Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017–2021
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.ORCID iD: 0000-0002-9164-9221
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Human Factors in the Transport System.
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Human Factors in the Transport System.ORCID iD: 0000-0002-2061-5817
Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Infrastructure maintenance.
Show others and affiliations
2019 (English)Report (Other academic)Alternative title
ROMA : en studie av vägmarkeringars tillstånd i Danmark, Norge och Sverige - resultat från 2018 (Swedish)
Abstract [en]

Assessments of the performance of road markings is carried out regularly to various degrees in the Nordic countries. The main aim of the Nordic road marking assessment study is to show possible differences in road marking performance between Denmark, Norway and Sweden. Possible differences between road marking performance, dependent on region, country, type of road and AADT (Annual Average Daily Traffic) are studied. Furthermore, a comparison between the TEN-T and the non-TEN-T road network is made. As 2018 is the second year of the project, a comparison between the results for 2017 and 2018 is also made.

A Nordic certification system for road marking materials has recently been introduced in Norway and Denmark and will be introduced in Sweden 2019. This means that a documented product approval (i.e. certification) will be required for use of the material on roads managed by the national road authorities. The requirements are introduced successively as the existing contracts expire. Therefore, one aim is also to study the road marking quality before and under the introduction of the new certification requirements. Continuous assessments give the opportunity to react and adjust the requirements in the future, if the performance does not develop as expected.

The study is based on physical mobile road assessment measurements carried out in Denmark, Norway and Sweden by Ramböll. In total 71 road objects were measured in Denmark, 124 in Norway and 434 in Sweden. The following variables were studied: retroreflectivity of dry and wet road markings, relative visibility of dry and wet road markings, relative pre-view-time (pvt) of dry and wet road markings and cover index.

The results show that the retroreflectivity requirement of dry road markings (150 mcd/m2/lx) is roughly fulfilled in 50 % of the measured objects. Road markings in Denmark have lower retroreflectivity than those in Norway and Sweden. Some retroreflectivity values are low, e.g. motorway edge lines in Denmark. However, this is compensated for by a large area, which nevertheless means good visibility. Contrary: edge lines on Swedish two-lane roads have high retroreflectivity, which would imply good visibility. However, the road marking area is small, thus reducing the visibility in comparison with both Danish and Norwegian edge lines.

Regarding wet road markings, road markings in Norway have higher retroreflectivity than Denmark and Sweden for every road class. This can probably be explained by the fact that Norway often has inlaid road markings, a solution seldom used in Denmark and Sweden. When analysing the results for wet road markings it should be noted that significant deviations be-tween the results from the mobile measurements and the hand-held measurements were shown during the annual validation of mobile instruments in 2017 and 2018 and therefore, the results for wet road markings should be interpreted with care.

A comparison between the retroreflectivity on the Trans-European Transport Network (TEN-T) and other roads showed that there were only minor differences between the TEN-T and other roads in Denmark, while in Norway and Sweden there are somewhat higher levels for the TEN-T network. The results for relative visibility show larger differences between TEN-T and non-TEN-T and in all three countries, the relative visibility is higher for the TEN-T road network. However, studying the rela-tive pre-view-time shows that in all countries, this measure is lower on the TEN-T roads, due to higher speed limits on the TEN-T road network. For Norway and Sweden, the differences in pvt between TEN-T and other roads are rather small, while for Denmark the difference is significant, and the relative pre-view time is about 0.6 s shorter on the TEN-T roads than on other roads.

There is no significant difference in cover index between the countries, but between road classes the difference is significant. Lane and centre lines seem to have a higher cover index than edge lines. This is difficult to explain, but the reason might be that lane and centre lines are reconditioned almost every year, due to many wheel roll overs. If so, measurements were car-ried out on almost new lane and centre lines, while the edge lines might have been applied in earlier years. Another explanation might be that the edge lines are profiled to a higher extent than the lane and centre lines.

In the second year of the project, it is not possible to study any effect of the Nordic certification system for road markings. However, in the coming years, some effects might be possible to register.

In conclusion, there is no large difference in road marking performance between the three countries and comparing the re-sults between 2017 and 2018 shows no major differences on country level. For both 2017 and 2018 the main conclusion is the poor visibility of edge lines on two-lane roads in Sweden and the good performance of wet road markings in Norway.

Abstract [sv]

Vägmarkeringarnas tillstånd studeras regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Det huvudsakliga syftet med före-liggande studie är att med tillståndmätningar visa på eventuella skillnader avseende vägmarkeringsprestanda mellan Dan-mark, Norge och Sverige. Då 2018 är projektets andra år, görs även en jämförelse mellan resultaten mellan 2017 och 2018.

Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial har nyligen införts i Norge och Danmark och kommer att införas i Sverige under 2019. Detta innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materi-alet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut. Ett annat syfte med föreliggande studie är därför att få en bra bild av vägmarkeringarnas funktion dels innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels att med fortsatta mätningar under 2019 – 2021 stu-dera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande.

Studien baseras på fysikaliska mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 124 i Norge och 434 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarke-ringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt vägmarkeringens täckningsgrad.

Resultaten visar att retroreflexionskravet för nya, torra vägmarkeringar (150 mcd/m2/lx) är uppfyllt för ca 50 % av de stude-rade vägobjekten. Vägmarkeringar i Danmark har lägre retroreflektion än Norge och Sverige. Speciellt låg retroreflexion kan ses på kantlinjer på motorvägar i Danmark. Detta kompenseras dock av att dessa vägmarkeringar har en stor area, vilket inne-bär att synbarheten ändå blir god. För tvåfältsvägar i Sverige är situationen den omvända, där har kantlinjerna hög retrore-flexion, men arean är liten och synbarheten blir därmed lägre än i Danmark och Norge. När våta vägmarkeringar studeras har Norge högre retroreflexion än både Danmark och Sverige. Detta gäller även för relativ synbarhet och pvt. En förklaring till den höga retroreflektionen kan vara att Norge, till skillnad från Danmark och Sverige, ofta har nedfrästa vägmarkeringar vilket minskar slitaget. Det bör dock påpekas att resultaten för retroreflektion på våta vägmarkeringar bör tolkas försiktigt eftersom stora avvikelser registrerades mellan de mobila mätningarna och de manuella referensmätningarna under 2017 och 2018.

En jämförelse mellan retroreflexionen på det TransEuropeiska Transportvägnätet (TEN-T) och andra vägar visade att det endast finns mindre skillnader mellan TEN-T vägnätets och övrigt vägnäts vägmarkeringar i Danmark, medan retroreflexionen i Norge och Sverige är något högre för TEN- T-vägnätet. Resultaten avseende synbarhet visar större skillnader mellan TEN-T eller icke-TEN-T och för alla ingående länder är synbarheten längre för TEN-T-vägnätet. Studerar man skillnader i relativ pvt är den genomgående kortare på TEN-T vägnätet, främst på grund av att hastigheten är högre på TEN-T vägnätet än på övrigt vägnät. För Norge och Sverige är skillnaderna dock små, men för Danmark är pvt ungefär 0,6 sekunder kortare på TEN-T än övrigt vägnät.

Under projektets andra år är det inte möjligt att studera någon effekt av det nordiska certifieringssystemet, men förhopp-ningsvis kommer vi kunna se effekter längre fram i projektet.

Jämför man resultaten mellan 2017 och 2018 är skillnaden i funktion liten. Sammanfattningsvis är det ganska små skillnader i vägmarkeringarnas funktion när man jämför Danmark, Norge och Sverige. Undantagen är den relativt låga synbarheten hos kantlinjerna på svenska tvåfältsvägar, trots en hög retroreflexion, och en hög synbarhet hos våta vägmarkeringar i Norge.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 113
Series
NordFoU ; 2019-10
Keywords [en]
Traffic sign, Retroreflection, Carriageway marking, Wet road, Visibility, Time, Average speed, Sweden, Denmark, Norway
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
30 Road: Highway design, 34 Road: Safety devices
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-14099OAI: oai:DiVA.org:vti-14099DiVA, id: diva2:1352573
Available from: 2019-09-19 Created: 2019-09-19 Last updated: 2019-09-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Vadeby, AnnaKjellman, ErikFors, CarinaLundkvist, Sven-Olof

Search in DiVA

By author/editor
Vadeby, AnnaKjellman, ErikFors, CarinaLundkvist, Sven-Olof
By organisation
Traffic Safety and Traffic SystemHuman Factors in the Transport SystemInfrastructure maintenance
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 16 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf