The two Nordic countries Norway and Sweden have launched governance regimes for the early phases of transport infrastructure investments after experiencing frequent cost overruns and low cost-benefit ratios. This study seeks to find out if these governance regimes have reduced the escalation of costs from early estimates to finalized projects and influenced the choice of projects away from those with lower benefit to cost ratios. We have compared governance regimes for major transport infrastructure investments in the two countries and examined the development and content of quality assurance activities, the involvement of internal and external parties, their duties and responsibilities, their stage gate models, and how decisions are made. The findings are that both countries have introduced formalizations of their governance regimes that mandate project reviews during the planning process and quality assurance, both of which have increased early cost estimates. One difference was that in Norway, the Ministry of Finance manages the quality assurance scheme and imposes external quality assurance requirements, while Sweden has no corresponding ministerial oversight. Therefore, on the one hand, the process is more strictly formalized in Norway, but on the other hand, cost-benefit ratios appear to have more weight in Sweden. Furthermore, although both countries have done several ex post evaluations, neither country has introduced a formalized ex post evaluation process allowing for systematic examination of the causes of cost overruns and low benefit to cost ratios. Even so, politicians may manoeuvre projects with lower benefit to cost ratios around the governance systems in both countries. Finally, some projects in both countries still have experienced significant cost escalations despite these processes.

There is scope for generating welfare effects by changing parking fees, where knowledge on price elasticities are central elements in the implementation of an efficient parking policy. In this paper, we estimate price elasticities of demand for five parking garages in the central business district of Stockholm, using transaction data and a price increase implemented in January 2017. The econometric results for the purchased parking hours show an average elasticity estimate at -0.60, while the effect on the decision to park is -0.45. These elasticities vary for the different parking garages, showing that there is a considerable heterogeneity between garages, even within the central business district, which needs to be considered for an efficient parking policy. Based on our estimated elasticity for garage parking (-0.60) and a willingness to pay a premium for curbside parking in previous research, we calculate a proxy for the elasticity of curbside parking in Stockholm, which is found to be -0.39.

Detta arbete analyserar motiv för subventionering av lokal och regional kollektivtrafik, baserat på ekonomisk teori och på numeriska modellberäkningar, med den huvudsakliga slutsatsen att det är samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera kollektivtrafik och att öka turtätheten där efterfrågan är hög. Att lokal och regional kollektivtrafik subventioneras i första hand med skattemedel är vanligt i de flesta industrialiserade länder, ofta i storleksordningen 40–60 procent. I dag subventionerar regionala kollektivtrafikmyndigheter i Sverige kollektivtrafiken med mellan 44 och 80 procent av kostnaderna.

Det vi framför som det huvudsakliga samhällsekonomiska motivet för subventionering är att kollektivtrafik utmärks av en positiv extern effekt som kommersiella operatörer inte beaktar (är extern för dem) beroende på deras behov av finansiell vinst. Den positiva externa effekten, ofta kallad Mohring-effekten, består av att befintliga trafikanters väntetid minskar om priset sänks och ytterligare trafikanter motiverar ökad turtäthet. Med optimal nivå på pris och turtäthet täcks inte ens kollektivtrafikens rörliga kostnader, varför kompletterande finansiering via beskattning krävs.

För att uppskatta det optimala priset och den optimala subventionsnivån gör vi beräkningar för varje linje med dels en särskild optimeringsmodell för en kollektivtrafiklinje dels en simuleringsmodell för efterfrågberäkningar. De numeriska modellberäkningarna söker välfärdsoptima för priser, turtätheter (frekvenser) och subventioner med hänsyn till väntetider och trängsel i fordonen. För att finna dessa optima kombineras beräkningar med simuleringsmodellen och optimeringsmodellen.

Pris, turtäthet och subvention har optimerats för sju olika linjer i Stockholms läns kollektivtrafik, allt ifrån en lågbelastad busslinje i landsbygd till de hårdbelastade linjerna: busslinje 4 i Stockholms innerstad samt en tunnelbane- och en pendeltågslinje. De optimeringsmetoder som används är generellt användbara. De kan dock förväntas ge olika resultat beroende på lokala efterfrågenivåer, tidsvärderingar och driftskostnader. Jämfört med utgångsläget innebär välfärdsoptimum lägre priser än i dag för samtliga sju studerade linjer och högre frekvenser för de flesta, med undantag av busslinjer i mindre tättbefolkade områden med låg efterfrågan.

Känslighetsanalyser visar att antaganden om väntetidsvärderingar och samhällsekonomisk kostnad för skattefinansiering (skattefaktor) spelar stor roll för nivån för optimal subvention, pris, turintervall och för välfärdsförändring. Med lägre tidsvärderingar och/eller större skattefaktor är optimal subvention mindre, optimalt pris högre och optimal turtäthet lägre.

This report examines motives for subsidisation of local and regional public transport, based on economic theory and numerical calculations, with the main conclusion that it is economically efficient to subsidise public transport and to increase service frequency where demand is high.

Local and regional public transport in most industrialised countries is subsidised in the range of 40–60 per cent. In Sweden today regional authorities in charge of public transport are subsidising, between 44 and 80 per cent of the costs.

What we regard as the main economic motive for subsidisation is that public transport is characterised by a positive external effect, which commercial operators ignore (is external) due to their need of a financial surplus. This positive external effect, often called the Mohring-effect, is that the passengers waiting times decrease when frequencies are increased which requires the operations to be subsidised. With the optimal level of price and frequency the variable operating costs cannot be covered with ticket revenue, requiring some external form of supplementary financing.

The numerical calculations seek welfare optima for price, service frequency and subsidy with regard to invehicle congestion and waiting times. In order to find the optima a combination of a simulation model and an optimisation model has been applied, where the optimisation model was developed within this project.

Price, frequency and subsidy have been optimised for seven lines with different characteristics in the county of Stockholm, from a bus route low demanded in a rural area to routes with high capacity use: bus line 4 in Stockholm inner city as well as one underground line and one commuter rail line. The methods used are generally useful. They can, however, be expected to yield different results depending on local demand levels, time values and operating costs.

Compared with the initial situation today the welfare optima suggest lower prices for all seven lines, and higher frequency for most, except for bus lines in areas with less population density and low demand.

Sensitivity analyses show that assumptions on waiting time valuations and cost of public funds have large effects on optimal subsidy, price and frequency and for welfare change. With lower valuations of wait time and/or with a higher cost of public funds optimal subsidy is lower, optimal price is higher and optimal frequency is lower.

Syftet med detta projekt är att klarlägga möjligheterna och behovet av att göra en pilotstudie med syfte att mäta marginalkostnaden för trängsel på cykelbanor. Målet med mätningarna skulle enbart vara att kvantifiera värderingen av fördröjningen som en ökad belastning ger upphov till. Ytterst är målet att kunna värdera åtgärder för att bredda eller på annat sätt förbättra framkomlighet i cykelinfrastruktur.

Denna promemoria beskriver variation i cykelflöden över längre tid, över ett år och över ett dygn (under månader och dygn med höga flöden) i Stockholm och Göteborg, med sikte på att uppskatta när mätningar bör göras av utbredningen och intensiteten i betydande trängsel på cykelbanor.

Cykelflödena varierar med cirka en faktor 4 i Stockholm under året på platser med stora flöden och något mindre i Göteborg cirka en faktor 3. Under högtrafikmånaderna varierar cykelflödena kraftigt över dygnet med kortare perioder med höga flöden morgon och eftermiddag.

Förekomsten av kostsam trängsel kan därför väntas vara ganska kortvariga i Sveriges två största städer. Ett räkneexempel indikerar att vid 20 procent av alla cykelpassagerna över Liljeholmsbron i Stockholm upplever cyklisten att det är många cyklar. Detta räkneexempel gör dock inte anspråk på att vara representativt vare sig denna eller för alla andra platser i Stockholms innerstad.

The purpose of this project is to clarify the possibilities and the need for a pilot study aimed at measuring the marginal cost of congestion on bicycle paths. The goal of the measurements are exclusively to quantify the value of the delay caused by one further cyclist being present on the bicycle path. Ultimately, the goal is to be able to evaluate measures to broaden or otherwise improve the bicycle infrastructure.

This memorandum describes variations in cycle flow over a longer period of time, over one year and over a day (during months and days with high flows) in Stockholm and Gothenburg, with the aim to estimate when measurements should be made of the extent and intensity of significant congestion on bicycle paths.

Cycle flows vary by approximately a factor of 4 in Stockholm during the year in places with large flows and slightly less in Gothenburg, about a factor of 3. During peak hours, cycling flows show large variation during a day with shorter periods of high flows in the morning and afternoon.

The presence of costly congestion can therefore be expected to be quite short in Sweden's two largest cities. An example indicates that at 20 percent of all bicycle passages across the Liljeholmen bridge in Stockholm, the cyclist experiences high levels of presence of other cyclists. However, this example is not claimed to be representative either this or other locations in the inner city of Stockholm.

We analyse distributional effects of four car-related tax instruments: an increase of the fuel tax, a new kilometre tax, an increased CO2-differentiated vehicle ownership tax, and a CO2-differentiated purchase tax on new cars. Distributional effects are analysed with respect to income, lifecycle category, and spatial dimensions. The analysed taxes are progressive over most of the income distribution, but barely regressive if the highest and lowest incomes are included. However, the fraction of the population who suffer substantial welfare losses relative to income is much higher in lower income groups. We also study revenue recycling schemes; when these are included, the combined effect of tax and recycling is progressive. Considering geographical differences; rural areas carry a larger burden of fuel and vehicle taxes than urban areas, and satellites/suburbs carry a larger burden than central cities. However, rural areas are affected remarkably similar regardless of where in the country they are located.

We apply the method presented by Johansson (2018) to estimate a volume delay function and marginal cost for bicycle traffic on cycling paths separated from motorized traffic based on point measurements of speed and lateral positions from seven sites in Sweden. The results indicate that a quadratic volume – delay function fits the data well in the observed range of volumes, and that there are significant delays already at volumes far below the capacity due to the heterogeneity of the desired speed over the population. The total marginal cost of delay per unit flow is estimated to €9×10-5 h/km.

The Swedish Public Transport Association has adopted recommendations on incentives for increased ridership in tendered contracts, though there is little evidence on how public transport contracts should be designed to reach this goal. This study begins amassing the needed evidence by analyzing the performance of four Stockholm Region bus contracts spanning seven years, examining the new E20 contracts intended to increase ridership, customer satisfaction, and efficiency. These contracts employ 100 percent of payments to operators depending on the number of boarding and paying passengers. Using mostly monthly data, outcomes in E20-contracts in four areas (formerly governed by gross cost contracts) over three years are compared with outcomes in the years before the E20 contracts were implemented, and with two gross contracts running parallel to the E20 contract. Compared with gross cost operators in comparison areas, E20 operators performed better in terms of costs, customer satisfaction (initially worse but then better), punctuality, and canceled departures, but worse in number of departures and no better in number of passengers.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel.

Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan ”Vad är problemet?”. Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet.

Sustainable development implies that society’s limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information.

The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question “What is the problem?”. We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.

The purpose of this paper is to develop a model for welfare evaluation of fare and frequency policies for bus services in smaller or medium-sized cities handling both congestion and crowding in public transport. The model with data for the city of Uppsala. Two scenarios with marginal increases in frequencies and fares are evaluated. Then four main optimal policies are evaluated: fares with unchanged base line frequencies, frequencies with unchanged base line fares, simultaneous optimization of fares and frequencies and finally a scenario called the Pareto scenario where frequencies and fares are optimized subject to the condition that no consumer group (defined by zone, time period, origin-destination pair) should be worse of in terms of generalized cost of trip.

The results indicate that there are large, seemingly robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions compared to the current situation are rather drastic. In comparison, welfare gains from adjusting fares are smaller. As there are large distributional effects in the welfare optimum, introduction of such a policy it is likely to be controversial. However, in an additionally examined scenario, almost all of the potential social welfare gains from the welfare optimal scenario is achieved while no consumer in any zone or time period is worse off compared to present policy. In this scenario, the total number of public transport passengers are increased and emissions are reduced compared to the current situation.

Syftet med detta projekt är att utveckla en modell för välfärdsutvärdering av pris- och frekvenspolitik för kollektivtrafik med buss i en mindre eller medelstora städer som hanterar både vägträngsel och trängsel i kollektivtrafiken. Modellen har anpassats till data från Uppsala. Två scenarier med marginella ökningar i frekvenser och biljettpriser utvärderas. Därefter utvärderas fyra huvudscenarier för optimala policys: priser med oförändrad turtäthet, turtätheter med oförändrade priser, priser och frekvenser samtidigt optimerade och slutligen ett scenario kallat Paretoscenariet, där frekvenser och biljettpriser optimeras förutsatt att ingen konsumentgrupp (definierad av zon, tidsperiod, ursprungsdestination par) får det sämre i termer av generaliserad reskostnad. Resultaten tyder på att det finns stora, till synes robusta välfärdseffekter av att minska turtätheten i Uppsala, särskilt stadens yttre zon, där minskningar jämfört med nuvarande situation är ganska drastiska. Jämförelsevis är välfärdsvinsterna av att justera priserna mindre. Eftersom det blir stora fördelningseffekter i optimum scenariot är införandet av en sådan politik sannolikt kontroversiell. I Paretoscenariet uppnås emellertid nästan alla välfärdsvinster som uppnås i det optimala scenariot, medan ingen konsument i någon zon eller tidsperiod är sämre än jämfört med nuvarande policy. I detta scenario ökar det totala antalet kollektivtrafikpassagerare och utsläppen minskas jämfört med nuvarande situation.

I detta projekt studerar vi hur Trafikverket principiellt bör förhålla sig till LCC-kalkyl i sin verksamhet med speciellt fokus på väginvesteringar. Grunden för den principiella analysen utgörs av kalkylmetodiken och dess likheter och skillnader med samhällsekonomisk kalkyl (CBA) som länge varit en viktig del av Trafikverkets beslutsunderlag vid åtgärdsval.

Tre viktiga observationer har gjorts i studien. Den första är den övergripande iakttagelsen att LCC-kalkyl bör betraktas som ett komplement till samhällsekonomiska kalkyler men användas främst på en mer detaljerad nivå för att välja mellan olika tekniska lösningar. Olika slags LCC-bedömningar kan därför ligga till grund för val av lösningar i alla skeden av bedömningar: förstudier, vägutredningar och projektering, och därmed med olika grad av detaljering. Det innebär att LCC-kalkyl kan och bör betraktas som ett beslutsunderlag för att genomföra en åtgärd med en given funktion kostnadseffektivt, det vill säga minimera kostnaden över livscykeln.

Vidare är en ytterligare observation att det kan finnas en risk att det optimala underhållet inte blir gjort, dels för att det saknas resurser för underhåll, men även på grund av att investeringsåtgärder genomförs med en annan pengapåse än underhållsåtgärder med anledning av politiska prioriteringar. Det kan även vara så att det är budgetförfarandet inom en organisation som gör det problematiskt med en optimering över hela livscykeln. Detta är organisatoriska frågor som bara kan lösas av regeringen eller inom Trafikverket med direktiv rörande vilka investeringar som ska genomföras och vilka beslutsunderlag som skall finnas. 

Dessutom är det observerat i vår studie att det metodmässigt kan skilja sig mellan LCC-kalkyl och samhällsekonomiska kalkyler beträffande trafikantkostnader vid trafikstörningar i samband med framtida underhåll. Vår uppfattning är att dessa trafikantkostnader bör ingå i en LCC-kalkyl och påvisar samma iakttagelser som Eriksson och Edelman (2014), nämligen att en stor trafikmängd gör att åtgärdsalternativ med ett lågt underhållsbehov generellt får en lägre relativ livscykelkostnad.

Slutligen blir rekommendationen att LCC-kalkyler har en viktig roll att spela inom Trafikverket när det kommer till att genomföra åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Det är emellertid viktigt att kalkylmetodiken utvecklas och, framför allt, att de organisatoriska hindren för kostnadseffektiva åtgärdsval undanröjs.

In the current study, we analyze how the Swedish Transport Administration (STA) should involve LCC analysis in their activities regarding road investments. The basis for the study is the LCC analysis and its similarities and differences compared to cost-benefit analysis (CBA), where the latter for a long time has been an important part of STA’s decision basis for infrastructure measures.

We have made three important observations in our analysis. First, a generic observation is that LCC analysis should be used as a complement to CBA but preferably on a more detailed level to choose between different technical solutions. This implies that LCC analysis may, and should, be treated as a decision basis to conduct measures with a given operational function in an efficient way.

Furthermore, another observation is the risk for not conducting the efficient amount of maintenance, partly due to the lack of resources, but also since the maintenance measures and infrastructureinvestment measures are based on different, politically decided, budget constraints. Also, the budget process within the organization makes it difficult to optimize for the complete life cycle. Both these issues are organizational, that only can be solved on the governmental level or within STA with directions regarding the investment measures to conduct and which decision basis to rely on.

In addition, we have observed methodological differences between LCC analysis and CBA considering the road-user costs in connection to disturbances of planned road maintenance. Our view is that these costs should be included in an LCC analysis and our analyze confirm the observation of Eriksson and Edelman (2014), namely that a relatively high traffic volume leads to that measures with a small maintenance requirement in the future in general will have a lower life cycle cost.

Finally, our recommendation is that LCC analysis has an important role within STA when aiming for efficient design of infrastructure measures. However, it is of importance to develop the LCC methods and, especially, eliminate the organizational barriers for implementing LCC as a way for efficient measures