Förbrukningen av däck ökar i hela världen, och 2019 uppskattades den globala produktionen till cirka 2,2 miljarder ton. Däck innehåller olika kemikalier och måste därför vid återvinning hanteras på lämpligt sätt. Uttjänta däck har dock många unika egenskaper som gör dem lämpliga för flera olika applikationer. Denna rapport fokuserar på analys av hantering av uttjänta däck i Europa och speciellt i Sverige. I studien ingår att undersöka återvinningstekniker som finns på marknaden för att hantera uttjänta däck och deras förväntade miljöpåverkan. Studien baseras på en litteraturgenomgång som kompletterats med information från intervjuer med ett urval relevanta aktörer. I Sverige utgör uttjänta däck ett stort avfallsflöde på cirka 85 000 ton per år. Sextiofem procent av däcken i Sverige används som energikälla för energiproduktion eller inom cementindustrin, 9 procent används som sprängmattor, 25 procent för materialåtervinning och 1 procent exporteras. 

Mer än 20 möjligheter för användning av uttjänta däck (eller gummimaterialet) presenteras i rapporten, som till exempel användning av däckstrimlor som lättviktsmaterial och användning av granulerat gummi som tillsats i asfalt- eller betong. Många av de presenterade applikationerna bedöms ha en stor potential. Det finns dock ett behov av bättre marknadsföring av applikationer och bättre länkning mellan olika aktörer. Från miljöanalysen framgår att användningen av uttjänta däck minskar behovet av flera jungfruliga råvaror. Analysen av de miljö- och hälsoeffekter som beskrivs i litteraturen ger dock motstridiga resultat och dessutom finns mycket lite information och kunskap om lakbarhet, biotillgänglighet, toxicitet och relaterade risker för människor och miljö för de olika användningsområdena. Vissa studier har visat att användning av uttjänta däckmaterial inte är miljöfarligt, medan andra har visat på ett möjligt läckage av metaller och PAH. Vetenskapligt välunderbyggda riskbaserade gränsvärden för miljö- och hälsofarliga ämnen i granulerat gummi, kan bidra till större acceptans och användning, särskilt inom användningsområden där de däckbaserade produkterna kan komma i kontakt med känsliga grupper i befolkningen, till exempel barn. Standardisering av däckbaserade material med specifika fysikaliska och kemiska egenskaper kan vara ett steg framåt för att öka produktionen av högkvalitativa material.