Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nyttjandegrad elväg: omvärldsanalys och faktorer som påverkar nyttjandegraden av elvägar
Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Infrastructure maintenance.ORCID iD: 0000-0001-9313-6238
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Traffic analysis and logistics.ORCID iD: 0000-0002-0267-8160
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Vehicle Systems and Driving Simulation..ORCID iD: 0000-0002-1413-1111
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Traffic analysis and logistics.ORCID iD: 0000-0002-1131-8992
2023 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Utilization rate electric roads : international analysis and factors affecting the utilization rate of electric roads (English)
Abstract [sv]

År 2021 lämnade Trafikverket in Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 samt Regeringsuppdraget Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar. I uppdraget analyserades förutsättningar och planer för utbyggnad av elvägar. Dessutom gjordes en analys gällande en potentiell nyttjandegrad av elvägar i Sverige, baserat bland annat på utvecklingen av tunga elektrifierade transporter på väg. 

Nyttjandegraden är en central faktor för att kunna förstå de konsekvenser, exempelvis i form av miljönytta och samhällsekonomisk lönsamhet, som en etablering av elvägar kan medföra. Nyttjandegraden i Trafikverkets rapport uppskattades till 25 % vid en full utbyggnad av elvägsnätet till år 2040. På grund av utvecklingen i omvärlden och den snabba teknikutvecklingen på marknaden för elvägar, har andra europeiska länder gjort liknande utredningar vilka resulterat i andra uppskattningar av nyttjandegrader. Därför fanns det anledning att redan nu förnya analysen av hur nyttjandegraden av elvägar kan komma att bli i framtidens vägtransportsystem i Sverige. 

För att kunna avgöra om de nyttjandegrader som tagits fram i den svenska utredningen fortfarande stod sig, gjordes en jämförelse mellan dessa uträkningar och fyra andra europeiska länders rapporteringar: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Syftet var att analysera olika faktorers betydelse och påverkan på nyttjandegraden av elväg. Målet var att presentera en metod för att kunna göra avvägningar gällande ingående faktorer samt beräkningar av nyttjandegraden utifrån valda faktorer. 

Den här rapporten föreslår olika angreppssätt för uppskattning av nyttjandegrad, genom att exemplifiera med olika skattningar baserat på olika ingående faktorer och beräkningsunderlag. Rapporten inkluderar också en känslighetsanalys för att påvisa hur olika antaganden kan ge olika resultat av nyttjandegrad. 

Utredningen visar att det krävs detaljerad information från flera källor för att kunna göra tillförlitliga uppskattningar om nyttjandegrad av elväg. Utifrån den känslighetsanalys som gjorts blir det tydligt att svensk fjärrtransport står för det enskilt största nyttjandet av elvägen. Det kommer därför bli viktigt att undersöka vilka beteenden i fordonsflottan som krävs för att byta till elvägsdrift, då dessa faktorer är avgörande för nyttjandegraden.

Abstract [en]

In 2020, the Swedish Transport Administration received a governmental assignment to analyze the conditions and plan for the expansion of electric roads. In the assignment, an analysis was made regarding a potential degree of utilization of electric roads in Sweden, based, among other things, on the development of heavy electrified road transport. 

The degree of utilization is a central factor in being able to understand the consequences, for example in terms of environmental benefits and socio-economic profitability, that the establishment of electric roads can entail. The utilization rate in the Swedish Transport Administration’s report was estimated at 25% in the event of a full expansion of the electric road network by the year 2040. Due to external developments and the rapid technological development in the electric road market, other European countries have made similar investigations which resulted in other utilization rates. Therefore, there was reason to renew the analysis of the potential degree of utilization of electric road system in Sweden. 

To be able to determine whether the utilization rates produced in the Swedish investigation still stood, a comparison was made between these calculations and the reports of four other European countries, Germany, France, Great Britain and the Netherlands. The aim was to analyze the importance and influence of various factors on the degree of utilization of electric roads. The goal was to present a method to be able to make comparisons regarding included factors as well as calculations of the degree of utilization based on selected factors. 

This report proposes different approaches for estimating utilization rate, by exemplifying different estimates based on different input factors and calculation basis. The report also includes a sensitivity analysis to demonstrate how different assumptions can produce different utilization rate results. 

The investigation shows that detailed information from several sources is required to be able to make reliable estimates about the utilization rate of electric roads. Based on the sensitivity analysis carried out, it becomes clear that Swedish long-distance transport accounts for the single greatest use of the electric road. It will therefore be important to examine which behaviors in the vehicle fleet that are required to switch to electric road operation, as these factors are decisive for the utilization rate.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. , p. 57
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1165
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-19640OAI: oai:DiVA.org:vti-19640DiVA, id: diva2:1749419
Available from: 2023-04-06 Created: 2023-04-06 Last updated: 2023-04-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2677 kB)243 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2677 kBChecksum SHA-512
0c96e8ec73caea462e9dd125fd384876fd2ff27b4e77cb0d1d30642174469c216aa348a52350bd52f21cb9eb02916dad7cb3b8bd1a0d2bfe098001c066e1c1cc
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Nordin, LinaWehner, JessicaKäck, SvetlaBrunner, Sabrina

Search in DiVA

By author/editor
Nordin, LinaWehner, JessicaKäck, SvetlaBrunner, Sabrina
By organisation
Infrastructure maintenanceTraffic analysis and logisticsVehicle Systems and Driving Simulation.
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 244 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 4166 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf