Syftet med denna studie är att problematisera mätningen av fritidsresor och diskutera hur olika svårigheter påverkar resultaten. Baserat på erfarenheter från tidigare analys av fritidsresande förs en diskussion om mätning av fritidsresor. Några olika mät- och perceptionsproblem förs fram och exemplifieras med resvanedata samt data från en intervjustudie. De kvantitativa exemplen baseras främst på data från en månadslång appbaserad resvaneundersökning med 472 respondenter. Fritidsresandet delas in i fyra ärenden: Hälsa på släkt och vänner, Restaurang och café, Motion och friluftsliv samt Hobbyutövning. De kvalitativa resonemangen bygger på erfarenheter från en intervjustudie med 17 respondenter. Intervjuerna fokuserar på fritidsresor och täcker i huvudsak två områden: Motiv för val av destinationer och färdmedel samt Möjlighet till minskad bilanvändning.

De studerade mätproblemen omfattar bland annat svårigheter med att på ett rättvisande sätt fördela ut resta kilometer i reskedjor över olika ärenden, vilket är relevant eftersom fritidsresor ofta ingår i reskedjor. Vid längre resor är det inte ovanligt med ett stopp på vägen, till exempel för att äta mat halvvägs till konserten eller för att handla mat strax innan ankomst till sommarstugan. Med automatisk registrering av nytt ärende vid varje stopp innebär detta att en stor del av resan registreras med ett annat ärende än det som egentligen ligger till grund för att göra en lång resa. Ett av de studerade perceptionsproblemen handlar om att det är svårt att veta vad det faktiska ärendet för en fritidsresa är, om det ens finns ett enda ärende med resan. För fritidsresor är det vanligt att syftet med resan är dubbelt, till exempel att umgås med andra samtidigt som man genomför en aktivitet. Detta innebär att två individer som gör samma resa kan ange olika ärenden i en resvaneundersökning, vilket påverkar fördelningen mellan olika fritidsreseärenden. Ytterligare mät- och perceptionsproblem kommer att ingå i den muntliga presentationen.