Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning. Rapporten belyser vilka krav som finns och hur de kontrolleras men den tar även upp subjektivt bedömda krav som borde ersättas med en objektiv metod.

Vidare beskrivs viktiga aspekter vid genomförandet av en entreprenad, bl.a. är kontakten mellan mätleverantören och entreprenören ytterst viktig för att avgöra när, hur och var kontrollerna ska göras. En totalentreprenad innehåller ofta flera vägar, ramper och dylikt som kräver sin speciella planering och kontroll.

En genomgång görs av defekter som kan uppträda på totalentreprenader och i vilket skede de uppträder (byggskede/bruksskede). För många av de defekter som identifieras finns ingen etablerad objektiv mätmetod och därför sammanfattas möjliga metoder som kan användas men som bör utvecklas och verifieras.

Ytterligare en viktig aspekt vid totalentreprenader är hur kraven ställs och följs upp. Tydliga riktlinjer för kravställningen bör arbetas fram där det framgår vilken hänsyn som ska tas till exempelvis trafikmängd, dubbdäcksandel, hastighet och klimat.

The Swedish Transport Administration aims to increase the number of design build contracts. To get a functioning control device around the contracts, well defined requirements must be set for the warranty period of the road. In this survey we focus on functional requirements that are set for design build contracts and which can be checked by means of a road surface testing. The report highlights what requirements are used and how they are checked, but it also takes up subjectively assessed requirements that should be replaced by an objective method.

Furthermore, important aspects of the implementation of a contract are described. The contact between the measuring supplier and the contractor is extremely important for determining when, how and where the controls are to be performed. A total contract often contains several roads, ramps and so forth, which requires its special planning and control routines.

A review is made of defects that can occur on design build contracts and at what stage they occur (construction stage/use stage). For many of the defects identified there is no established objective measurement method. Therefore, usable methods need to be further developed and verified.

Another important aspect of design build contract is how the requirements are set and followed up. Clear guidelines for the requirement setting should be worked out where it is decided which consideration should be taken, for example, for traffic volume, studded tires, signed speed and climate.

Målsättningen med projektet är att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av modeller för tillståndsförändring av vägars tekniska tillstånd. Uppföljningen av observationssträckor (100 meter långa) har på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket, pågått sedan år 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. De första åren utfördes mätningar på ett begränsat antal sträckor. Antalet har efterhand som projektet fortskridit utökats, och uppgick vid utgången av år 2018 till 698 stycken fördelade över 66 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Under årens lopp har antalet bevakade sträckor ändrats så till vida att några utgått och andra tillkommit. En snävare budget i början av år 2000 medförde en grundlig översyn av samtliga sträckor. Antalet som fortsättningsvis skulle bevakas minskades med en fjärdedel. Förändringarna gjordes dock på ett sådant sätt att projektets syfte fortfarande kunde upprätthållas. Genom att välja ut de strategiskt viktigaste sträckorna och reducera antalet mätningar kunde fortfarande högkvalitativa och användbara data erhållas från de sträckor som var kvar i uppföljningsprogrammet. Även införandet av riktningsseparering (mitträcke/vajer) utmed några objekt har inneburit att objektet tagits ur programmet på grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Inför år 2019 kommer 297 sträckor vara aktiva, fördelade över 33 objekt.

Uppföljningsprogrammets aktiviteter:

• Besiktning av samtliga aktiva sträckor utförs årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter enligt ”Bära eller brista”, en handbok för tillståndsbedömning av belagda vägar.

• Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en enskild tabell i databasen.

• Objektiv mätning av vägytans tillstånd utförs med vägytemätbil (Laser RST). Mätningen utförs av ekonomiska skäl i genomsnitt vartannat år per sträcka. Spårbildning och utveckling av längsgående ojämnheter följer ett relativt linjärt förlopp varför förlusten av årliga mätdata bedöms kunna accepteras i detta läge. Vid mätningen tas också en digital stillbild var 20:e meter.

• Fallviktsmätning (KUAB-FWD) utförs numera normalt på alla nya objekt som tillkommit samt året efter beläggningsåtgärd, alltid på hösten (september).

• Tvärprofilering (PRIMAL) har upphört inom uppföljningsprogrammet. En tillräckligt bra tvärprofil fås vid mätning med vägytemätbilen.

• Klimatdata hämtas från SMHI:s väderstationer (enligt ”Årstabellen”).

• Trafikdata för de aktiva sträckorna inhämtas från Trafikverket (normalt sker detta inom ett intervall om fyra år).

• Insamlade data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2018 (Microsoft Access 2007–2016).

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP (Long Term Pavement Performance) sections (100-metre-long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections and have in 2018 increased to 698 sections distributed over 66 sites. All sections are part of the Swedish national road network. During the years, some sections have become redundant and therefore a number of replacement sections are included. Budget restrictions in 2000 resulted in a review of the sections and a 25 percent reduction in monitoring was implemented. Despite this decrease, the project purpose could still be maintained. By retaining the most strategically important routes and reducing the number of surveys useful high-quality data could still be obtained from the sections left in the monitoring program. In addition, the introduction of median barriers on some sections (to facilitate traffic separation) has meant a disqualification of suitability. At the start of 2019, 297 sections distributed over 33 sites will remain active.

The following activities are included in the monitoring programme:

• Distress surveys. Annual surveys are carried out by walking over the sections. During the survey all distresses and surface defects are recorded. The grading of the distresses and defects are based on a national distress manual.

• Calculation of an annual crack index. The index is calculated from the type of crack, crack distress grade and crack propagation and is included, in table form, in the database.

• Road surface monitoring. Financial restrictions limit the monitoring to every second year. However, the development of rut and longitudinal unevenness follow a relatively linear trend, so monitoring every second year is considered acceptable in this case.

• Measurement of the bearing capacity (KUAB-FWD). The capacity is measured on all new sections and after any maintenance measures.

• Cross section profiling (PRIMAL-profiling) is no longer carried out.

• Collection of climate data from SMHIs automatic weather observation stations.

• Collection of traffic data normally every fourth year.

• Quality control check of all collected data before being entered into the LTPP-2018 data base (Microsoft Access 2007–2016).

Högkvalitativa beläggningsmassor samlades in vid produktion under beläggningssäsongerna 2009– 2013, däribland gummiasfalt samt referensbeläggning (ofta använd av VTI med ”Skärlundagranit” som ballast). Slitageprovning med avseende på avnötning från dubbdäck utfördes i VTI:s cirkulära Provvägsmaskin (PVM) i tre omgångar. Även provning enligt Prallmetoden (EN 12697/16) utfördes för att kontrollera överenstämmelsen mellan de olika provningssätten. I några fall har avnötningen även kontrollerats på platser där de aktuella beläggningarna utförts som slitlager. Dessa mätningar har utförts inom andra uppdrag vid VTI, varefter resultaten blivit tillgängliga för jämförelser.

Varje enskilt test omfattade 14 beläggningstyper inklusive referensbeläggning fördelade på 28 provplattor i en PVM-ring. Provplattorna tillverkades i laboratoriemiljö. Vid tillverkningen av plattor kompletterades med en extra platta per beläggningstyp för laboratorieprovningar (tillverkning av 3 plattor per beläggningstyp det vill säga 42 plattor per ring). Plattorna karaktäriseras som normalplatta för PVM-test med en tjocklek av ca 40 millimeter.

Varje test startade med däck som ”körts in” cirka 500 kilometer, monterade på personbil under näst intill identiska omgivande förhållanden. Däck, av samma fabrikat, för fyra testomgångar (4*4=16) köptes in vid samma tillfälle och delades upp slumpmässigt mellan ringarna.

Slitagetesterna i PVM pågick tills ett linjärt slitageförlopp uppnåddes, dock minst 200 000 och högst cirka 300 000 varv. Uppföljningen utfördes genom slitage-/ beständighetsmätning med VTI:s Laserprofilometer av samtliga 28 provplattor per ring.

Samples from high-quality wearing course asphalt mixes were collected during production in the seasons 2009-2013. The samples included modified asphalts as well as reference mixes. Three different surface wear tests, with respect to abrasion from studded tyres, were carried out using VTIs circular road simulator (PVM). In order to verify the correlation between the three different test modes, tests according to EN 12697-16, Prall method, have been carried out.

Each of the tests included 14 mix types, including a reference mix, distributed over 28 test plates. The test plates were constructed in a laboratory environment. Extra plates were also constructed for laboratory testing. In total, 42 plates were required per test. Standard plates for PVM testing were used and had a thickness of about 40 millimetres.

Each test used tyres that had been “run-in” for about 500 kilometres. Sixteen tyres (including 4 reserve) were required for the test runs. Tyres were purchased at the same time from the same manufacturer and divided up randomly.

Testing was carried out until a constant linear rate of surface wear was achieved. The minimum and maximum number of machine revolutions were set at 200 000 and 300 000 respectively. Surface wear measurements were made by a laser profilometer and were taken at regular intervals on all 28 sample plates.

Målsättningen med projektet är att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av modeller för tillståndsförändring av vägars tekniska tillstånd. Uppföljningen av observationssträckor (100 meter långa) har på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket, pågått sedan år 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. De första åren utfördes mätningar på ett begränsat antal sträckor. Antalet har efterhand som projektet fortskridit utökats, och uppgick vid utgången av år 2017 till 690 stycken fördelade över 65 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Under årens lopp har antalet bevakade sträckor ändrats så till vida att några utgått och andra tillkommit. En snävare budget i början av år 2000 medförde en grundlig översyn av samtliga sträckor. Antalet som fortsättningsvis skulle bevakas minskades med en fjärdedel. Förändringarna gjordes dock på ett sådant sätt att projektets syfte fortfarande kunde upprätthållas. Genom att välja ut de strategiskt viktigaste sträckorna och reducera antalet mätningar kunde fortfarande högkvalitativa och användbara data erhållas från de sträckor som var kvar i uppföljningsprogrammet. Även införandet av riktningsseparering (mitträcke/vajer) utmed några objekt har inneburit att objektet tagits ur programmet på grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Inför år 2018 kommer 289 sträckor vara aktiva, fördelade över 32 objekt.

Uppföljningsprogrammets aktiviteter:

• Besiktning av samtliga aktiva sträckor utförs årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter enligt ”Bära eller brista”, en handbok för tillståndsbedömning av belagda vägar.

• Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en enskild tabell i databasen.

• Objektiv mätning av vägytans tillstånd utförs med vägytemätbil (Laser RST). Mätningen utförs av ekonomiska skäl i genomsnitt vartannat år per sträcka. Spårbildning och utveckling av längsojämnheter följer ett relativt linjärt förlopp varför förlusten av årliga mätdata bedöms kunna accepteras i detta läge. Vid mätningen tas också en digital stillbild var 20:e meter.

• Fallviktsmätning (KUAB-FWD) utförs numera normalt på alla nya objekt som tillkommit samt året efter beläggningsåtgärd, alltid på hösten (september).

• Tvärprofilering (PRIMAL) har upphört inom uppföljningsprogrammet.

• Klimatdata hämtas från SMHI:s väderstationer (enligt ”Årstabellen”).

• Trafikdata för de aktiva sträckorna inhämtas från Trafikverket (normalt sker detta inom ett intervall om fyra år).

• Insamlade data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2017 (Microsoft Access 2007–2016).

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP (Long Term Pavement Performance) sections (100-metre-long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections and have in 2017 increased to 690 sections distributed over 65 sites. All sections are part of the Swedish national road network. During the years, some sections have become redundant and therefore a number of replacement sections are included. Budget restrictions in 2000 resulted in a review of the sections and a 25 percent reduction in monitoring was implemented. Despite this decrease, the project purpose could still be maintained. By retaining the most strategically important routes and reducing the number of surveys useful high-quality data could still be obtained from the sections left in the monitoring program. In addition, the introduction of median barriers on some sections (to facilitate traffic separation) has meant a disqualification of suitability. At the start of 2018, 289 sections distributed over 32 sites will remain active.

The following activities are included in the monitoring programme:

• Distress surveys. Annual surveys are carried out by walking over the sections. During the survey all distresses and surface defects are recorded. The grading of the distresses and defects are based on a national distress manual.

• Calculation of an annual crack index. The index is calculated from the type of crack, crack distress grade and crack propagation and is included, in table form, in the database.

• Road surface monitoring. Financial restrictions limit the monitoring to every second year. However, the development of rut and longitudinal unevenness follow a relatively linear trend, so monitoring every second year is considered acceptable in this case.

• Measurement of the bearing capacity (KUAB-FWD). The capacity is measured on all new sections and after any maintenance measures.

• Cross section profiling (PRIMAL-profiling) is no longer carried out.

• Collection of climate data from SMHIs automatic weather observation stations.

• Collection of traffic data normally every fourth year.

• Quality control check of all collected data before being entered into the LTPP-2017 data base (Microsoft Access 2007 - 2016).

Målsättningen med projektet är att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av modeller för tillståndsförändring. Uppföljningen av observationssträckor (100 meter långa) har på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket, pågått sedan 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. De första åren utfördes mätningar på ett begränsat antal sträckor. Antalet har efterhand som projektet fortskridit utökats, och uppgick vid utgången av år 2016 till 690 stycken fördelade över 65 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Under årens lopp har antalet bevakade sträckor ändrats så till vida att några utgått och andra tillkommit. En snävare budget i början av år 2000 medförde en grundlig översyn av samtliga sträckor. Antalet som fortsättningsvis skulle bevakas minskades med en fjärdedel. Förändringarna gjordes dock på ett sådant sätt att projektets syfte fortfarande kunde upprätthållas. Genom att välja ut de strategiskt viktigaste sträckorna och reducera antalet mätningar kunde fortfarande högkvalitativa och användbara data erhållas från de sträckor som var kvar i uppföljningsprogrammet. Även införandet av riktningsseparering (mitträcke/vajer) utmed några objekt har inneburit att objektet tas ur programmet på grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Inför år 2017 kommer 313 sträckor vara aktiva, fördelade över 33 objekt.  

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP sections (100 m long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections but, in 2016, the number has increased to 690 sections distributed over 65 sites. All sections are included in Sweden’s national road network. During the year, some sections became redundant and a number of replacement sections were included. Budget restrictions in 2000 resulted in a review of the sections and a 25 percent reduction in monitoring was implemented. Despite this decrease, the project purpose could still be maintained. By retaining the most strategically important routes and reducing the number of surveys useful high quality data could still be obtained from the sections left in the monitoring program. In addition, the introduction of median barriers on some sections (to facilitate traffic separation) has meant a disqualification of suitability. During 2017, 313 sections distributed over 33 sites will remain active.

Projektet som delredovisas i detta notat har som målsättning att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av tillståndsförändringsmodeller. Uppföljningen av observationssträckor har pågått sedan 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. Vid utgången av år 2015 uppgick antalet provsträckor till 690, fördelade över 65 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Uppföljningsprogrammets aktiviteter: • Besiktning av samtliga aktiva sträckor utförs årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter enligt ”Bära eller brista”, handboken för tillståndsbedömning av belagda vägar. • Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en tabell i databasen. • Objektiv mätning av vägytans tillstånd utförs med vägytemätbil (RST). Mätningen utförs av ekonomiska skäl i genomsnitt vartannat år per sträcka. Spårbildning och utveckling av längsojämnheter följer ett relativt linjärt förlopp varför förlusten av årliga mätdata bedöms kunna accepteras i detta läge. Vid mätningen tas också en digital stillbild vid varje 20:e meter. • Fallviktsmätning (KUAB-FWD) utförs normalt på alla nya objekt som tillkommit samt efter beläggningsåtgärd. • Tvärprofilering har upphört inom uppföljningsprogrammet. • Klimatdata hämtas från SMHI:s väderstationer. • Trafikdata för de aktiva sträckorna inhämtas från Trafikverket. • Insamlad data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2015.

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP sections (100 m long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections but, in 2015, the number has increased to 690 sections distributed over 65 sites. All sections are included in Sweden’s national road network. The following activities are included in the monitoring programme: • Distress surveys. Annual surveys are carried out by walking over the sections. During the survey all distresses and surface defects are recorded. The grading of the distresses and defects are based on a national distress manual. • Calculation of an annual crack index. The index is calculated from the type of crack, crack distress grade and crack propagation and is included, in table form, in the database. • Road surface monitoring. Financial restrictions limit the monitoring to every second year. However, rut development and longitudinal unevenness follow a relatively linear trend, so monitoring every second year is considered acceptable in this case. • Measurement of the bearing capacity (KUAB-FWD). The capacity is measured on all new sections and after any maintenance measures. • Cross section profiling is no longer carried out. • Collection of climate data from SMHIs automatic weather observation stations. • Collection of traffic data normally every fourth year. • Quality control check of all collected data before being entered into the LTPP-2015 data base.

Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras.

The Swedish Transport Administration want to describe the friction condition of the entire national road network. A nationwide friction measurement is practically difficult to manage and very costly, while we are already measuring road surface macrotexture. In this project, we test whether the macro texture (MPD, Mean Profile Depth) can be used to describe the friction condition of the road network. We have not been able to show this correlation but we present other interesting findings that give a piece of the puzzle for the Swedish Transport Administration how they can and should deal with the friction issue. We see, among other things, that the risk of low friction is greater on road sections with low MPD values and especially on roads with surface dressing that has bleeding patches. Furthermore, we describe the friction risks involved with different coatings and how these might be handled.

Uppföljning av observationssträckor i det statliga, belagda, vägnätet har pågått sedan 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. Målsättningen är att samla in, bearbeta och leverera data som primärt är tänkt att användas för utveckling av tillståndsförändringsmodeller. Vid VTI pågår ett utvecklingsprojekt med syftet att ta fram ett beräkningsverktyg för livscykelkostnadsbedömningar av olika utformningsalternativ vid planering och projektering av vägar. För att bedöma behovet av underhållsåtgärder för olika utformningar används tillståndsutvecklingsmodeller för att prognostisera vägens framtida tillstånd vilket leder till beräkning av kostnader under vägens livscykel. LTPP-databasen har dels använts till att kalibrera modeller för bland annat spårbildning, sprickbildning och beständighet och dels till att validera tillståndsutvecklingen och åtgärdsbehovet. Uppföljningsprogrammets aktiviteter: • Besiktning av samtliga aktiva sträckor årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter. • Objektiv mätning av vägytans tillstånd med vägytemätbil. • Fallviktsmätning av alla nya objekt som tillkommit samt efter beläggningsåtgärd. • Hämtning av klimatdata från SMHI:s väderstationer. • Hämtning av trafikdata för de aktiva sträckorna från Trafikverket. • Insamlad data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2014. • Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en tabell i databasen. Uppföljningen av observationssträckor (100 m långa) sker på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket. Totala antalet sträckor uppgick 2014 till 690 stycken fördelade över 65 olika objekt.

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP sections (100 m long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections but, in 2014, the number has increased to 690 sections distributed over 65 sites. All sections are included in Sweden’s national road network. An example of use is that in 2000 VTI was commissioned by the Communications Research Board (KFB) to develop crack initiation and propagation models caused by traffic loading. The procedure was similar to the approach applied to the development of crack models used in the PARIS (Performance Analysis of Road Infrastructure) project. The basis of these models was founded upon data collected in this project. Another example is that VTI, commissioned by the then National Road Administration, performed validation of the software tool used for the calculation of road bearing capacity – PMS Object. The first phase included valuation of new construction and was carried out during 2003 and 2004. The second phase evaluated reconstruction and was completed at the start of 2005. In addition, a prediction model for rut depth caused by heavy traffic has also been developed and a report was published in the beginning of year 2007. A current VTI project aims to develop a calculation tool for life cycle cost assessments of various design options in the planning and design of roads. In order to predict future maintenance requirements for various designs options, condition development models are being used to forecast condition and cost requirements during the roads lifecycle. The LTPP database has also been used to help calibrate models for conditions such as rutting, cracking and durability. It has also helped to validate condition development and the need for maintenance action.

Sedan 1984 har VTI gjort uppföljningar av observationssträckor för att samla in, bearbeta och leverera data att användas för utveckling av tillståndsförändringsmodeller. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. I projektet (LTPP) har antalet provsträckor ökat efterhand och 2013 uppgick antalet till 681, alla i det statliga vägnätet. På grund av en snävare budget har antalet nu minskat och inför 2014 kommer 302 sträckor vara aktiva. LTPP-aktiviteter är insamling av data från olika källor, som exempelvis besiktning av samtliga aktiva sträckor till fots, mätning med vägytemätbil, fallviktsmätning på nya objekt, klimatdata från SMHI:s väderstationer och trafikdata från Trafikverket. Insamlad data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2013. Leverans av den uppgraderade databasen sker till Trafikverket under år 2014. Den uppdaterade databasen, LTPP-2013, kommer att vara tillgänglig via www.vti.se. LTPP-databasen har dels använts till att kalibrera modeller för bland annat spårbildning, sprickbildning och beständighet och dels till att validera tillståndsutvecklingen och åtgärdsbehovet. Fler exempel på användningsområden beskrivs i detta notat.

The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP sections started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections but, in 2013, the number has increased to 681 sections distributed over 64 sites. All sections are included in Sweden’s national road network. During 2014, 302 sections distributed over 32 sites will remain active. An example of use is that in 2000 VTI was commissioned by the Communications Research Board (KFB) to develop crack initiation and propagation models caused by traffic loading. The procedure was similar to the approach applied to the development of crack models used in the PARIS (Performance Analysis of Road Infrastructure) project. The basis of these models was founded upon data collected in this project. Another example is that VTI, commissioned by the then National Road Administration, performed validation of the software tool used for the calculation of road bearing capacity - PMS Object. The first phase included valuation of new construction and was carried out during 2003 and 2004. The second phase evaluated reconstruction and was completed at the start of 2005. In addition, a prediction model for rut depth caused by heavy traffic has also been developed and a report was published in the beginning of year 2007. A current VTI project aims to develop a calculation tool for life cycle cost assessments of various design options in the planning and design of roads. In order to predict future maintenance requirements for various designs options, condition development models are being used to forecast condition and cost requirements during the roads lifecycle. The LTPP database has also been used to help calibrate models for conditions such as rutting, cracking and durability. It has also helped to validate condition development and the need for maintenance action.