Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Hedegaard Sørensen, ClausORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1346-8094
Publications (10 of 88) Show all publications
Hedegaard Sørensen, C., Isaksson, K., Oldbury, K., Paulsson, A., Smith, G. & Rignell, M. (2020). Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet -: nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar. Lund
Open this publication in new window or tab >>Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet -: nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
Show others...
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Automatisering,  elektrifiering,  integrerad  mobilitet  samt  plattforms-  och  delnings-ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika  fenomen  och  trender.  Smart  mobilitet  anses  kunna  bidra  till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på  transportområdet  och  erbjuder  olika  typer  av  mobilitetstjänster.  Frågan  är  hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.

I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas  kombinerad  mobilitet  eller  Mobility  as  a  Service  (MaaS),  samt  pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark)  samt  från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner  (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare.

Analyserna  i  projektet  har  lett  fram  till  en  tydlig  bild  av  att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga.

Rapportens analyservisar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling.

Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för  övrigt  lika  förhållanden,  ett  större  samordningsarbete  än  initiativ  med  autonoma bussar.  

Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet  att  lämna  över  viktiga strategiska  och principiella vägval  till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet  med  nya  aktörer  och  för  att  kunna  ställa  krav  på  nya  leverantörer  av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet  med  smart  mobilitet  som  MaaS,  autonoma  bussar,  privata  självkörande  bilar (delade  eller  ej),  elsparkcyklar  m.m.  Om  man  inte  kan  precisera  syftet  med  smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga.  En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: , 2020
Series
K2 Outreach
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14951 (URN)978-91-986001-0-0 (ISBN)
Available from: 2020-01-22 Created: 2020-01-22 Last updated: 2020-01-22Bibliographically approved
Hedegaard Sørensen, C. & Paulsson, A. (2019). Contextualizing Policy: Understanding Implementation under Socio-technical Transitions. International Journal of Public Administration
Open this publication in new window or tab >>Contextualizing Policy: Understanding Implementation under Socio-technical Transitions
2019 (English)In: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265Article in journal (Refereed) In press
Abstract [en]

Over the past 40 years, implementation of public policy has been developed into a mature but heterogenous field of research. Despite much attention paid to the context in which implementation occurs, studies thus far has only to a limited extent been concerned with how major socio-technological transitions affect the conditions for implementing policy. As societies experience major socio-technological transitions that radically change our ways of living and working, these changes also affect the implementation process. But how? This paper explores how theories of socio-technological changes can be drawn upon to add layers of explanations to a canonized model of integrated implementation. Recent technological developments in the transport sector are applied to this discussion to illustrate the usefulness of the suggested layered approach. The paper concludes by suggesting how the integrated implementation model and implementation theory can be combined.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor and Francis Inc., 2019
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14358 (URN)10.1080/01900692.2019.1665067 (DOI)2-s2.0-85073949159 (Scopus ID)
Available from: 2019-12-05 Created: 2019-12-05 Last updated: 2019-12-05Bibliographically approved
Isaksson, K., Oldbury, K., Hedegaard Sørensen, C., Paulsson, A., Rignell, M. & Smith, G. (2019). Problembilder som formar framtidens mobilitet: exemplet "mobilitet som tjänst" i kollektivtrafikplanering. In: Andersson, Ida (Ed.), Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande: . Linnefors förlag
Open this publication in new window or tab >>Problembilder som formar framtidens mobilitet: exemplet "mobilitet som tjänst" i kollektivtrafikplanering
Show others...
2019 (Swedish)In: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande / [ed] Andersson, Ida, Linnefors förlag , 2019Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Samhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans. Offentlig sektor, näringslivet och civilsamhällets aktörer deltar alla i samhällsbygget - om än på olika sätt, med olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. I den här boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika lärosäten – till en kvalificerad diskussion om dessa aktörers föränderliga betydelse i samhällsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras frågor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. Här finns också en diskussion om digitaliseringens betydelse för omställning och samhällsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system för transport och energi kan omvandlas i takt med förändrade behov och ökade krav på hållbarhet. I boken diskuteras också urbana experiment för samhällsbyggnad, nya modeller för platsutveckling, och de nya krav som offentlig förvaltning ställs inför. Flera av bidragen diskuterar hur aktörer med olika förutsättningar och resurser kan samverka med varandra.

Place, publisher, year, edition, pages
Linnefors förlag, 2019
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14803 (URN)9789188651082 (ISBN)
Available from: 2019-12-19 Created: 2019-12-19 Last updated: 2019-12-19Bibliographically approved
Hirschhorn, F., Paulsson, A., Hedegaard Sørensen, C. & Veeneman, W. (2019). Public transport regimes and mobility as a service: Governance approaches in Amsterdam, Birmingham, and Helsinki. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 130, 178-191
Open this publication in new window or tab >>Public transport regimes and mobility as a service: Governance approaches in Amsterdam, Birmingham, and Helsinki
2019 (English)In: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 130, p. 178-191Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper examines governance responses to Mobility as a Service (MaaS). The analysis focuses on the interactions between public transport systems and MaaS developments in Amsterdam, Birmingham, and Helsinki. Case comparison is informed by the multilevel perspective on socio-technical transitions and literature on meta-governance of networks. Drawing on these frameworks and empirical findings, the paper identifies six governance approaches to MaaS across cases: analyser, architect, convener, experimenter, lawmaker, and provider. These basic models encompass strategies ranging from hands-on strong intervention to information collection efforts. Consistent with the transitions literature, these six approaches indicate that public transport regimes seek to control the apparent disruptive potential of MaaS by incrementally absorbing innovations; to this end, regime actors adopt governance responses that tend to reproduce existing institutionalised ways of doing and prevailing logics. Furthermore, the six approaches reveal intense interaction between regime and niche, suggesting that a niche-regime space might have emerged in the cases; actors travel and operate across niche, regime, and niche-regimes, mainly driven by concerns with market share and revenue streams in the mobility system.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier Ltd, 2019
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14159 (URN)10.1016/j.tra.2019.09.016 (DOI)2-s2.0-85072596858 (Scopus ID)
Available from: 2019-10-01 Created: 2019-10-01 Last updated: 2019-10-01Bibliographically approved
Pettersson, F. & Hedegaard Sørensen, C. (2019). Why do cities invest in bus priority measures?: Policy, polity, and politics in Stockholm and Copenhagen. Transport Policy
Open this publication in new window or tab >>Why do cities invest in bus priority measures?: Policy, polity, and politics in Stockholm and Copenhagen
2019 (English)In: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310XArticle in journal (Refereed) In press
Abstract [en]

Given the current attention on transport system related challenges concerning climate emissions, air pollution and congestion in cities, there are great aspirations to increase the volume and share of passengers using public transport. Among other things, this demands that services should be improved. One type of improvement is to increase the speed of buses and improve regularity. Doing so will make bus services more attractive, which in turn may help to increase public transport. In congested areas, speed and regularity may be improved through the implementation of measures such as bus lanes, signal priority at traffic lights, a reduction in the number of bus stops, and the re-designing of crossroads, etc., measures that are often framed within the term “bus priority measures”.

Especially in connection with the introduction of Bus Rapid Transit (BRT), several scientific studies have been carried out regarding factors that promote or prevent investments in measures that prioritise bus service. However, these studies, are often focused on the planning and implementation of measures in the Global South, especially in Latin America and Asia (Lindau et al., 2014, Muñoz and Geschwinder, 2008, Munoz and Paget-Seekins, 2016; Nikitas and Karlsson, 2015, Rizvi and Sclar, 2014). In contrast, the literature that describes conditions for the implementation of priority measures in Scandinavian countries is more limited (Finn et al., 2011 is an exception). Additionally, while the aforementioned studies focus on the implementation of bus priority measures in the context of large-scale BRT projects, there is to the best of our knowledge not any studies on the implementation of priority measures in “conventional” bus services.

In the Scandinavian context the responsibility for implementing priority measures is shared between different actors. In the context of procured public transport the regional public transport authorities (PTA's) and commercial operators are important actors. If bus services operate on roads where the state is infrastructure holder, the national road administrations are also involved (the Swedish Transport Administration, and the Danish Road Directorate). However, the municipal level plays a key role, because they manage the infrastructure for large parts of the urban road network, where the majority of bus travel occurs. Based on this, the purpose of this study is to investigate what causes the Scandinavian capitals, Stockholm in Sweden and Copenhagen in Denmark to prioritise investments in bus priority measures in their road networks. Given the lack of previous research on implementing bus priority measures in the Scandinavian context, we apply a broad, exploratory approach, which means that we are open to explanations both concerning why the cities invest, but also to the challenges associated with implementing bus priority measures. So, the research question is: Which factors promote or prevent municipal investments in bus priority measures?

In the following sections, we first present some concepts that have been used to structure the project's empirical data, we further present an international literature review as well as the project's methods (chapter 2). Thereafter, two case studies of Stockholm and Copenhagen are described and analysed (chapter 3). In light of the international literature, findings in the cases are discussed (chapter 4), and finally we present the project's conclusions (chapter 5).

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier Ltd, 2019
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14357 (URN)10.1016/j.tranpol.2019.10.013 (DOI)2-s2.0-85074405506 (Scopus ID)
Available from: 2020-01-14 Created: 2020-01-14 Last updated: 2020-01-14Bibliographically approved
Hedegaard Sørensen, C. (2018). A typology of inter-organisational coordination in public transport: The case of timetable planning in Denmark. Research in Transportation Economics
Open this publication in new window or tab >>A typology of inter-organisational coordination in public transport: The case of timetable planning in Denmark
2018 (English)In: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979Article in journal (Refereed) In press
Abstract [en]

State, regional, and municipal authorities, public transport authorities, and traffic operators at many levels are essential actors in public transport. This paper presents a typology of four coordination mechanisms relevant to interactions among public transport actors. These four mechanisms, i.e. ownership/instruction, contracts, partnerships, and mutual understanding, are all based on basic coordination mechanisms of markets, hierarchies, and networks. A case of timetable planning is examined, because inter-organisational coordination between actors is crucial in this field, and the usefulness of the typology is illustrated via three examples. The results stem from a Danish study of institutional constraints on timetable optimisation in inter-organisational relations. The empirical focus is eastern Denmark, including Greater Copenhagen.

Place, publisher, year, edition, pages
JAI Press Ltd, 2018
Keywords
Local authority, Transport authority, Government (national), Planning, Administration Case study, Timetable
National Category
Public Administration Studies
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13175 (URN)10.1016/j.retrec.2018.06.015 (DOI)2-s2.0-85049487139 (Scopus ID)
Available from: 2018-07-24 Created: 2018-07-24 Last updated: 2018-08-13Bibliographically approved
Paulsson, A., Isaksson, K., Hedegaard Sørensen, C., Hrelja, R., Rye, T. & Scholten, C. (2018). Collaboration in public transport planning: Why, how and what?. Research in Transportation Economics
Open this publication in new window or tab >>Collaboration in public transport planning: Why, how and what?
Show others...
2018 (English)In: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979Article in journal (Refereed) In press
Abstract [en]

This paper is about collaboration in public transport governance. Drawing upon the emerging literature that views collaboration through the lens of networks, we explore why and how regional public transport authorities collaborate with both municipalities and public transport operators in the planning of public transport. We also explore the advantages and disadvantages of such collaborations. Based on interviews with civil servants (government officers) in the Swedish metropolitan regions of Stockholm, Västra Götaland and Scania, we conclude that collaboration is, firstly, a way for the regional public transport authorities (RPTA) to engage with the local municipalities and develop joint agreements on public transport priorities. It is also a way to build a common identity with the public transport operators, who operate services under tendered contracts. Secondly, we find that collaboration takes place during official meetings, as well as in informal conversations and face-to-face dialogues. Thirdly, the potential advantages and disadvantages of collaboration hinge on the ability of coordinating actors to put in place processes where the feasibility of plans can be established, and where a sense of common identity can be constructed.

Place, publisher, year, edition, pages
JAI Press, 2018
Keywords
Public transport, Transport authority, Local authority, Administration, Method, Planning
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport; 10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13176 (URN)10.1016/j.retrec.2018.06.013 (DOI)2-s2.0-85049479394 (Scopus ID)
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-11 Last updated: 2018-12-17Bibliographically approved
Barfod, M. B., Leleur, S., Gudmundsson, H., Hedegaard Sørensen, C. & Greve, C. (2018). Promoting sustainability through national transport planning. European Journal of Transport and Infrastructure Research, 18(3), 250-261
Open this publication in new window or tab >>Promoting sustainability through national transport planning
Show others...
2018 (English)In: European Journal of Transport and Infrastructure Research, ISSN 1567-7133, E-ISSN 1567-7141, Vol. 18, no 3, p. 250-261Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This following special issue of the European Journal of Transport Infrastructure Research (EJTIR) containing 4 scientific papers is the result of the work conducted under the research project 'National Transport Planning - Sustainability, Institutions and Tools' (SUSTAIN) (20122017) financed by the Danish Innovation Fund. SUSTAIN was coordinated by first the Department of Transport of the Technical University of Denmark (DTU Transport) and later as the result of a reorganisation of the transport research at DTU by the Department of Management Engineering (DTU Management Engineering). The project was carried out in cooperation with several Danish and international partners. In SUSTAIN the following definition of national sustainable transport planning (NSTP) was adopted: deliberate, knowledge-based, and strategic endeavours to integrate sustainability principles, criteria and goals in the development, management, regulation and assessment of nationally significant transport systems and services. This paper presents the research outcome by reviewing some of the major findings and seeing these collectively as a basis for promoting sustainability through the formulated research topic of NSTP. This basis includes defining criteria and indicators for use in NSTP combining evidence-based and performance oriented planning approaches. Furthermore, it contains a flexible evaluation framework that includes a decision support model that when informed by criteria and indicators can structure and assist an NSTP practice. This practice can support a planning process aiming at realising a sustainable transport development. Finally, the basis comprises a review of the complex political and administrative fabric in which NSTP is embedded, and thereby it can condition the ability to promote sustainability in practice.

Place, publisher, year, edition, pages
EDITORIAL BOARD EJTIR, 2018
Keywords
Government (national), Planning, Sustainability, Transport, Evaluation (assessment), Definition
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning; 10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13150 (URN)000435954800001 ()2-s2.0-85051674966 (Scopus ID)
Available from: 2018-09-10 Created: 2018-09-10 Last updated: 2018-12-17Bibliographically approved
Hedegaard Sørensen, C. & Pettersson, F. (2018). Vad avgör om kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?: Fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn. Lund: Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Vad avgör om kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?: Fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Framkomlighetsåtgärder för bussar i städer kan vara en viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till en överflyttning av resor från privatbilen till kollektivtrafiken. Många städer runt om i världen genomför framkomlighetsåtgärder och vetenskapliga studier av motiven och incitamenten för att införa sådana åtgärder har genomförts i vissa länder. Men studier som fokuserar på de skandinaviska länderna är sällsynta.

Kollektivtrafiken finansieras på olika sätt i svenska regioner, vilket innebär att i vissa regioner har kommunerna ett direkt ekonomiskt incitament att investera i framkomlighetsåtgärder. I normalfallet finns dock inte något direkt ekonomiskt incitament för kommuner som överväger att genomföra framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Utifrån denna bakgrund syftar denna rapport till att svara på två frågor:

  • Vilka faktorer främjar eller hindrar att kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?
  • Vilken roll spelar direkta ekonomiska incitament för kommuners beslut om bussframkomlighetsåtgärder?

Rapporten omfattar en litteraturöversikt, samt tre fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn. Dessa tre städer skiljer sig åt vad gäller finansieringsstrukturen för busstrafiken. Inom ramen för varje fallstudie har en begränsad dokumentanalys och två kvalitativa intervjuer genomförts.

Abstract [en]

Bus priority measures in cities can be important to improve the attractiveness of buses and thereby contribute to a shift from the private car to public transport. Many cities around the globe do introduce bus priority measures. Scientific studies have been carried out in some countries about the motives and incentives for introducing such measures. However, to our knowledge such studies focusing on the Scandinavian countries are rare.

The financial structure of public transport differs among Swedish regions. In some regions the municipalities have a direct economic incentive to invest in bus priority measures, while in most regions they do not. On this background this working paper aims to answer two questions:

  • Which factors enable or hinder that municipalities invest in bus priority measures?
  • What is the role of direct economic incentives for municipalities decision to invest in bus priority measures?

The main methodological steps of this working paper are a literature review, three casestudies including the Swedish cities Stockholm and Karlstad as well as the Danish city of Copenhagen. These three cities differ as regards the financial structure of bus transport. Within each case a small document analysis has been carried out and two qualitative interviews have been completed. 

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Lunds universitet, 2018. p. 39
Series
K2 Working paper ; 2018:2
Keywords
Accessibility, Bus, Local authority, Decision process, Incentive (reward), Case study
National Category
Public Administration Studies
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13145 (URN)
Available from: 2018-07-03 Created: 2018-07-03 Last updated: 2018-08-13Bibliographically approved
Hedegaard Sørensen, C. (2018). Å gjenoppfinne kollektivtrafikk i en tid med Smart mobilitet. In: : . Paper presented at TØIs Kollektivforum, Oslo 8/2 2018.
Open this publication in new window or tab >>Å gjenoppfinne kollektivtrafikk i en tid med Smart mobilitet
2018 (Danish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Keywords
Public transport, Mobility (pers), Autonomus driving, Policy, Transport authority
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-12787 (URN)
Conference
TØIs Kollektivforum, Oslo 8/2 2018
Available from: 2018-02-16 Created: 2018-02-16 Last updated: 2018-06-28Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1346-8094

Search in DiVA

Show all publications