In Sweden there is an on-going process to formulate a national standard regulating the design of temporary traffic control devices used on pedestrian and bicycle paths. This paper presents results from simulated single-bicycle crashes with the purpose to create an understanding of how different features of such devices affect the risk of injuries among cyclists. A Hybrid II 50th percentile crash test dummy was placed in the saddle of a bicycle and crash tests, usually at 25 km/h, were performed. Eleven different types of road equipment were included, and different crash angles were applied, in a total of over 50 crash tests. The road equipment represented temporary traffic control devices of various kind commonly used in Sweden, but also some specifically designed for cyclists. The tests were documented with several video cameras at different angles. Slow motion pictures were analyzed with focus on mechanisms during impact and the following motion of the bicycle and the dummy. Observations regarding “body parts” in contact with the road equipment were of particular interest highlighting design features of importance such as height, smoothness of surfaces and energy-absorbing capacity. The tests show that all bicycle crashes into road equipment can cause injuries and thus the use of work zone material on bicycle paths should be avoided, if possible. Safety barriers designated to prevent cyclists from falling into a shaft must be high enough to do so and be anchored and linked together correctly to prevent them from falling and creating dangerous situations. Temporary traffic control devices should be flexible or energy-absorbing to moderate the injury outcome of a potential bicycle crash. Fences should have a fine meshed net construction to prevent bicycle handlebars from getting stuck. All road equipment should be designed without sharp edges as they could cause injuries to cyclists passing or crashing into the equipment. © 2021 The Author(s)

Studien syftar till att översiktligt beskriva inom vilka områden som cykling har potential att bidra till Sveriges uppfyllelse av mål inom Agenda 2030. 

Studien är avgränsad till huvudmål, delmål och indikatorer i Agenda 2030 där cyklingen bedöms bidra, positivt eller negativt. I rapporten har vi gjort en översiktlig genomgång av Att förändra vår värld: Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Utöver en strukturerad litteratursökning av tidigare sammanställningar om cyklingens bidrag till hållbarhetsmålen så har den så kallade snöbollsmetoden använts för att söka litteratur inom området cykling och Agenda 2030 kopplat till specifika mål. Vi har i litteratursökningen hittat två tidigare sammanställningar av cyklingens koppling till Agenda 2030 samt en aktionsplan för fysisk aktivitet med koppling till cykling och hållbarhetsmålen. 

Vi har inte haft ambitionen att i den här studien försöka kvantifiera hur mycket cyklingen kan bidra till de olika målen, bara att cyklingen har potential att göra det. Vår systemanalys visar att ökad cykling bidrar positivt till flera av målen och att ökad cykling på bekostnad av biltrafik ökar det positiva bidraget. Samtidigt kan ökad cykling leda till fler olyckor vilket ger ett negativt bidrag till Agenda 2030. Säkrare cykling är emellertid inte bara ett sätt att minska det negativa bidraget till Agenda 2030 genom olyckor, utan även ett sätt att få fler att våga och vilja cykla. Det är viktigt att beakta olika utmaningar i samhället som integrerade, odelbara och djupt sammanlänkade och att försöka förstå hur transportsystemet bidrar såväl positivt som negativt om ambitionen är att arbeta utifrån principerna i Agenda 2030.

The study aims to outline in which areas cycling has the potential to contribute to Sweden’s fulfillment of goals within the 2030 Agenda. 

The study is limited to main goals, sub-goals and indicators from the 2030 Agenda where cycling is deemed to contribute, positively or negatively. In the report, we have made a general overview of Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. In addition to a structured literature review of previous compilations of contribution of cycling to sustainability goals, the so-called snowball method has been used to search for literature in the field of cycling and the 2030 Agenda linked to specific goals. In the literature review, we have found two previous compilations of the connection of cycling to the 2030 Agenda and an action plan for physical activity with connection to cycling and the sustainability goals. ,

In this study, we do not have the ambition to try to quantify the contribution of cycling to the various goals, only that cycling has the potential to do so. Our system analysis shows that increased cycling contributes positively to several of the goals and that increased cycling at the expense of car traffic increases the positive contribution. At the same time, increased cycling can lead to more injured cyclists, which contributes negatively to the goals of the 2030 Agenda. However, safer cycling does not only reduce the negative contribution to the 2030 Agenda through injured cyclists, but is also a way to get more people to dare and want to cycle. It is important to consider various challenges in society as integrated, indivisible and deeply interconnected and to try to understand how the transport system contributes both in a positive and negative way if the ambition is to work based on the principles in the 2030 Agenda.

Nationellt (via gång- cykel- och kollektivtrafikmålet), regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp. Med de metoder som används idag för flödesmätningar är det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i hela kommunen, då flödesmätningarna inte genomförs på systemnivå för det cykelbara vägnätet. Det övergripande syftet med pilotstudien är att ta fram en accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen genom flödesmätningar. 

Kommunerna Stockholm, Uppsala och Östersund ingår i pilotstudien. Det genomfördes 135 veckomätningar i varje kommun; 100 på gång- och cykelvägnätet och 35 i blandtrafik, uppdelat på fem etapper. De kontinuerligt mätta flödespunkterna användes som information för uppräkning på helårsnivå. Cykelvägnätet omfattar inte grusvägar, enskilda väghållare och vägar med skyltad hastighet 80 km/h och högre. Länkarna delades in i stratum, där det i varje stratum gjordes ett systematiskt urval på den totala länklängden. Skattningsmetoden tog hänsyn till både rum och tid. 

Under det brutna året vecka 35 år 2020 till vecka 34 år 2021 cyklades det 145±43 miljoner kilometer i Stockholm, 59±23 miljoner kilometer i Uppsala och 9±3 miljoner kilometer i Östersund. Osäkerheten i skattningen, utgör mellan 30 och 40 procent av punktskattningen. Det är en ganska stor osäkerhet i skattningen, men tillräckligt liten för att se att det exempelvis är skillnader mellan kommunerna. 

Något som framkommit i denna studie är att cyklandet i blandtrafik inte är försumbar och kommunerna bör ha detta i beaktande. För att studien ska komma till sin rätt bör den upprepas en gång till i minst en av dessa kommuner.

Nationally (by the walking, cycling and public transport target), regionally and in many of Sweden's municipalities there are targets for increased cycling. However, these objectives are difficult to follow up, as the amount of bicycle traffic is not measured and followed up. The overall aim of the pilot study is to develop an accepted, reliable, applicable, and uniform method for estimating the kilometers travelled by bicycle in the municipality through bicycle flow measurements. 

The municipalities of Stockholm, Uppsala and Östersund are included in this pilot study. 135 weekly measurements were carried out in each municipality; 100 on the pedestrian and bicycle road network, 35 in mixed traffic, divided into five periods. The year-round measured cycle flow measurements were used as information for enumeration at year-round level. The cycle path network does not include gravel roads, individual road holders and roads with a speed limit of 80 km/h and higher. The links were divided into strata, where a systematic selection of the total link length was made in each stratum. The estimation method considered both space and time. 

During the year week 35 of 2020 to week 34 of 2021, 145±43 million kilometers were cycled in Stockholm, 59±23 million kilometers in Uppsala and 9±3 million kilometers in Östersund. The uncertainty in the estimate constitutes between 30 and 40 percent of the point estimate. There is a fairly large uncertainty in the estimate, but small enough to see that there are, for example, differences between the municipalities. 

Something that emerged in this study is that cycling in mixed traffic is not negligible and the municipalities should take this into account. The study should be repeated once more in at least one of these municipalities.

Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. 

Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: 

• Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. 

• Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. 

• Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. 

• Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. 

• Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. 

Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.

Today, there is no defined national target level regarding increase in bicycling in Sweden. VTI received a governmental assignment to define that. The assignment includes a definition of a target structure and suggestion of indicators as well as a system for monitoring. We have gathered information through literature studies, a workshop, a survey as well as through own analyses of data from national travel surveys. We have limited the definition of cycling to include pedal cycle with or without electric assistance. Simply speaking, the rate of bicycling should double by 2035 and, more specifically, we suggest the following targets: 

• Overall objectives: Cycling in Sweden should increase to improve accessibility, strengthen public health, and decrease the climate and environmental impact. 

• Intermediate target 1: The bicycle share of the total number of travellers in Sweden should increase to 20 percent by 2030 and to 26 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians or public passenger transports. 

• Intermediate target 2: The bicycle share of the total transport system work in Sweden should increase to 3 percent by 2035, without reducing pedestrians or public passenger transports. 

• Milestone 1: The total share of bicycle travel in Sweden, shorter than 10 km, should increase to 30 percent by 2030 and to 45 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians or public passenger transports. 

• Milestone 2: The total share of bicycle travel for primary school children in Sweden should increase to 40 percent by 2030 and to 50 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians.

 In addition, we have suggested seven indicators with associated measures linked to the targets suggested above. The national travel survey could be used to monitor the targets and the annual report by the National Council of Bicycling could preferably be used for monitoring the indicators.

Syftet med det här projektet har varit att identifiera tänkbara åtgärder för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter i relation till byggtrafik. Trafikkontoret i Göteborg har initierat projektet då de under åren 2016–2019 hade flera dödsfall till följd av sådana konflikter. Litteraturstudier, olycksanalyser och genomgång av styrdokument har gjorts för att beskriva nuläget och förbättringspotentialen inom olika områden. För att utvärdera olika tekniska lösningar har fältstudier genomförts i ett testområde längs Lindholmsallén och vid en byggutfart vid Universeum i Göteborg. Fältstudierna har omfattat manuella observationer, intervjuer och analyser av trafikanters rörelsemönster utifrån data insamlat med ett 3D-kamerasystem från Viscando. 

Resultaten visar att de i studien utvärderade teknik- och produktlösningarna i infrastrukturen riktade mot cyklister har en begränsad möjlighet att förbättra säkerheten vid byggutfarter och liknande. De hade liten effekt på cyklisternas hastighetsanpassning, uppmärksammades inte alltid och var svåra för cyklisterna att tolka. Förekomsten av korsande fordon påverkade cykeltrafiken mer än varnings-systemen. Det mest effektiva vore därför att bättre synliggöra själva fordonet – antingen genom varningslyktor på detta eller med ett system som på annat sätt hjälper cyklisterna att titta åt rätt håll. Vägmarkeringar som omedvetet påverkar cyklisterna till ett mer trafiksäkert beteende är en annan möjlighet. 

Göteborgs stad kan också förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i byggskedet genom att i regler och riktlinjer tillämpa de inriktningar som finns formulerade i Cykelprogrammet. Göteborgs trafikföringsprinciper kan tillämpas i större utsträckning för att styra byggtrafikens rutter och tidpunkter så att konflikter med oskyddade trafikanter kan undvikas eller minimeras. Byggutfarter bör alltid utformas så att minsta sikttriangel kan uppnås. Generellt har annars åtgärder i motorfordonen eller riktade mot förarna störst potential att rädda liv. En kombination av förarutbildning, säkerhetssystem och mer ändamålsenlig utformning av fordonen behövs för bäst effekt.

The purpose of this project was to identify possible measures for increased safety of vulnerable road users in relation to construction traffic. The City of Gothenburg initiated the project as they had several deaths due to such conflicts during the years of 2016–2019. Literature reviews, accident analysis and a review of policy documents was done to describe the current situation and the potential for improvements in various areas. To evaluate different technical solutions, field studies was carried out in a test area along Lindholmsallén and at a construction exit at Universeum in Gothenburg. The field studies included manual observations, interviews and analysis of road users' trajectories based on data collected with a 3D-camera system from Viscando. 

The results show that technical solutions in the infrastructure aimed at cyclists have a limited possibility to improve safety at construction exits and such. The technical solutions evaluated had little effect on the cyclists' speed adjustment, were not always noticed and were difficult for cyclists to interpret. The presence of crossing vehicles affected bicycle traffic more than the warning systems and the most effective would therefore be to make the vehicle itself more visible - either through warning lights on it or with a system that otherwise helps cyclists to look in the right direction. Road markings that nudge cyclists to a safer behaviour are another possibility. 

The City of Gothenburg can also improve traffic safety for vulnerable road users during the construction phase by applying the guidelines formulated in the Bicycle Program in policies and recommendations. Gothenburg's traffic management principles can be applied to a greater extent to control the construction traffic's routes and times so that conflicts with vulnerable road users can be avoided or minimized. Construction exits should always be designed for good visibility. Otherwise, in general, measures in trucks or aimed at drivers have the greatest potential to save lives. A combination of driver training, truck design and automatic safety systems is needed for the best effect.

Trafikmodeller för (bil)trafikprocesser har varit och är ett viktigt stöd vid trafikplanering, oavsett om planeringen sker på kommunal, regional eller statlig nivå. Trafikmodeller av olika slag har bland annat gjort det möjligt att med hög kvalitet utvärdera effekter av förändringar i trafiksystemet, att ta fram underlag till effektsamband och att styra trafik. Denna typ av modellstöd stöd saknas till stor del vid planering av cykelinfrastruktur, vilket exempelvis medför svårigheter att utvärdera investeringar i cykelinfrastruktur i samhällsekonomiska kalkyler, ger bristande underlag för effektsamband, samt försvårar planering av effektiv, säker och attraktiv cykelinfrastruktur.

Syftet med denna förstudie är att identifiera behov av modellstöd vid analys av cykeltrafik, i samband med att åtgärder inom gång-, cykel- och bilinfrastruktur analyseras, samt att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov i Sverige inom området cykeltrafikmodeller. Ett av målen är att tydliggöra kommuner och regioners behov av modellstöd samt till att öka kommuners och regioners medvetenhet om vad cykeltrafikmodeller kan bidra med i arbetet för en ökad och säker cykling.

För att undersöka behoven av cykeltrafikmodeller har det inom projektet genomförts både intervjuer med konsulter och en workshop med kommuner, regioner och Trafikverket. Detta PM redovisar slutsatserna från dessa intervjuer och workshopen.

Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken. Myndigheten Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå och det arbetet avrapporterades i januari 2018. Cykeltrafiken kan mätas på olika sätt och de två vanligaste metoderna är via flödesmätningar i gaturummet eller via resvaneundersökningar. I denna rapport fokuserar vi enbart på cykelflödesmätningar i gaturummet. Nuvarande upplägg av cykelflödesmätningar gör det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen, då det inte genomförs några flödesmätningar på systemnivå för hela det cykelbara vägnätet. För att nå en bred tillämpning, behöver det utredas vilka eventuella hinder som finns för att använda Trafikanalys enhetliga metod vilket förslagsvis görs i följande tre steg, där steg 1 beskrivs i denna rapport:

1. Förberedande studie: Föreslå ett upplägg av en pilotstudie.

2. Genomföra en pilotstudie för att kunna fastställa en enhetlig metod.

3. Fastställande av den slutliga enhetliga metoden.

Syftet med den förberedande studie som presenteras i den här rapporten, är att utifrån kommunala förutsättningar anpassa Trafikanalys enhetliga metod för att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar i kommuner. Den förberedande studien ska också mynna ut i ett förslag till upplägg av en pilotstudie där den anpassade metoden testas och frågeställningar gällande avgränsningar och definitioner kan avgöras. Tanken är att pilotstudien ska genomföras i ett uppföljande projekt i ett antal kommuner för att resultera i ett slutligt fastställande av en enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet som får en bredare tillämpning och kan användas för uppföljning av såväl lokala som nationella målformuleringar gällande cykling.

There is an objective of increasing cycling nationally, regionally and in many Swedish municipalities. The extent of cycling can be followed up with either travel surveys (TSs) or by measuring the bicycle flow. The Traffic Analysis Authority was commissioned by the Government to develop and propose a uniform method for systematic measurements of bicycle traffic at a local and regional level and their report was published in January 2018. Bicycle traffic can be measured in different ways and the two most common methods are (1) measurements by counting bicycles (manually or with detecting equipment) in the street area or (2) travel surveys (TSs). In this report, we focus only on counting cyclists in the street area. Today, the methods of counting bicyclists are limited, and they do not enable estimations of kilometers travelled by bicycle per average day in a municipality.

In order to achieve a broad application, it is necessary to investigate the possible obstacles that exist to use the Traffic Analysis's proposal for a uniform method, and this will be done in the following steps, where step 1 is described in this report:

1. A preparatory study: Suggest a set-up of a pilot study

2. Conduct a pilot study to establish a uniform and systematic approach, and finally

3. Determine the final uniform and systematic method.

The purpose of the preparatory study presented in this report is to adapt the Traffic Analysis's proposal to a uniform method for estimating the kilometers travelled by bicycle per average day, based on municipal conditions. The preparatory study will also lead to a proposal for a pilot study in which the adapted method is tested, and issues related to delimitations and definitions can be decided. The pilot study will be carried out in a follow-up project with a number of municipalities. This will result in a final determination of a uniform method for estimating the kilometers travelled by bicycle per average day.

I Sverige finns övergripande strategier, planer och mål för cyklingens utveckling på såväl nationell som lokal nivå i kommunerna. För att nå de utpekade målen så genomförs försök, projekt och planer på många platser i landet. En viktig del i dessa satsningar inom cykelområdet är att väl genomförda utvärderingar genomförs för att skapa förståelse för vad som ger önskad effekt, vad som inte gör det samt varför det ger önskad effekt eller inte. En förutsättning för att kunna bedriva cykelrelaterad forskning, är att det finns mått och mätmetoder speciellt utvecklade för det. Ett första område som vi i Cykelcentrum har valt att arbeta med, är därför att ta fram en sammanställning av vilka tekniska resurser som finns att tillgå för cykelforskning och utvärderingar av olika cykelsatsningar i Sverige.

Syftet med rapporten är att redovisa vilka tekniska resurser som kan användas i cykelforskning och genom det visa på möjligheter till och begränsningar för att bedriva forskning, för ökad och säker cykling. Genom ökad kännedom om dessa resurser vill vi inspirera till projektidéer samt bidra till att kontakter knyts för framtida samarbeten inom svensk cykelforskning.

Med teknisk resurs avses i denna rapport: anläggningar, teknik samt instrument som kan användas för att mäta cyklars och cyklisters interaktion med den fysiska miljön, trafikmiljön, vägytans tillstånd ur ett cyklistperspektiv samt utrustning som kan användas för att bedöma miljö- och hälsoeffekter av cykling. De tekniska resurserna beskrivs i korthet med syfte att ge en övergripande bild av funktion och användningsområden.

In Sweden there are strategies, plans and goals for the development of bicycling on both a national and a local level at the municipalities. To reach the goals that have been set up, trials, projects and plans are carried out in many places within the country. An important part in these efforts are to evaluate to increase understanding about what gives the desired effect, what does not and why it does it give the desired effect, or not. One of the conditions for being able to conduct bicycling research is that there are measurements and methods specific for cycling. Therefore, one of the first areas that we chose to work with was an overview of what technical resources are available for bicycling research and evaluation of different efforts that have been made within the field of bicycling in Sweden.

The purpose of the report is to account for what technical resources are available in Sweden for bicycling research and thereby show what opportunities there are, but also what the limitations are for conducting bicycling research in Sweden. Through increased awareness we aim to inspire to new research ideas and contribute to new contacts for future collaboration within Swedish bicycling research.

By a technical resource we mean: bicycling research facilities, technical devices and instruments that can be used to measure bicycles’ and bicyclists’ interaction with the physical environment, the traffic environment and the state of the road surface through a bicyclist’s perspective as well as equipment that measures the environmental and health effects of bicycling. The technical resources are briefly described with the purpose to give an overview of function and applications.