Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet -: nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.ORCID iD: 0000-0003-1346-8094
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.ORCID iD: 0000-0002-3613-7039
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.ORCID iD: 0000-0002-5397-2511
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.
Show others and affiliations
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Automatisering,  elektrifiering,  integrerad  mobilitet  samt  plattforms-  och  delnings-ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika  fenomen  och  trender.  Smart  mobilitet  anses  kunna  bidra  till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på  transportområdet  och  erbjuder  olika  typer  av  mobilitetstjänster.  Frågan  är  hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.

I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas  kombinerad  mobilitet  eller  Mobility  as  a  Service  (MaaS),  samt  pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark)  samt  från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner  (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare.

Analyserna  i  projektet  har  lett  fram  till  en  tydlig  bild  av  att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga.

Rapportens analyservisar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling.

Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för  övrigt  lika  förhållanden,  ett  större  samordningsarbete  än  initiativ  med  autonoma bussar.  

Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet  att  lämna  över  viktiga strategiska  och principiella vägval  till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet  med  nya  aktörer  och  för  att  kunna  ställa  krav  på  nya  leverantörer  av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet  med  smart  mobilitet  som  MaaS,  autonoma  bussar,  privata  självkörande  bilar (delade  eller  ej),  elsparkcyklar  m.m.  Om  man  inte  kan  precisera  syftet  med  smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga.  En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund, 2020.
Series
K2 Outreach
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-14951ISBN: 978-91-986001-0-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:vti-14951DiVA, id: diva2:1387813
Available from: 2020-01-22 Created: 2020-01-22 Last updated: 2020-01-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(647 kB)120 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 647 kBChecksum SHA-512
d0a15314e1a062e15d57b5a023782c0f832de8bda1613f6a4077c76cb16d8b77722a979f01d6d2211ee47a9901251586ec6abdf6e859b0392dfab97d4245e299
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Hedegaard Sørensen, ClausIsaksson, KarolinaOldbury, KelseyPaulsson, Alexander

Search in DiVA

By author/editor
Hedegaard Sørensen, ClausIsaksson, KarolinaOldbury, KelseyPaulsson, Alexander
By organisation
Mobility, actors and planning processes
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 120 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 30 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf