter har skickats ut till elever för att få kunskap om hur de ser på senareläggning av skolstartstiderna. 

Studien identifierade tre huvudsakliga hinder för att skjuta upp skolstartstiderna, (i) tillgång till lokaler, (ii) lärares arbetstider och (iii) elevers fritidsaktiviteter på kvällarna. En identifierad möjlighet är att elever önskar senare starttider pga morgontrötthet. Rektorerna menar även att kollektivtrafiken begränsar möjligheten att reglera skolstartstider. Det är ett omvänt resultat som belyser behovet av ökad kommunikation mellan regionerna och skolorna. Resultaten kan ligga till grund för framtida beslut om senareläggning av skolstartstider.