Hur cyklister interagerar med infrastrukturen, och hur de integrerar utförandet av extrauppgifter, hänger ihop med den omgivande trafiksituationen och cyklistens egenskaper. För att studera sambanden närmare utfördes en semi-kontrollerad fältstudie med 41 cyklister, som tillhörde olika cyklistgrupper med avseende på deras vanliga hastighet under transportresor. Hastighet, blickriktning och taktiskt beteende som spårval och interaktion med inkommande textmeddelanden loggades, medan cyklisterna tillryggalade en sträcka i innerstaden på 6 kilometer. Intervjuer och tänka-högt protokoll samt filmning från olika perspektiv användes också.

Det var vanligt för cyklister att ignorera inkommande textmeddelanden, en tredjedel besvarades direkt under cykling. De textmeddelanden som hanterades under cykling ledde inte till ökade brister i uppmärksamhet eftersom cyklisterna anpassade hanterandet efter omgivningen. Interaktionen med telefonen skilde sig inte nämnvärt mellan cyklistgrupperna. Däremot påverkade infrastrukturen de olika cyklisttyperna på olika sätt, där snabbare cyklister upplevde en större fördröjning, där infrastrukturen tvingar fram stopp, medan komfortcyklister fördröjdes mest i en otydligt utformad cirkulationsplats. Det kom även fram att trottoarcykling är vanligt förekommande och främst ett uttryck av upplevd osäkerhet i blandtrafik med bilar. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till olika behov bland cyklisterna när infrastruktur utformas, så att inga irritationer, osäkerheter eller konflikter uppstår.

How cyclists interact with the infrastructure, and how they integrate the handling of additional tasks, is dependent on the surrounding traffic situation and the cyclists’ characteristics. To study these relationships, a semi-controlled field study was conducted with 41 cyclists, who belonged to different cyclist groups with respect to their usual travel speed during transport trips. Speed, gaze direction and tactical behaviour like choice of path and the interaction with incoming text messages was logged, while the cyclists travelled along a six kilometre long route in the inner city of Linköping. Interviews and think aloud protocols, as well as video recordings from different perspectives were employed as well.

It was common that the cyclists ignored incoming text messages, a third was answered directly while cycling. The texting while cycling did not lead to attentional decrements, because the cyclists adapted their interaction with the telephone to the prevailing traffic situation. The interaction with the phone did not differ substantially between cyclist groups. However, the design of the infrastructure affected the cyclist groups differently, where faster cyclists were delayed more in cases where the infrastructure necessitated stops regardless of the traffic situation, while comfort cyclists were the group delayed most in a roundabout that was difficult to interpret. Cycling on the pavement was common, and it mainly reflects the insecurity experienced in mixed traffic with cars. It is important to consider the different needs of different cyclist types when planning the road infrastructure, to avoid irritation, insecurity and conflicts.