Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 16) Show all publications
Ridderstedt, I. & Sjöstrand, H. (2025). Koll på kostnaderna: kartläggning av Trafikverkets digitala infrastruktur för kostnadskontroll. In: Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson (Ed.), Sammanställning av referat från Transportforum 2025: . Paper presented at Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025. (pp. 36-37). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Koll på kostnaderna: kartläggning av Trafikverkets digitala infrastruktur för kostnadskontroll
2025 (Swedish)In: Sammanställning av referat från Transportforum 2025 / [ed] Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut , 2025, p. 36-37Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Trafikverket har återkommande fått kritik för brister i förutsättningarna för att följa upp verksamhetens kostnader och utförda arbete. Dessa brister begränsar dels riksdagens och regeringens förutsättningar för att fatta välgrundade beslut avseende Trafikverket och den nationella transportinfrastrukturen, dels myndighetens interna verksamhetsutveckling och styrning. Mot bakgrund av detta har Trafikverket initierat flera stora och kostsamma utvecklingsprojekt för nya systemstöd och förbättrad informationshantering. Denna rapport syftar till att ge en aktuell beskrivning och bedömning av Trafikverkets digitala infrastruktur för central uppföljning av kostnadskontroll i investerings- respektive underhållsverksamheten. VTI har utfört kartläggningen på uppdrag av Trafikanalys.  

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21648 (URN)
Conference
Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025.
Available from: 2025-01-22 Created: 2025-02-13Bibliographically approved
Sjöstrand, H., Flötteröd, G., Kristofersson, F. & Westin, J. (2024). Effektsamband för sjösäkerhet: hur påverkar farledsförbättringar och andra åtgärder sjösäkerheten?. In: Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson (Ed.), Sammanställning av postrar från Transportforum 2024: . Paper presented at Transportforum, Linköping, Sverige, 17-18 januari, 2024.. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Effektsamband för sjösäkerhet: hur påverkar farledsförbättringar och andra åtgärder sjösäkerheten?
2024 (Swedish)In: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024 / [ed] Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut , 2024Conference paper, Poster (with or without abstract) (Other academic)
Abstract [sv]

I dagsläget vet vi inte så mycket om hur olika åtgärder inom sjöfarten, såsom farledsförbättringar eller regelförändringar,påverkar sjösäkerheten. I detta projekt tas en metod fram för att skatta olycksrisken på sjön med syftet att förbättra effektsambanden för sjösäkerhet.  

Modellen skattar med hjälp av AIS-data och expertbedömningar risken för kollisioner mellan fartyg och tar i dagsläget hänsyn till trafikintensitet, säkerhetsavstånd samt hur fartygen möts. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2024
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-20851 (URN)
Conference
Transportforum, Linköping, Sverige, 17-18 januari, 2024.
Available from: 2024-04-04 Created: 2024-04-24Bibliographically approved
Ridderstedt, I. & Sjöstrand, H. (2024). Koll på kostnaderna: Kartläggning av Trafikverkets digitala infrastruktur för kostnadskontroll. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Koll på kostnaderna: Kartläggning av Trafikverkets digitala infrastruktur för kostnadskontroll
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Keeping Track of Costs : A Review of the Swedish Transport Administration’s Digital Infrastructure for Cost Control
Abstract [sv]

Trafikverket har upprepade gånger fått kritik för brister i förutsättningarna för att följa upp verksamhetens kostnader och produktivitet. Dessa brister begränsar dels riksdagens och regeringens möjlighet att fatta välgrundade beslut avseende Trafikverket och den nationella transportinfrastrukturen, dels myndighetens interna styrning och verksamhetsutveckling. För att åtgärda dessa brister har Trafikverket initierat flera stora och kostsamma utvecklingsprojekt för nya systemstöd och förbättrad informationshantering. Denna rapport syftar till att ge en uppdaterad beskrivning och bedömning av Trafikverkets digitala infrastruktur för central uppföljning av kostnadskontroll i investerings- respektive underhållsverksamheten. Kartläggningen bygger på intervjuer med projektledare och förvaltare av systemstöd, styrdokument och egna observationer av systemen. VTI har utfört kartläggningen på uppdrag av Trafikanalys.

Vi finner att Trafikverket bedriver flera initiativ som kan innebära betydande förbättringar för central uppföljning av verksamheten och kostnadskontroll. Av särskild vikt är två nya systemstöd, Gemensamt underhållsstöd (Gus) och Ekonomisk kontraktsuppföljning (EKU), som samlar information om utfört arbete och utbetalningar, ökad användning av datalager med information från olika system, samt arbetet med att harmonisera begreppsstrukturen till en gemensam informationsmodell. Vi finner dock att dessa initiativ, samt flera andra i kartläggningen, har stött på svårigheter i implementeringsfasen och drar ut på tiden. Att sammanställa information över flera investeringsåtgärder eller underhållskontrakt är fortfarande svårt och resurskrävande. Vi finner att det ställer höga krav på Trafikverkets styrningsförmåga att föra de pågående förbättringsinitiativen i mål och integrera dem i en välfungerande helhet.

Abstract [en]

The Swedish infrastructure manager Trafikverket has repeatedly received criticism for lacking the necessary conditions to monitor the agency's output, outcomes, and costs. These shortcomings limit both the Parliament's and the Government's ability to make well-informed decisions regarding Trafikverket and the national transport infrastructure, as well as the agency's internal management and operational development. To address these issues, Trafikverket has initiated several large and costly development projects for new IT systems and improved information management. This report aims to provide an updated description and assessment of Trafikverket’s digital infrastructure for central monitoring of cost control in its construction and maintenance operations. The survey is based on interviews with managers and project leaders for a selection of prioritized IT systems, governing documents and observations of the systems. The survey was conducted by VTI on behalf of Transport Analysis.

We find that Trafikverket is undertaking several initiatives that could lead to significant improvements in central monitoring of operations and cost control. Of particular importance are two new IT systems that gather information on completed work and payments, increased use of data warehouses for storing and accessing information from various systems, and efforts to harmonize the terminology structure into a common information model. However, we find that these initiatives, like several others identified in the survey, are delayed and have faced difficulties in the implementation phase. Compiling information across multiple investment projects or maintenance contracts remains difficult and resource-demanding. We find that significant effort is required from Trafikverket's internal governance to complete ongoing improvement initiatives and integrate them into a well-functioning whole.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2024. p. 55
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1219
Keywords
Public sector, Public Procurement, Cost control, Cost efficiency, Cost overruns, Transport infrastructure, Infrastructure maintenance, IT-systems, digitalization, Offentlig sektor, offentlig upphandling, kostnadskontroll, kostnadseffektivitet, kostnadsöverskridande, transportinfrastruktur, infrastrukturunderhåll, IT-system, digitalisering
National Category
Transport Systems and Logistics Economics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21198 (URN)
Projects
Trafikverkets arbete med kostnadskontroll/The Swedish Transport Administration’s Work on Cost Control
Available from: 2024-09-23 Created: 2024-09-23 Last updated: 2024-09-23Bibliographically approved
Odolinski, K., Nilsson, J.-E., Sjöstrand, H., Ait-Ali, A. & Lidén, T. (2023). Att följa upp och utvärdera järnvägsunderhåll: Delrapport inom projektet Metod för jämförelsestudier av järnvägsunderhåll. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Att följa upp och utvärdera järnvägsunderhåll: Delrapport inom projektet Metod för jämförelsestudier av järnvägsunderhåll
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Monitoring and evaluating railway maintenance : Interim report of the projectMethodology for comparative studies of railway maintenance
Abstract [sv]

Med start 2025 avser Trafikverket förändra formerna för upphandling av basunderhåll i tre geografiska områden. Förändringarna innebär att en större mängd planering och produktionsledning sker i Trafikverkets regi. Syftet är att utveckla den egna beställarförmågan och att stärka leverantörsmarknaden.

VTI har fått Trafikverkets uppdrag att föreslå metoder för att kunna följa upp konsekvenserna av den förändrade organisationen. I rapporten redovisas uppdragets första del med fokus på konsekvenserna av ett förändrat ansvar för basunderhåll av Södra Malmbanan. Syftet med delstudien är att identifiera den information som krävs och de metoder som kommer att användas för att fördjupa förståelsen av hur den nya ansvarsfördelningen förändrar kostnader och förutsättningarna för trafik jämfört med dagens förfarande. Förutom att skapa goda förutsättningar att utvärdera de förändringar som genomförs kommer detta arbete också att kunna ge stöd för övergången till nya verksamhetsupplägg i de ytterligare två områden som står på tur att förändras, Ostkustbanan (2026) och Mälarbanan (2027). Information har inhämtats från personal inom Trafikverket och från aktörer på leverantörsmarknaden, samt via analyser av dokumentationen av underhållsverksamheten liksom en genomgång av relevant litteratur.

De betydande förändringar av verksamheten som förestår kan få konsekvenser i flera avseenden. För att kunna följa upp och jämföra kostnader och andra utfall i hela landet krävs uppgifter från samtliga kontraktsområden med avseende på verksamhetens kostnader, omfattning (antal kilometer bana, installationer av växlar och konstbyggnader), trafik, väder etcetera. Tack vare att Trafikverket sedan länge byggt upp databaser som innehåller den aktuella informationen är en viktig del av det fortsatta arbetet att etablera ett smidigt tillvägagångssätt för att årligen kunna komplettera informationen och göra nya observationer av förändringar som kan ha inträffat. Ett antal frågeställningar föreslås som kan besvaras med stöd av en analys av det föreslagna materialet. Svaret på dessa frågor gör det möjligt att stärka förståelsen av den verksamhet som bedrivs och att ta fram kunskap som kan omsättas i praktiken.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. p. 57
Series
VTI PM ; 2023:13
Keywords
Underhåll, järnväg, egen regi, upphandling, effektivitet, beställarkunskap
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-20081 (URN)
Funder
Swedish Transport Administration, 2023/4028
Available from: 2023-12-20 Created: 2023-12-20 Last updated: 2024-08-05Bibliographically approved
Bång, M., Söderholm, G., Lundberg, J., Sundström, M., Karlsson, F., Lindberg, J., . . . Meyer, L. (2023). Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten: Slutrapport AutoMon Del I.
Open this publication in new window or tab >>Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten: Slutrapport AutoMon Del I
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna slutrapport redogör för resultatet av projektet: AutoMon Del I—Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten (TRV2019/95873). Projektägare är Linköpings universitet och genomförts tillsammans med Sjöfartsverket, SAAB, VTI, och Luftfartsverket. Vi kommer i denna rapport redogöra för resultaten samt diskutera framtida utmaningar med konceptet AutoMon. Syftet med AutoMon är att undersöka och belysa problemområdet automatiserad trafikövervakning genom att implementera en AI-demonstrator för svenska farvatten, initialt med fokus på att detektera anomalier i trafiken, och där hanteringen (dvs. granskning och lösning) av problemsituationer lämnas över till en mänsklig operatör. Förekomsten av fartygsolyckor och -incidenter, med potentiellt stora konsekvenser för individ och miljö - utanför etablerade VTS-områden - visar på behovet av utökad övervakning av sjötrafiken i svenska farvatten för att möjliggöra proaktiva åtgärder för att minimera olycksrisker till sjöss. Forskningsprojektet undersöker hur en hög nivå av automation kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser på svenskt vatten samt ge möjlighet till s.k. situational awareness (lägesbild) över hela dess yta, samtidigt som stöd för centralt eller distribuerat beslutsfattande ges. Runt om i världen förekommer även manipulation av AIS-systemet och dess positionsangivelser; ett problem som sannolikt kommer att öka även i Sverige. Båda problemställningarna är globala, vilket ger hög relevans. Lösningar har högt värde där digitalisering och artificiell intelligens kan användas som medel för ökad sjösäkerhet (safety och cyber security). 

Publisher
p. 56
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21126 (URN)
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2019/95873
Available from: 2024-08-21 Created: 2024-08-21 Last updated: 2024-08-21Bibliographically approved
Merkel, A., Nyberg, E., Ek, K. & Sjöstrand, H. (2023). Economics of shore power under different access pricing. Research in Transportation Economics, 101, Article ID 101330.
Open this publication in new window or tab >>Economics of shore power under different access pricing
2023 (English)In: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, Vol. 101, article id 101330Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Providing shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce external costs of maritime transport. However, shore power technology is subject to barriers, part of which relate to insufficient incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less research focused on non-liner segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses a relatively simple modelling framework to analyze whether public investments in shore power deployment could be socio-economically beneficial. We find that investing in the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at bulk carriers, tankers and general cargo ships. We also find that the pricing of access affects expected uptake and consequently whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2023
Keywords
CO2 emissions, Cost-benefit analysis, Infrastructure pricing, Maritime transport, Onshore power supply, Shore power
National Category
Transport Systems and Logistics Economics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19866 (URN)10.1016/j.retrec.2023.101330 (DOI)001057936500001 ()2-s2.0-85167618428 (Scopus ID)
Available from: 2023-08-29 Created: 2023-08-29 Last updated: 2023-09-18Bibliographically approved
Flötteröd, G., Sjöstrand, H., Kristofersson, F. & Westin, J. (2023). Intensity and severity of ship conflicts: an AIS based approach. Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Intensity and severity of ship conflicts: an AIS based approach
2023 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

There is a lack of standardized methods for socio-economic evaluations within the maritime transport sector. This paper presents a model for analysing and quantifying the intensity and severity of ship conflicts using AIS (Automatic Identification System) data and expert assessments. Also, a case study applying the proposed method to the Southern Gothenburg Archipelago is carried out. The goal is to contribute to cost-benefit analyses within the maritime transport sector by a better understanding of how different actions, such as the widening of fairways or new regulation, impact maritime safety. The importance of validating the model by comparing its results with independent sources of reported maritime accidents is emphasized, and the challenges of using existing accident statistics for this purpose is discussed. The basic model described in the paper can be built upon by differentiating parameters by region and vessel type, account for seasonality etc. Furthermore, a downstream consequence analysis model is needed to enable a monetary valuation of (the consequences of) identified conflicts. Finally, the same principles as laid out here for conflict analysis can also be adopted to the identification of groundings.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023
Series
Working Papers, Swedish National Road & Transport Research Institute ; 2023:12
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-20022 (URN)
Available from: 2023-11-30 Created: 2023-11-30 Last updated: 2023-12-06Bibliographically approved
Sjöstrand, H. & Ek, K. (2023). Utbyggnad av landström för trampsjöfarten: Kostnader och nyttor vid olika former av prissättning. Göteborg: Triple F
Open this publication in new window or tab >>Utbyggnad av landström för trampsjöfarten: Kostnader och nyttor vid olika former av prissättning
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Expansion of shore power for tramp shipping : Socioeconomic appraisal under different access pricing
Abstract [sv]

När fartyg ligger vid kaj används oftast fossildrivna motorer ombord för att förse fartyget med energi. Genom ny EU-lagstiftning kommer det 2030 att vara obligatoriskt för vissa hamnar och fartyg att erbjuda respektive använda elektricitet från land, så kallad landström, för att täcka detta energibehov. Dessa krav gäller inte den så kallade trampsjöfarten, alltså den sjöfart som saknar särskilda tidtabeller och förutbestämda rutter, och som är i fokus i denna studie. I detta projekt studeras potentialen för användning av landström inom bulk-, tank- och torrlastsegmenten genom att identifiera det samhällsekonomiskt optimala antalet hamnar med landström för dessa fartygssegment. Modellerade utfall jämförs för vinstmaximerande respektive välfärdsmaximerande prissättning av landström, och det visar sig att prissättningen är avgörande för om de möjliga samhällsekonomiska nettonyttorna realiseras.

Vid en välfärdsmaximerande prissättning, där minskade externa kostnader för utsläpp av koldioxid och luftföroreningar räknas in i prissättningen, kan nettonyttor åstadkommas genom en begränsad utbyggnad av landström i ett antal nyckelhamnar. Vi visar hur en sådan prissättning i praktiken ofta innebär ett negativt pris på landström för rederierna, något som kan åstadkommas med subventioner. Vid en vinstmaximerande prissättning, där priset på landström sätts så att hela det eventuella ekonomiska överskott som skapas tillfaller hamnen, blir den totala nettonyttan lägre. Styrmedel för ökad utbyggnad och användning av landström för trampsjöfarten behöver alltså adressera rederiernas och hamnarnas lönsamhet, och bör inriktas mot prissättningen av elen i hamnen. Alternativet är att internalisera de konventionella bränslenas externa kostnader, och på så vis göra landström relativt sett mer lönsamt.

Abstract [en]

When ships are docked, fossil-fueled engines are commonly used on board to provide power to the vessel. However, new EU legislation mandates that by 2030, ports must provide and some ships must use Onshore Power Supply (OPS) to meet this energy demand. These requirements, however, do not apply to the so-called tramp shipping, which refers to maritime transport without fixed schedules or predetermined routes, and which is the focus of this study. This project examines the potential for the use of OPS in the bulk, tanker, and dry cargo segments by identifying the socioeconomically optimal number of ports with shore power for these vessel segments. Modeled outcomes are compared for profit maximizing and welfare-maximizing pricing of shore power, and it is found that pricing is crucial in realizing potential socioeconomic net benefits.

Under a welfare-maximizing pricing scheme, where reduced external costs of carbon dioxide emissions and air pollution are included in the pricing, net benefits can be achieved through a limited expansion of shore power in a number of key ports. We show how such pricing in practice often results in a negative price for onshore power for the shipping companies, something that can be achieved through subsidies. Under a profit-maximizing pricing scheme, where the price of shore power is set so that the entire potential economic surplus created accrues to the port, the overall net benefits are lower. Therefore, policies aimed at increasing the expansion and use of shore power for tramp shipping need to address the profitability of shipping companies and ports, and should focus on the pricing of electricity in ports. An alternative is to internalize the external costs of conventional fuels, and by doing so make OPS more profitable relatively speaking.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Triple F, 2023. p. 33
Series
Triple F Rapport ; 2021.4.2.5
National Category
Economics Energy Systems Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-20045 (URN)
Available from: 2023-12-08 Created: 2023-12-08 Last updated: 2023-12-08Bibliographically approved
Merkel, A., Nyberg, E., Ek, K. & Sjöstrand, H. (2022). Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing
2022 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The provision of shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce the external costs of maritime transport. However, the deployment and uptake of shore power technology is subject to barriers, part of which have to do with insufficient economic incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less discussion and research focused on other segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses maritime traffic data and a relatively simple modelling framework to analyse whether public investments in shore power deployment, coupled with added incentives to shipowners, could be socio-economically beneficial. The analysis is focused on maritime traffic in the Swedish port network, but the main findings can likely be generalized beyond this context. We find that investing in (or mandating) the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at segments typically classified as non-liner (or “tramp”). The results do not however indicate that network-wide deployment of shore power is justifiable, but rather that care must be taken to determine the cost-efficient size of the network as well as to design the network of shore power deployment in ports so as to reap benefits of network effects. We also find that the pricing of shore power access has a major impact on expected uptake and consequently on whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs. Crucially, we find that unregulated profit-maximizing pricing by ports leads to significant welfare losses by suppressing take-up among shipowners.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2022. p. 25
Series
Working Papers, Swedish National Road & Transport Research Institute ; 2022:6
National Category
Economics Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19119 (URN)
Available from: 2022-11-16 Created: 2022-11-16 Last updated: 2022-11-17Bibliographically approved
Sjöstrand, H. & Lindgren, S. (2022). Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Government commission on the electrification of the transport sector : The electrification of maritime transport – prerequisites, state of play and policy instruments
Abstract [sv]

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. I denna rapport beskrivs elektrifieringen av sjöfarten idag samt styrmedel som har införts i Sverige, på internationell nivå och i andra länder för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. VTI tar fram andra rapporter som svarar mot de övriga frågeställningarna och datum för redovisningar som framgår av regeringsuppdraget.

Sjöfarten är än så länge elektrifierad i mycket liten utsträckning, då endast knappt 340 av drygt 98 000 fartyg globalt i december 2021 hade någon form av elektrisk framdrivning. På grund av att vätgas- och batteriframdrift är förknippade med högre kostnader, lägre energidensitet (och stora energiförluster vid vätgasframdrift) samt kräver mer utrymme jämfört med konventionell framdrift, lämpar sig elektrifiering bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp.

Majoriteten av de styrmedel på internationell nivå och i Sverige som identifieras i rapporten är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. De nationella styrmedel i andra länder som identifieras i rapporten främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg, exempelvis genom riktade investeringsstöd till om- och nybyggnationer av fartyg och krav på eldrift vid upphandling av offentligt ägda fartyg eller kollektivtrafik. Norge lägger betydande summor på en grön omställning av sjöfarten, kombinerat med kommande krav på låg- och nollutsläppsfartyg i norska vatten.

En implementering av EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan komma att öka internaliseringen av utsläppskostnaderna, och därmed öka incitamenten för investeringar i elektrifiering av sjöfarten. Paketet innehåller bland annat förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

Abstract [en]

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) has been commissioned by the Government of Sweden to “contribute to the creation of knowledge regarding a fast, smart and socioeconomically efficient electrification of the transport sector”. This report describes the current state of electrification of shipping and also policy instruments in Sweden, at the international level and in other countries that have been introduced to accelerate the electrification of shipping. VTI produces additional reports that correspond to the other subjects and reporting dates specified in the Government’s commission.

Shipping is electrified to a very small extent, as only about 340 of more than 98 000 ships in December 2021 had some sort of electric propulsion. Since hydrogen and battery propulsion are associated with higher costs, lower energy density (and large energy losses in the case of hydrogen propulsion) as well as requiring more space compared to conventional propulsion, electrification is best suited for ferries and other vessels operating on shorter, fixed routes with many stops.

The majority of the policy instruments at the international level and in Sweden identified in the report are intended to promote investments in both Onshore Power Supply (OPS) as well as battery and hydrogen propulsion. This applies, for example, to environmentally differentiated port and fairway fees, environmental legislation and support for investments and research. The policy instruments in other countries identified in the report in many cases promote the electrification of individual vessels, for example through targeted investment support for retrofitting of and construction of new ships, and through requirements for electric propulsion in the procurement of publicly owned vessels and public transport. Norway is investing significant amounts in a green transition of shipping, combined with future requirements for low- and zero-emission vessels in Norwegian waters.

With the implementation of the European Commission’s ‘Fit for 55’ legislative proposal, the internalization of emission costs may increase, incentivizing investments in the electrification of shipping. The proposal includes taxation of shipping fuel, an emissions trading system for shipping and carbon dioxide-based fuel requirements.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. p. 49
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1106
National Category
Energy Systems Marine Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-18045 (URN)
Available from: 2022-02-14 Created: 2022-02-14 Last updated: 2025-02-10Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3230-559x

Search in DiVA

Show all publications