Den här studien syftade till att studera om en, i Sverige vitt spridd, low-fidelity tågsimulator kan användas för att mäta verklig prestation. Praktiskt skulle en realistisk och pålitlig mätmetod som innehåller ett urval av kritiska situationer, vilka sällan inträffar i verkligheten men riskerar leda till förseningar eller skador vid felaktig hantering, vara värdefull vid exempelvis examination, utvärdering eller övning av lokförare. För forskare kan en standardiserad metod användas vid exempelvis utvärdering av olika utbildningstmetoder eller jämförelser mellan olika grupper lokförare. 

34 lokförarelever, från två olika klasser, har under slutet av sin grundutbildning genomfört ett simulatortest i en low-fidelity tågsimulator där prestationen har jämförts med deras prestation under den praktiska delen av grundutbildningen. Simulatortestet pågick under ungefär 45 minuter där både normal tågkörning och särfall ingick och prestationen bedömdes genom att mäta antalet fel under körningen. Resultatet i simulatortestet jämfördes med förarelevernas betyg under elva veckors praktikkörning i verkligheten som pågick i anslutning till simulatortestet. Prestationen under praktikperioden betygsattes av tränade handledare enligt standard förfarande. En av klasserna (Klass B) påverkades av Covid-19 restriktioner vilket gjorde att den totala praktikperiodenförkortades och delar av teoriutbildningen genomfördes som distansutbildning. Studien avsåg även mäta effekten av Covid-19 restriktionerna genom att jämföra de båda klassernas prestation i simulatortestet och den verkliga tågkörningen.

Resultatet visade en signifikant korrelation mellan prestationen i simulatortestet och prestationen under den praktiska delen av lokförarutbildningen, r = -0.45 p < .05. Resultatet visade även att Covid-19 restriktionerna hade en negativ effekt på prestationen då förareleverna från Klass B gjorde fler fel under simulatortestet och fick ett lägre betyg under praktiken än Klass A. 

Resultatet visar att den här typen av low-fidelity tågsimulator är användbar för att mäta lokförares prestation i verkligheten. Trots uppenbara skillnader mellan ett 45 minuters simulatortest och elva veckors praktikkörning kan mätmetoden användas av tågoperatörer för att testa förares praktiska kunskaper och genomföra åtgärder innan en verklig olycka inträffar. För forskningen är metoden användbar för att studera effekter av, exempelvis erfarenhet eller olika träningsmetoder.