Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Upphandling av vägkvalitet: en kartläggning av kvalitetsbegreppet i väginvesteringar
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics, TEK.ORCID iD: 0000-0002-5331-843X
2017 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Road quality procurement : mapping of the quality concept in road investments (English)
Abstract [sv]

Begreppet vägkvalitet är mångfacetterat. Rapportens huvudslutsats är att denna komplexitet kan hanteras genom att definiera kvalitetsbegreppet med utgångspunkt från det övergripande transportpolitiska målet om ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Med denna utgångspunkt står kvalitetsdefinition på tre ben:

  • • En väg ger samhällsnytta i form av tillgänglighet, det vill säga möjligheten för trafikanter att förflytta sig mellan olika platser. Brister i tillgängligheten kan uppstå i form av till exempel nedsatt hastighet eller en vägstängning. En god kvalitet innebär därför att en väg hålls öppen och att den kan trafikeras med den kapacitet, hastighet, säkerhet och komfort som den utformats för.
  • Tid utgör den dimension under vilken kvaliteten upprätthålls. Vägar används många gånger och under en lång tidsperiod, och i praktiken håller alla nybyggda vägar god standard när de öppnas. Kvalitetsbrister framträder ofta först efter en tid av användning.
  • Kostnader utgör den referens till vilken upprätthållandet av tillgängligheten alltid måste relateras. I en effektivitetsgrundad definition av kvalitet spelar den absoluta kvalitetsnivån mindre roll så länge som vägen håller en acceptabel grundnivå. Det är mängden kvalitet relativt varje investerad krona som är intressant för en aktör som vill maximera effektiviteten. För detta relativa mått på kvalitet är samtliga kostnader under vägens livslängd relevanta, oavsett om de rör själva investeringen eller det efterföljande driftsunderhållet.

Med denna definition av kvalitetsbegreppet bör kvaliteten (det vill säga tillgängligheten och säkerheten) hållas på en acceptabel nivå till lägsta tänkbara kostnad för samhället.

I rapporten redovisas tre olika tillvägagångssätt för mätning av kvalitet. Den första källan utgörs av kundnöjdhet och olycksstatistik. Ett problem med kundundersökningar är att de trafikanter som besvarar enkäter fokuserar komfortrelaterade kvalitetsindikatorer på bekostnad av säkerhetsaspekter. En viktig förklaring är att de låga riskerna för trafikolyckor innebär att de svarande inte fullt ut har möjlighet att tolka riskaspekterna på resan eller transporten. Olycksstatistik är tveksamt som utgångspunkt för att mäta kvalitet då det finns mer direkta mått som kan förhindra att olyckor sker (till exempel friktion), och olyckor uppträder vidare slumpmässigt på ett sätt som gör det svårt att koppla olyckan direkt till vägens kvalitet.

En andra källa till kunskap om kvalitet utgörs av Trafikverkets interna kvalitetskontroll inom enskilda projekt samt vid slut- och garantibesiktning. Genomlysningen av denna process i ett enskilt delprojekt inom Förbifart Stockholm pekar på att kontrollerna i många avseenden är omfattande. Trafikverket har dock genomfört en reform för att renodla beställarrollen vilket skulle kunna innebära en risk för att Trafikverkets företrädare får en sämre insyn i det faktiska genomförandet av ett vägprojekt, samtidigt som mer ansvar vilar på entreprenörens egenrapportering. En urgröpning av beställarkompetensen kan på sikt minska möjligheten att använda denna typ av kontroll och besiktning som mått på kvalitet.

Den tredje informationskällan avser de mätningar som görs av vägytan. Mätningarna bygger på en verifierad och standardiserad process som pågått under ett stort antal år, vilket ger tillgång till ett mycket omfattande data över vägars utveckling. Denna typ av information bör därför användas som grund för uppföljningar av vägnätets kvalitet.

Abstract [en]

The concept of road quality is multifaceted. This report concludes that the complexity of the concept can be managed by defining it on governments transport policy of economic efficiency and long-term sustainable transport system. Then the quality concept regarding roads can be approached in the following ways:

  • • A road gives social benefits in terms of accessibility – the ability for road users to move between different locations. Lack of accessibility may occur in the form of e.g. reduced speed or a closed road. Good quality is therefore an open road that fulfils the capacity, speed, safety and comfort for which it is designed.
  • Time is an important variable for quality. All roads are of good quality when they open for traffic, but will deteriorate over time.
  • Costs constitute a reference to which all quality measures must be related. In a relative measurement for quality, efficiency is upheld when that last SEK is spent where it gives most value. For this relative measure of quality, all costs during the life of the road are relevant, whether they concern the investment itself or the subsequent maintenance.

Hence quality in roads is a complex concept, which contains all three of these aspects.

The next question is how to measure them. Three different approaches for measuring quality will be presented. The first source is customer satisfaction and accident statistics. A problem with customer surveys is that the respondents tend to focus on comfort at the expense of security issues. This because the low risk of traffic accidents makes the respondents not fully able to take in the risk aspects. Accident statistics are uncertain since it is difficult to connect the accident directly to the road quality.

A second source for quality data is the Swedish Transport Administration’s internal quality control for projects. The review of this process on a subproject in the large Förbifart Stockholm, indicates that the controls in many respects are extensive. However, the Swedish Transport Administration has implemented a reform to use more design-build contracts, that entails more self-reporting from the contractor. In a longer perspective, this risks Swedish Transport Administration’s ability for insight into the actual implementation of a road project and the measure of quality.

The third source of information on road quality refers to road surface. There is extended research into this topic on how and what to measure. This type of information should therefore be used as a basis for monitoring road network quality. The report goes on suggesting two indexes to define quality from physical aspects of the road, one for the surface and one for structure. For the surface, an index is created by weigh track depth, IRI and texture. The structural index combines, track area, crosssectional variation, edge depth and deflection. Since physical aspects of quality only is relevant to measure a few years after the road is opened for traffic, other affecting variables need to be controlled for.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2017. , 42 p.
Series
VTI notat, 23-2017
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-12033OAI: oai:DiVA.org:vti-12033DiVA: diva2:1137154
Available from: 2017-08-30 Created: 2017-08-30 Last updated: 2017-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1629 kB)20 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1629 kBChecksum SHA-512
8fa3548be27e8b3c82a78e864ebeffee43ed0761c2b98c60caf1bb1e312126182090b2ced0e6090cf8ca0778762545ce5d2c48bcfd789f92bbbddf658ab1b1a8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Österström, Johannes
By organisation
Transport economics, TEK

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 20 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 39 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf