Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av en för och efterstudie utvärdera effekten av ett pilotprojekt där personer som inledningsvis inte reser med kollektiva färdmedel får pröva på detta under två veckor. Ett ytterligare syfte är att redogöra för attityden till kollektiva färdmedel rent allmänt och skillnaden mellan de som reser med bil och de som reser kollektivt.

I förstudien deltog 110 personer bosatta i Motala tätort (inom en radie av 3 km från Motala resecentrum). I denna studie fick deltagarna ange om de var intresserade av att prova på att resa kollektivt vilket innebar att de fick ett gratis resekort värt 500 kronor som räckte i 14 dagar. Denna förfrågan vände sig enbart till de som vid studiens genomförande inte reste kollektivt i samband med deras vanligaste resa. Bland de som svarat på för-enkäten var det 11 personer som var villiga att delta samtidigt som de uppfyllde kriteriet. Detta antal var inte tillfredställande vilket innebar att rekrytering även genomfördes via sociala medier. Det slutliga antalet som provade på att resa kollektivt var 41 stycken.

Resultaten från förstudien, där enbart de som var boende i Motala tätort deltog, visade att 40 procent själva körde bilen i samband med deras vanligaste resa, en resa som främst var till arbetet. Ungefär en fjärdedel svarade att de inom de närmaste tre veckorna avsåg att resa med buss eller tåg, en något lägre andel för tåg än för buss. Analyser genomfördes sedan för att undersöka om det fanns några skillnader mellan de som aldrig reste med buss eller tåg och de som gjorde det ibland eller ofta. I detta sammanhang är det viktiga att poängtera att enbart de som i samband med deras vanligaste resa kunde använda bussen eller tåget deltog. Resultaten avseende buss visade att alla frågor som handlade om deras attityd till att resa med buss skiljde de båda grupperna åt på ett signifikant sätt. Detta innebar att de som redan reste med buss var betydligt positivare till detta än de som inte gjorde detsamma. Detta gällde främst att de som reste med buss i högre grad än de andra ansåg att det var ett snabbt färdsätt, att de kände sig fria och att det var billigt. Attityden till tåg skilde inte alltid de två olika grupperna åt på ett signifikant sätt även om de som ibland/ofta reste med tåg var positivare. Den största skillnaden mellan de som reste och inte reste med tåg handlade om resan fick dem att känna sig fria men även om man kunde slappna av och hur fort resan gick.

The overall purpose of the project is to use a before and after study to evaluate the effect of a pilot project in which individuals who were not already travelling on public transport got to try it for two weeks. Another aim is to offer an account of attitudes towards public transport in purely general terms, and the differences between those who travel by car and those who use public transport.

110 residents of urban Motala (living within a radius of 3 km from Motala travel centre) took part in the before study. In the study, the participants were asked whether they were interested in trying public transport, which meant that they would be given a free travel pass worth SEK 500, valid for 14 days. This question was directly solely at those who, at the time of the study, were not using public transport to make their most common trip. Among those who responded to the before questionnaire were 11 people who were willing to take part and who also met the criterion. This was an insufficient number, so recruiting was also carried out via social media. The final number of people who tried out public transport was 41; these people also completed the after questionnaire.

The results from the before study, in which only residents of urban Motala took part, showed that 40 per cent drove themselves in a car when making their most common trip, which was primarily travel to work. Roughly one quarter responded that they intended to travel by bus or train within the next three weeks, with the proportion being somewhat lower for the train than for the bus. Analyses were then performed to determine whether there were any differences between two groups – those who never travelled by bus or train and those who did so occasionally or often. It is important to point out in this context that only those who could take the bus or the train to make their most common trip responded. The results for the bus showed that the two groups differed significantly with respect to all the questions related to attitude to travel by bus. Those who were already travelling by bus were considerably more positively disposed towards doing so than those who were not. Compared to the others, it was primarily those who travelled by bus who considered that it was a fast way to travel, that they felt free, and that it was inexpensive. Attitudes toward trains did not always differ between the two different groups in a significant way, although those who occasionally/often travelled by train were more positively disposed than those who did not use the train. As was the case for bus travel, the biggest difference had to do with such travel making them feel free, but also that they could relax, and how quickly the trips went.