Det råder enighet om att kooperativa intelligenta transportsystem (C-ITS) kan medföra samhällsnyttor, eftersom det ger en förbättrad informationskvalitet och servicenivå för trafikanter, transportoperatörer, vägmyndigheter och beslutsfattare. Det återstår dock en utmaning att kvantifiera effekterna av C-ITS. På grund av bristen på storskaliga implementeringar under verkliga trafikförhållanden har vi dock en begränsad förståelse för vilka faktorer som påverkar effekterna av C-ITS. Till exempel har verkligheten inga konstanta förhållanden, vilket gör det svårt att jämföra situationerna före och efter en mätning. Pilotprojekt där användningsfall av ny teknik testas är ofta lokaliserade experiment med låg användarpenetration, vilket gör det svårt att isolera effekterna av tillämpningar, särskilt när effekterna är relativt små. Som en del av Nordic Way 3 projektet för att påskynda implementeringen av C-ITS utvecklar vi en metod för att utvärdera samhällsnyttor relaterade till trafiksignaler, som vi tillämpar på användningsfall i kommunerna Göteborg, Uppsala och Stockholm. 

För att anpassa trafikstyrningen till hållbara mobilitetsmål måste effekterna förstås i olika implementeringsscenarier, med realistiska beteendealternativ. De avgörande förutsättningarna för framgången med C-ITS implementeras i en simulering för att undersöka sambandet mellan olika C-ITS applikationer och motsvarande beteendeförändringar. De samhälleliga effekterna, i kombination med kostnaderna för C-ITS, används i kostnads-nyttoanalys för att stödja beslutsfattandet.

Vi skapade en digital tvilling som kombinerar verklig programvara för trafiksignalering och lade till C-ITS-funktioner för att experimentera med dynamik såsom antalet förare som kan få råd (penetrationsgrad) och hur de använder informationen (beteende) samtidigt som vi beaktar den förväntade beteendeförändringen. Genom att utforska olika signalinställningar i Uppsala och Göteborg fann vi att effekten av GLOSA (Green Light Optimized Speed Advisory) är mest betydande när den implementeras med förutsägbara faslängder (fastställda tidssignalplaner). Fordonsstyrda signaloperationer har osäkra signaltider, vilket innebär att den tillförlitliga tidsschema inte är tillgänglig. Med nuvarande signaldrift kommer GLOSA därför sannolikt inte att ha någon positiv påverkan och kan till och med försämra trafikprestandan.