The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.

The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.

Despite high ambitions, policies for a modal shift in Europe have largely been unsuccessful. Part of the explanation relates to the inelasticity of freight transport demand. Understanding the demand elasticity of freight transport is important to design and appraise policies for external cost reductions in the transport sector. There have been many studies focused on estimating the elasticity of demand for short-sea shipping, a mode which policy makers have often aimed to strengthen to facilitate a modal shift from road freight. The objective of this review is to build upon the available literature by presenting and comparing estimated elasticities and to demonstrate the state of evidence through the application of two methodological approaches. Our review shows that there is a surprising degree of variation in elasticity estimates, part of which can likely be explained by differing methodological approaches. Applying a deterministic cost-minimising freight transport model and a stochastic multinomial logit approach based on responses from the Swedish Cargo Flow Survey, we demonstrate the inelasticity of Swedish maritime freight flows and provide suggestions for future research and policy discussions. For future studies of maritime transport demand elasticities to arrive at reliable and policy-relevant results, we highlight the need for combined and pluralistic methodological approaches and an increased use of real-world data.

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. I denna rapport beskrivs elektrifieringen av sjöfarten idag samt styrmedel som har införts i Sverige, på internationell nivå och i andra länder för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. VTI tar fram andra rapporter som svarar mot de övriga frågeställningarna och datum för redovisningar som framgår av regeringsuppdraget.

Sjöfarten är än så länge elektrifierad i mycket liten utsträckning, då endast knappt 340 av drygt 98 000 fartyg globalt i december 2021 hade någon form av elektrisk framdrivning. På grund av att vätgas- och batteriframdrift är förknippade med högre kostnader, lägre energidensitet (och stora energiförluster vid vätgasframdrift) samt kräver mer utrymme jämfört med konventionell framdrift, lämpar sig elektrifiering bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp.

Majoriteten av de styrmedel på internationell nivå och i Sverige som identifieras i rapporten är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. De nationella styrmedel i andra länder som identifieras i rapporten främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg, exempelvis genom riktade investeringsstöd till om- och nybyggnationer av fartyg och krav på eldrift vid upphandling av offentligt ägda fartyg eller kollektivtrafik. Norge lägger betydande summor på en grön omställning av sjöfarten, kombinerat med kommande krav på låg- och nollutsläppsfartyg i norska vatten.

En implementering av EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan komma att öka internaliseringen av utsläppskostnaderna, och därmed öka incitamenten för investeringar i elektrifiering av sjöfarten. Paketet innehåller bland annat förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) has been commissioned by the Government of Sweden to “contribute to the creation of knowledge regarding a fast, smart and socioeconomically efficient electrification of the transport sector”. This report describes the current state of electrification of shipping and also policy instruments in Sweden, at the international level and in other countries that have been introduced to accelerate the electrification of shipping. VTI produces additional reports that correspond to the other subjects and reporting dates specified in the Government’s commission.

Shipping is electrified to a very small extent, as only about 340 of more than 98 000 ships in December 2021 had some sort of electric propulsion. Since hydrogen and battery propulsion are associated with higher costs, lower energy density (and large energy losses in the case of hydrogen propulsion) as well as requiring more space compared to conventional propulsion, electrification is best suited for ferries and other vessels operating on shorter, fixed routes with many stops.

The majority of the policy instruments at the international level and in Sweden identified in the report are intended to promote investments in both Onshore Power Supply (OPS) as well as battery and hydrogen propulsion. This applies, for example, to environmentally differentiated port and fairway fees, environmental legislation and support for investments and research. The policy instruments in other countries identified in the report in many cases promote the electrification of individual vessels, for example through targeted investment support for retrofitting of and construction of new ships, and through requirements for electric propulsion in the procurement of publicly owned vessels and public transport. Norway is investing significant amounts in a green transition of shipping, combined with future requirements for low- and zero-emission vessels in Norwegian waters.

With the implementation of the European Commission’s ‘Fit for 55’ legislative proposal, the internalization of emission costs may increase, incentivizing investments in the electrification of shipping. The proposal includes taxation of shipping fuel, an emissions trading system for shipping and carbon dioxide-based fuel requirements.

Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. 

Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: 

• Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. 

• Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. 

• Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. 

• Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. 

• Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. 

Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.

Today, there is no defined national target level regarding increase in bicycling in Sweden. VTI received a governmental assignment to define that. The assignment includes a definition of a target structure and suggestion of indicators as well as a system for monitoring. We have gathered information through literature studies, a workshop, a survey as well as through own analyses of data from national travel surveys. We have limited the definition of cycling to include pedal cycle with or without electric assistance. Simply speaking, the rate of bicycling should double by 2035 and, more specifically, we suggest the following targets: 

• Overall objectives: Cycling in Sweden should increase to improve accessibility, strengthen public health, and decrease the climate and environmental impact. 

• Intermediate target 1: The bicycle share of the total number of travellers in Sweden should increase to 20 percent by 2030 and to 26 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians or public passenger transports. 

• Intermediate target 2: The bicycle share of the total transport system work in Sweden should increase to 3 percent by 2035, without reducing pedestrians or public passenger transports. 

• Milestone 1: The total share of bicycle travel in Sweden, shorter than 10 km, should increase to 30 percent by 2030 and to 45 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians or public passenger transports. 

• Milestone 2: The total share of bicycle travel for primary school children in Sweden should increase to 40 percent by 2030 and to 50 percent by 2035, without reducing the share of pedestrians.

 In addition, we have suggested seven indicators with associated measures linked to the targets suggested above. The national travel survey could be used to monitor the targets and the annual report by the National Council of Bicycling could preferably be used for monitoring the indicators.

This study investigates the health effects of a nationwide program that provided noise mitigation to dwellings. The analysis uses hospitalization records and a difference-in- differences model that compares residents in treated homes to those with similar at- tributes in untreated homes. Results show that noise mitigation measures lower the risk of cardiovascular diseases by 10% after seven years, with effects driven by reduced risk of hypertension. Health effects are larger among the population exposed to higher baseline noise levels. These findings suggest that implementing similar noise mitigation measures will produce meaningful health benefits.

Traffic noise is a widespread problem that adversely affects health and well-being. A key policy question is how the benefit of noise mitigation compares with the cost. This study estimates the benefits of noise mitigation by its capitalization into property values. Using a dataset on properties considered for a noise mitigation programme, I estimate a difference-in-differences model that compares prices of properties receiving a measure to properties ineligible for the programme. Results show that noise mitigation raised property prices by 10–12 percent. The property price benefits exceed programme investment cost with each $1 spent on noise mitigation generating up to $1.7 in benefits.

Trafikbuller räknas idag som ett av de största miljöproblemen som påverkar hälsa. Vägverket och sedermera Trafikverket har under flera decennier genomfört åtgärder som minskar befolkningens exponering för vägtrafikbuller. Åtgärderna har omfattat både riktade åtgärder i de mest bullerutsatta befintliga miljöerna och åtgärder som genomförts i samband med större väginvesteringsprojekt. VTI har på uppdrag av Trafikverket analyserat hälsoeffekterna av dessa bullerskyddsåtgärder. I studien analyseras effekterna genom att jämföra utvecklingen av sjukdomsrisken för boende som får bullerskydd med riskutvecklingen bland boende som saknar bullerskydd. Resultaten visar att bullerskydd minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Riskreduktionen uppstår först 5–10 år efter genomförd bullerskyddsåtgärd och beror huvudsakligen på en minskad risk för högt blodtryck. Baserat på dessa resultat sammanställs effektsamband som visar hur risken för olika hjärt-kärlsjukdomar påverkas av bullerskydd och av inomhusbuller. Resultaten baseras på långtidsboende i bullerutsatta bostäder och bör därmed generaliseras till liknande populationer.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning flygbolag väljer att ekonomitanka vid olika nivåer av prispåslag på fossilt flygbränsle i Sverige relativt andra länder. Med ekonomitankning avses att en operatör väljer att tanka extra mycket bränsle i det land där bränslet är billigast för att därmed reducera den bränslemängd som behövs till returresan. Vi beräknar graden av ekonomi-tankning vid olika nivåer av prispåslag i en modell som beaktar flygbolagens olika kostnader per flygning, kapacitetsbegränsningar och flygplanens bränsleförbrukning. Studien begränsas till den struktur på marknaden för flyg till och från svenska flygplatser, som förelåg 2019.

Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. 

Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag. 

The Swedish Maritime Administration (SMA) charges commercial shipping fairway dues and pilot fees. The revenues from these charges account for over 70 percent of the SMA’s total revenues. Every five years, the SMA reviews its charging model. The next upcoming review is due in 2023, at which point a revised charging model is expected to be implemented. Long-term changes to the charging model are expected to be implemented in 2028. VTI, in cooperation with the SMA and the Ports of Sweden, is undertaking the research project “Fairway dues and pilot fees 2028: How to foster competitive and sustainable shipping?”. The purpose of the project is to deliver analyses and results relevant to the decision making regarding short-term changes to the charging model in 2023 and long-term changes in 2028. This report is a partial delivery of the project. 

The purpose of the report is twofold. Firstly, the purpose is to analyze and account for the effects of fairway dues and pilot fees on maritime traffic in Sweden, using previous literature and original empirical analyses of previous fee changes. Secondly, the purpose is to describe the likely consequences of a spectrum of possible future changes to the charging model. This report therefore estimates and presents the likely impacts on different vessel segments following a series of hypothetical fee changes.