Ett pilotprojekt med tre delstudier (en litteraturstudie, en workshop och ett fältexperiment på testbana) rapporteras här. Avsikten är att i kommande projekt utveckla realistiska och prototypiska körscenarier med tillhörande vårdinterventioner för användning i ambulanssimulatorförsök och träning av ambulanspersonal. Målen var att granska kunskapsläget samt att samla in relevanta naturalistiska fordonsdynamiska data samt beteendedata vid simulerade utryckningsscenarier. Tidigare forskning har främst studerat kvaliteten av HLR (hjärt-lungräddning) under transporter och visat att det är svårt att under transport utföra HLR med hög kvalitet, beroende på transportförfarandet, fordonstyp och vårdutrymmets design. Utifrån workshopen valdes vårdinterventioner ut för kommande fältexperiment; baserat på frekvens och svårighetsgrad. Transportrelaterade faktorer som påverkar vårdinterventionerna kategoriserades i rörelserelaterade, designrelaterade, vägbanans status och samarbete. Fältexperimentet på testbana visade att arbetsbelastning och svårighet i att utföra vårdinterventionerna skattades högre då transporten bestod av fler och hårdare hastighetsförändringar och kurvtagningar. Rörelserelaterade faktorer var den kategori som ansågs påverka vårdinterventionerna mest.

A pilot project with three substudies (a literature survey, a workshop, and a field experiment at test track) is reported. The intent is to develop realistic and prototypical driving scenarios with associated patient-care tasks, for use in ambulance-simulator studies and training of ambulance personnel, in a future project. The goals were to survey the current knowledge and to collect relevant data on vehicle dynamics and behaviour during simulated emergency scenarios. Prior research has foremost studied the quality of CPR (cardiopulmonary resuscitation) during transport and shown that it is difficult to perform high-quality CPR depending on the transport procedure, vehicle type, and the design of the care space. From the workshop, care interventions were chosen for the subsequent field experiment; based on frequency and difficulty. Factors that affect the care interventions during transport were categorised as motion related, design related, road surface status, and cooperation. The field experiment at a test track showed that workload and difficulty in performing the care interventions were rated higher when the transport entailed more and faster speed changes and turns. Motion-related factors was the highest-rated category with regard to effect on care interventions.