Framkomlighetsåtgärder för bussar i städer kan vara en viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till en överflyttning av resor från privatbilen till kollektivtrafiken. Många städer runt om i världen genomför framkomlighetsåtgärder och vetenskapliga studier av motiven och incitamenten för att införa sådana åtgärder har genomförts i vissa länder. Men studier som fokuserar på de skandinaviska länderna är sällsynta.

Kollektivtrafiken finansieras på olika sätt i svenska regioner, vilket innebär att i vissa regioner har kommunerna ett direkt ekonomiskt incitament att investera i framkomlighetsåtgärder. I normalfallet finns dock inte något direkt ekonomiskt incitament för kommuner som överväger att genomföra framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Utifrån denna bakgrund syftar denna rapport till att svara på två frågor:

• Vilka faktorer främjar eller hindrar att kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?
• Vilken roll spelar direkta ekonomiska incitament för kommuners beslut om bussframkomlighetsåtgärder?

Rapporten omfattar en litteraturöversikt, samt tre fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn. Dessa tre städer skiljer sig åt vad gäller finansieringsstrukturen för busstrafiken. Inom ramen för varje fallstudie har en begränsad dokumentanalys och två kvalitativa intervjuer genomförts.

Bus priority measures in cities can be important to improve the attractiveness of buses and thereby contribute to a shift from the private car to public transport. Many cities around the globe do introduce bus priority measures. Scientific studies have been carried out in some countries about the motives and incentives for introducing such measures. However, to our knowledge such studies focusing on the Scandinavian countries are rare.

The financial structure of public transport differs among Swedish regions. In some regions the municipalities have a direct economic incentive to invest in bus priority measures, while in most regions they do not. On this background this working paper aims to answer two questions:

• Which factors enable or hinder that municipalities invest in bus priority measures?
• What is the role of direct economic incentives for municipalities decision to invest in bus priority measures?

The main methodological steps of this working paper are a literature review, three casestudies including the Swedish cities Stockholm and Karlstad as well as the Danish city of Copenhagen. These three cities differ as regards the financial structure of bus transport. Within each case a small document analysis has been carried out and two qualitative interviews have been completed.