Studier visar att vi människor, i alla branscher, över tid och över hela världen, systematiskt underskattar kostnader när vi gör kostnadsbedömningar för framtida åtgärder och projekt. Särskilt stora är avvikelserna gentemot den tidiga planeringen. Det innebär att beslutsunderlagen exempelvis CBA, riskerar att ge felaktig information till skattebetalarna och till urvals- och planeringsprocesserna.

De direkta orsakerna till infrastrukturprojekts systematiska kostnadsöverskridanden varierar. En vanlig orsak är att projekt får ändrad omfattning eller utformning gentemot beslutsunderlaget efter att det presenterades för politiken och godkändes för att ingå i en fortsatt planeringsprocess. Detta sker om och om igen. Ändå återspeglas dessa och andra erfarenheter inte i våra beslutsunderlag för nya projekt. Vi måste därför angripa grundorsakerna (root causes) till kostnadsöverskridanden.

Vi människor har begränsningar och tillkortakommanden när det gäller att kunna fatta komplexa och långsiktiga gemensamma beslut. Vi är utsatta för överoptimism (optimism bias), vi ges och skapar snedvridna incitament (perverse incentives), och vi frestas att ta till strategiskt beteende (strategic misbehavior) för att nå avsedda mål. Vi behöver därför ta hjälp av statistisk uppföljning för att rätt kunna beräkna och bedöma verklig osäkerhet och risk kopplat till kostnadsbedömningar av infrastrukturprojekt.  

Vi kombinerar resultaten av flertalet teoretiska och empiriska studier inom ämnesfältet beteendeekonomi (behavioral economics), med flera länders erfarenheter av praktisk användning av modeller för kostnadsestimering samt svenska och internationella uppföljningar av infrastrukturprojekts kostnadsutveckling över tid. Vi har fått fram en enkel teoretisk modell som samlat åskådliggör vilka problem som måste angripas för att man skall kunna konstruera en handlingsplan som kommer tillrätta med infrastrukturplaneringens kostnadsöverkridanden i förhållande till beslutsunderlagen. Med hjälp av metoden Referensklassprognoser (Reference Class Forecasts - RCF), kan vi utifrån statistisk uppföljning beräkna storleksordningen för de oidentifierade osäkerheterna (unknown-unknowns) inom en grupp av projekt. Det räcker dock inte med enbart statistiska metoder utan för att få bukt med snedvridna incitament eller strategiskt vilseledande måste de statistiska och de erfarenhetsbaserade uppföljningarna kombineras med en kulturförändring i form av öppenhet och transparens (openness and transparcency), personliga ansvarstaganden (skin in the game) och en fungerande oberoende och öppen intern (eller extern) kvalitetskontroll (independent audits).