Vägobjektet Geddeknippel–Kalsås byggdes år 2003–2006 som en del av motorvägen E6 norr om Uddevalla i både söder- och norrgående riktningarna. Provsträckor anlades med polymermodifierat bitumen (PMB) bestående av några varianter av SBS (styrene-butadiene-styrene) och EVA (Ethylene-vinylacetat). Provsträckorna har planerats av dåvarande Vägverket (Trafikverket) i samarbete med branschens aktörer. Syftet är att klargöra nyttan av användning av polymermodifierade asfalt-beläggningar i olika asfaltlager av bitumenbundna konstruktioner.
Uppföljningen av provvägen har utförts genom laboratorieundersökningar av prov från beläggningarna och fältmätningar. Utvärdering av beläggningarna och prognostisering av tillståndsutveckling hos provsträckorna har utförts med olika verktyg och validerats genom tillståndsutveckling hos vägens provsträckor. Resultaten visade att asfaltbeläggningarna med och utan PMB åldrades med tiden dock i varierande grad. Förhårdning av beläggningar genom åldring påverkar tillståndutveckling och det måste beaktas för en korrekt bedömning av nedbrytning av sträckorna.
Det konstaterades att polymermodifierade bindemedlen kan påverka beläggningars funktion på ett betydelsefullt sätt. Valet av PMB måste planeras med hänsyn till eftertraktade funktionsegenskaper och lagrets position i en vägkonstruktion. Olika PMB varianter kan behövs för olika ändamål. Till exempel, olika PMB kan behövas för stabilitet alternativ motstånd mot sprickor hos beläggningar och ibland kan den konventionella beläggningen vara mest optimal ur teknisk eller samhällsekonomisk aspekt. Spårmodellen PEDRO är ett praktiskt verktyg för klargörande av inverkan av parametrarna på spårtillväxt i bitumenbundna lager. Verktyget beskriver andelen av spårdjup från varje asfaltlager med hänsyn till lagrets funktionsegenskaper och position i en vägkonstruktion för ett optimalt val av en beläggning. Trafikverkets satsning på räkning av trafikvolym genom WIM-mätningar (Weight-in-motion) är överlägsen dagens metod för uppskattning av trafikvolym från ÅDT (årsdygnmedeltrafik) vid beräkningar av teknisk livslängd i detta arbete. Dock finns fortfarande mycket begränsade WIM-mätningar.
The test road Geddeknippel–Kalsås was built in 2003–2006 as a part of the E6 motorway north of Uddevalla in both south and north directions. Test sections were constructed with polymer-modified bitumen (PMB) consisting of several variants of SBS (styrene-butadiene-styrene) and EVA (Ethylene-vinyl acetate). The test sections have been planned by the Swedish Transport Administration in collaboration with industry. The purpose is to clarify the benefit of using the PMB in asphalt mixtures in asphalt concrete layers of flexible pavements.
Long-term-pavement-performance was carried out through laboratory tests of samples and follow-up measurements. Evaluation of the pavement’s sections and prognoses of deterioration development at the test sections has been carried out with various models and test methods. The results showed that the asphalt concretes with and without PMB aged over time, however, to varying degrees. Hardening of asphalt concrete due to aging affects the development of pavement conditions and this must be considered for correct assessment of degradation of the sections. It was found that the PMBs used in this work can significantly affect the function of asphalt concretes. The choice of a PMB must be planned considering the desired functional characteristics and the asphalt concrete layer position in a road structure. Different PMB variants may be needed for different purposes. For example, different PMBs may be needed against rutting alternative fatigue cracking and sometimes the conventional asphalt concrete may be most optimal considering pavement life and from a socioeconomic aspect.
Rutting model PEDRO has been found to be a practical tool for clarifying the impact of the most important parameters on rut growth in bitumen-bound layers. It describes the proportion of rut depth from each asphalt layer and in respect of the layer’s functional properties and position in the road structure for an optimal choice of asphalt materials. The Swedish Transport Administration's investment in counting traffic volume through WIM (Weight-in-motion) measurements is superior to the current method based on estimation of the traffic volume from AADT (Average Annual daily traffic) in prediction of in-situ life. However, so far there are very limited WIM measurements.