Syftet med studien har varit att ge en övergripande bild av vilka utmaningar, kunskapsluckor och behov som transportaktörer i Sverige, Norge och Danmark möter i hanteringen av snabbcykelstråk. Fokus har varit på hur tjänstemän från dessa tre länder med ansvar eller engagemang i snabbcykelstråk upplever planering, utformning, drift och underhåll samt utvärdering av stråken. I rapporten lyfts områden där det upplevs saknas stöd eller kunskap, samt likheter och skillnader mellan länderna.

En webbenkät med efterföljande intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Webbenkäten sändes till 40 personer i Sverige, Norge och Danmark som på olika sätt arbetar med snabbcykelstråk. Svar inkom från 25 personer. Av dessa valdes sju personer ut för att genomföra en efterföljande intervju.

Förutsättningarna att arbeta med snabbcykelstråk skiljer sig mellan länderna, till exempel med hänsyn till väghållaransvar och finansieringsmöjligheter, men även inom länderna kan förutsättningar skilja sig. Det tycks finnas ett behov av nationell samordning kring snabbcykelstråk, samtidigt som man inte ville se några ”tvingande regler” kring utformning. I Sverige efterlyser man särskilt en samordning kring skyltning av snabbcykelstråk, något som redan finns i Danmark. Det upplevdes svårare att planera för snabbcykelstråk jämfört med annan cykelinfrastruktur och det finns aspekter av snabbcykelstråk som skiljer sig från annan cykelinfrastruktur, som till exempel högre krav på utformning, underhåll och säkerhet, samt högre krav på samarbete och samordning. Utvärdering av snabbcykelstråken är något man arbetar med lokalt, och det finns ingen sammanställd systematisk kunskap kring de modeller eller metoder som används för utvärdering. Informationsutbyte mellan olika aktörer i Sverige, Norge och Danmark skulle kunna öka kunskapen och ge nya infallsvinklar hur planering och genomförande av snabbcykelvägar kan förbättras.

The purpose of the study was to provide an overall picture of challenges, knowledge gaps and needs actors in transport in Sweden, Norway and Denmark face in the management of cycle highways. Focus has been on how officials from these countries, with responsibility or involvement in cycle highways, experience planning, design, operation and maintenance as well as evaluation of cycle highways. The report highlights challenges and knowledge gaps related to cycle highways, as well as exploring similarities and differences between the countries. 

A web survey with subsequent interviews was used as method for data collection. The web survey was sent to 40 people in Sweden, Norway and Denmark who work in transport and in different ways related to cycle highways. A total of 25 individuals responded to the survey. Of these, seven were selected to conduct a subsequent interview. 

The conditions for cycle highways differ between the countries, for example with regard to road maintenance and funding. Also within the countries the conditions may differ. There seems to be a need for national coordination around cycle highways, but no need for "mandatory rules" regarding their design. In Sweden there is a need for coordination around signage for cycle highways, something that already exists in Denmark. Experiences from the web survey and subsequent interviews showed that it was more difficult to plan for cycle highways compared to other bicycle infrastructure. Further, there are aspects of cycle highways that differ from other bicycle infrastructure, such as higher requirements for design, maintenance and safety, and higher demands for cooperation and coordination. Evaluation was carried out at local level and there was no systematic knowledge about the models or methods used for evaluation. Sharing of knowledge between the countries can increase knowledge and contribute to improve the planning and building of cycle highways