Trafikverket saknar idag övergripande underhållsstrategier för järnvägsanläggningen som beskriver hur underhållet ska bedrivas för bästa kostnadseffektivitet. Syftet med denna rapport är att identifiera de egenskaper som påverkar nedbrytningen av järnvägen. Det finns i Sverige idag ungefär 15 000 km järnväg, varav 13 600 km förvaltas av Trafikverket. Det finns ett behov av att förbättra möjligheten att bedöma tillståndet och förutspå framtida tillstånds-utveckling för olika anläggningstyper i ett livscykelperspektiv. Först och främst behövs underlag i form av de tillståndsdata som samlas in idag och en övergripande identifikation av de nedbrytande egenskaper som påverkar järnvägsanläggningen, deras grad av påverkan och effektsamband. Syftet med rapporten är att identifiera de egenskaper som påverkar nedbrytningen; definierat som tillståndsförändringen, hos banöverbyggnad och banunderbyggnad samt gradera påverkansgraden av dessa. I rapporten redogörs också för effektsamband. Identifierade nedbrytande egenskaper innefattar alltså sådana som påverkar banöverbyggnad och banunderbyggnad, däremot ingår inte spårväxlar, kanalisation, el, signal eller tele. För att kunna skapa tillförlitliga livscykelkostnadsmodeller som möjliggör prioritering och planering av underhållsåtgärder på ett kostnadseffektivt sätt behöver mycket fokus läggas på indata till modellen. Många komponenter i anläggningen har komplicerade nedbrytningsprocesser. Det är också viktigt, vid valet av underhållsstrategi, att titta på vilka delar som är förknippade med höga kostnader, där både kostnaden för åtgärd och frekvensen av åtgärd betraktas. Störst inverkan, av de faktorer som bedömts påverka nedbrytningen av bankonstruktionen, har trafikbelastningen, där både lasten och frekvensen av denna påverkar. Sedan följer, i fallande ordning, dränering, dräneringssystemet, ballast, räl och sliprar, ballastförorening, kurvor och övergångs-konstruktioner, förekomst av skarvar, undergrundens stabilitet och fordonsegenskaper med mera. Projektet har genomförts som en jämförande studie, där nedbrytande egenskaper och effektsamband som kunnat identifieras genom litteraturstudier har jämförts med motsvarande resultat erhållna genom kvalitativa studier, det vill säga djupintervjuer med experter inom området.

The main objective of the report is to identify the characteristics that influence the degradation; defined as the condition change, of the super- and substructure of the railway construction. The objective is also to rate the degree of influence of these properties as well as give an account for the effect relationships to the extent that this is possible. In Sweden there are currently about 15,000 km of railway, of which 13 600 km are administered by the Swedish Transport Administration. For this railway facility, there is today a lack of overall maintenance strategies that describes how the maintenance should be carried out for optimal cost efficiency. There is therefore a need to improve the ability to assess the condition and predict the future condition development for different track types in a lifetime perspective. First of all, basic knowledge regarding the condition data collected today and a comprehensive identification of the degradation characteristics affecting the railway facility, as well as the degree of their influence and their effect relationship, are needed. Identified degradation properties include such that affect the super- and substructure but does not include switches, ducting, electrical systems, signal systems or telecommunication. To create reliable life cycle cost models, that enable prioritization and planning of maintenance operations in a cost optimal way, focus on the data inputs to the model is required. Many components of the railway system have complex degradation processes. It is also important, when choosing maintenance strategy, to look at the parts that are associated with high costs, where both the cost of operation and frequency of operation are considered. The greatest impact, of the properties assessed to affect the degradation of the railway construction, has traffic load; where both the load and the frequency are of importance. Then follows, in descending order; drainage, the drainage system, degradation of ballast, rails and sleepers, ballast pollution, track geometry (curves and joints), presence of joints, subgrade stability and vehicle characteristics. The project was done as a comparative study, where degradation properties and effect relationships identified through literature studies have been compared with the corresponding results obtained by qualitative studies, i.e. interviews with experts in the field.