Logistics networks need to conform to arising market trends and public requirements for greening freight transport through a series of Green Logistics Practices (GLPs). This study sets out to explore the use of fossil-free fuels as a GLP and possible influence on business strategy and system design. A literature review was conducted which concluded that literature about the use of fossil-free fuels is limited. An explorative interview study was conducted to further explore the use of biomethane among actors in logistics networks. Customers increasingly request green freight transport typically accepting moderately higher prices for green transport. Development of green logistics services is predominately driven by corporate stakeholders and internal initiatives, while public regulation appeared to have a weak influence. The study revealed new insights into how GLPs can relate to each other.

Målet med rapporten är att bidra till ett energieffektivt transportsystem genom att presentera en ny approach för analys av energianvändning i godstransportsystemet som kan komplettera konventionella metoder och bidra till bättre beslutsunderlag. Energianvändningen i transportsektorn är central för Sveriges möjligheter att nå uppsatta mål om minskad klimatpåverkan. Här presenteras en metod för att skatta minimal energianvändning i ett godstransportsystem från ett nationellt systemperspektiv. Detta problem definieras här som Minimalenergiproblemet (MEP). Rapporten presenterar en metod för MEP och tillämpar metoden för en analys av det svenska godstransportsystemet. Analys av MEP möjliggör skattning av en teoretisk potential för minskad energianvändning i godstransportsystemet och ger en referens för att kvantitativt utvärdera olika typer av åtgärder.

Grundidén är att använda en befintlig nationell godstransportmodell som bygger på kostnads[1]minimerande principer som ett optimeringsverktyg och ersätta kostnadsparametrar med värden för energianvändning. Metoden tillämpas för analys av det svenska godstransportsystemet genom att använda Samgods. Samgods är Trafikverkets nationella godsmodell som används för analyser av godstransportsystemet och framtagning av beslutsunderlag för till exempel infrastrukturinvesteringar, policyåtgärder och prognoser.

Det svenska godstransportsystemet studeras med avseende på minimal energianvändning med fokus på scenarier som beskriver dagens förutsättningar med befintlig infrastruktur, fordonsflotta, energibärare och transportefterfrågan, enligt Samgodsmodellen. Resultaten jämförs med scenarier för ett kostnadsminimalt system som kan antas simulera godstransportsystemet i praktiken. Rapporten illustrerar även möjliga tillämpningar genom scenarioanalyser där förändrade förutsättningar för vägtransporter simuleras samt fall för minimering med avseende på koldioxidutsläpp.

The objective of this study is to contribute to an energy-efficient transport system by presenting a new approach for analysis of energy use which could be a complement to conventional decision support systems. Energy use in the transport sector is a central aspect to consider in order to meet national goals of reduced climate impact. This study presents a method for estimating minimal energy use in a goods transport system from a national system perspective. In this study, this problem is defined as the Minimum Energy Problem (MEP). The purpose is to describe a method for MEP and apply the method for an analysis of the Swedish goods transport system. Study of MEP gives an estimation of a theoretical potential for reduced energy use in the goods transport system and a reference for evaluations of different types of measures. 

The basic idea is to use a national freight model as an optimisation tool by replacing cost parameters with parameter values for energy use and CO2 emissions. The principle means that an existing model can be reused. The method is applied for analysis of the Swedish goods transport system by using Samgods. Samgods is the Swedish national freight model, owned by the Swedish Transport Administration, and used for analyses of the goods transport system to give decision basis for e.g., infrastructure investments, policy changes and long-term forecasts. 

The Swedish goods transport system is studied with respect to scenarios for minimal energy use with a focus on today’s existing infrastructure, vehicles and transport demand, as specified in Samgods. The results are compared with cost-minimisation scenarios which could be assumed to simulate the goods transport system in practice. Scenarios could be used to analyse system effects of different measures. The general applicability of the proposed methodology is illustrated by scenario analyses representing changed conditions for road transport and a case of minimization with respect to carbon dioxide emissions.

The growing awareness of climate impact from combustion has triggered massivedevelopment efforts towards fossil fuel alternatives. The main future alternative appears tobe electrification, which directly reduces tailpipe emissions. However, for freight andlogistics - in particular heavy and long-haul transportation - electrification will be slower thanfor passenger transport. At the same time, we need to act fast and promptly to reduceemissions from fossil fuels. In this context, the alternative of biomethane (vehicle gasproduced from anaerobic digestion of biowaste) surfaces as a climate-wise very interestingoption. Proponents even suggest that biomethane can entail a positive climate impact,depending on its origin. Albeit, the transformation from traditional combustion technologyto gas technology comes with a range of challenges as well as opportunities for actors in thesupply chain. This paper aims to explore these challenges and opportunities through astakeholder perspective.

The need to reduce greenhouse emissions through changes in transportation operation is dire leading the industry to implement a variety of Green Logistic Practices (GLP). However, the freight industry to date still relies heavily on the use of fossil fuels. The question of fuel alternatives is present but passive in current research, thus opening the gap for further exploration into fossil-fuel alternatives. The purpose of this study is to summarize the research currently represented in published literature discussing green practice options in freight transport and logistics and to explore the use of fossil-free fuels. Focus on biomethane derives from its regional importance for the research group.

This study was completed in two parts. The literature review was completed in a systematic manner to ensure quality. The authors collected additional information through semi-structured, exploratory interviews from various stakeholders involved in research and general interest of switching to biomethane with a purpose of ensuring the practical relevance.    

The literature review identifies patterns and trends among discussed GLPs. Practices utilized and researched include but are not limited to intermodal transport, platooning, and implementation of fossil-free fuels. Most of the practices researched involve limited new technology or innovation rather a repurposing of traditional techniques. While the revisiting and greenifying of traditional techniques aids in reducing the emission of greenhouse gases, freight transport and logistics lags in understanding of switching to fossil-free fuels.

Importance of the logistics industry has developed dramatically with the globalization of economies thereby raising the stakes of creating and implementing sustainable business practices across all actors within the logistics industry (Centobelli et al., 2017).  Many modes of transportation are still reliant on fossil fuels. As road transportation consistently is responsible for the majority of the transportation industry’s  emissions in the European Union, stakeholders have focused on methods and alternatives to decrease the amount of emission (Pieters et al., 2012). These methods and alternatives are known as Green Logistics Practices (GLPs) vary in technology, innovation and motivation thus providing varying results of carbon emission decrease. The purpose of this study is to summarize the research currently represented in published literature discussing green practice options in freight transport and logistics exploring the possible implementation of fossil-free fuels. With this background and current challenge, the researchers posed the following research questions: 

(RQ1) Which GLPs are used and suggested for designing more environmentally sustainable logistics systems? 

(RQ2) What challenges and opportunities lie in the use of fossil-free fuels for increasing the environmental sustainability of freight transport in a supply chain context?    

Sverige har ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 % till 2030 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Forsknings- och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Programmets mål är att bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner.

Triple F fokuserar på tre ämnesområden; Logistik, Policy och Teknik och under programmets etableringsfas genomförs tre omvärldsanalyser, en inom resp. ämnesområde. Programmet struktureras som tre utmaningar; 1) Ett mer transporteffektivt samhälle; 2) Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster; och 3) Skifte till förnybara drivmedel.

Den här rapporten avser Omvärldsanalys Logistik och studerar Triple F:s tre utmaningar från ett logistikperspektiv. Syftet med rapporten är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att möjliggöra omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Rapporten presenterar: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från godstransporter; 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv; 3) forskningsbehov för att möjliggöra omställningen och rekommendationer för Triple F.

Rapporten avgränsas med hänsyn till Triple F:s mål med fokus på omställning till fossilfrihet, systemperspektiv på godstransportsystemet samt hur ny kunskap inom Logistik, Teknik och Policy kan kombineras för att möjliggöra omställningen. Logistikens roll är central, logistikbeslut påverkar i hög grad utsläpp av växthusgaser från transporter. Välfärdssamhället är beroende av effektiva logistiksystem som förutsätter ett väl fungerande godstransportsystem. Den stora utmaningen är hur logistiklösningar ska utformas för att möta krav på funktionalitet, kostnadseffektivitet och fossilfrihet.

Logistiklösningar är kontextberoende: olika branscher och varugrupper innebär olika förutsättningar för transporter. Olika regioner har olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur samt avstånd till terminaler och hamnar, etc. Godstransportsystemet består av många olika delsystem ur ett logistikperspektiv. Därmed är lösningarna för minskad klimatpåverkan också kontextberoende. Det finns inte en bästa lösning som passar alla och överallt.

Logistiken och logistikaktörerna är centrala i Triple F:s samtliga tre utmaningar. Beslut om logistiksystemen påverkar i många fall både behovet av transporter och hur transporten kan utföras (effektivitet, val av trafikslag, teknik, energi). Logistiksystemen är också beroende av tillgänglig teknik, och behöver utvecklas i takt med de nya energieffektiva och fossilfria alternativen. Policy sätter ramarna för vad som är tillåtet, genomförbart och kostnadseffektivt. Logistikaktörerna består av varuägare/transportköpare, transportförmedlare och transportörer. Varuägaren/transportköparen är oftast ett industri- eller handelsföretag som skapar en efterfrågan på transporter genom behovet att förflytta komponenter och produkter mellan olika förädlingssteg och för att tillgängliggöra och distribuera produkter till kunder och konsumenter. Varuägaren kan välja att utföra transporter eller köpa transporttjänster. Transportförmedlare, t.ex. speditörer, organiserar och förmedlar transporttjänster och transportörer är t.ex. åkerier.

Transporteffektivt samhälle – minskat transportarbete – handlar om att behovet av transporter i stor grad påverkas av utformning av försörjningskedjan. Det behövs mer kunskap om hur olika logistikbeslut påverkar transportbehovet och klimatpåverkan. Transporteffektivt samhälle – minskat trafikarbete – handlar om effektivare nyttjande av resurser i godstransportsystemet. Kunskap om transporteffektivitet kan vara avgörande för att lyckas med implementering av den nya fossilfria tekniken på ett kostnadseffektivt sätt. Det behövs mer kunskap om potentialen för ökat resursutnyttjande och inom vilka delar av godstransportsystemet den finns.

Överflyttning till energieffektiva trafikslag innebär att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart för att minska energianvändningen. Det finns nationella satsningar för överflyttning samtidigt som det finns bedömningar att den realistiska potentialen är begränsad. Järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft relativt vägtransporter skulle behöva stärkas. Policys som skapar incitament i kombination med attraktiva logistikerbjudanden som utnyttjar ny teknik kan möjliggöra överflyttning. Från ett logistikperspektiv finns det varugrupper som bedöms ha potential för överflyttning. För att värdera hur stora satsningar som är rimliga för att öka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft behövs bättre metoder för att skatta potentialen. Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster inom ett trafikslag innebär t.ex. mer effektiva drivlinor, längre tyngre fordon och farkoster, och förarstöd. I de fall det inte påverkar förutsättningar för logistiksystemen kan det vara relativt okomplicerat att implementera.

Skifte till fossilfri energiförsörjning handlar om elektrifiering, biodrivmedel, och elektrobränslen. Olika energibärare har olika egenskaper som kan passa in i olika kontexter. Olika tekniker innebär olika typer av investeringar, utmaningar och möjligheter för de aktörer som ska implementera detta. Det finns behov av mer kunskap om kostnadsbilden och tekniska förutsättningar för användning av de fossilfria alternativen. Det finns också behov av metoder och modeller för att utforma transportlösningar m.h.t. de nya förutsättningarna. Det kommer definitivt behövas fossilfria energibärare i framtidens fossilfria godstransportsystem. Om man byter ut en komponent i logistiksystemet mot en nyare med samma funktionalitet så är det relativt okomplicerat att implementera. Nya energibärare kan dock innebära att man byter ut en komponent mot en annan med helt andra förutsättningar och prestanda. Detta kommer att innebära stora logistikutmaningar som kräver ny kunskap för att implementeringen ska bli framgångsrik och kostnadseffektiv. Genom att involvera användarna i utvecklingen kommer marknaden för den nya tekniken att utvecklas snabbare.

Alla tre utmaningarna behöver adresseras för att nå målen. Det finns uppskattningar av potentialer för olika kategorier men det är stora osäkerheter i bedömningar och effekten är kontextberoende. Från ett logistikperspektiv är det inte möjligt att peka ut en teknik, en strategi eller åtgärdstyp som ”viktigast”. Det är olika lösningar som fungerar i olika kontexter, kostnadseffektiviteten och funktionaliteten för olika tekniker och lösningar är också olika i olika kontexter. En gemensam slutsats från övriga Omvärldsanalyser, internationella och nationella utredningar är att alla tre utmaningar är väsentliga för att nå målen.

E-handel av dagligvaror har kommit för att stanna och är under stark utveckling. E-handeln innebär nya möjligheter med ökad tillgänglighet och service för konsumenter och samtidigt nya utmaningar för företagen som behöver anpassa sina logistiksystem för en ökad e-handel. I nuläget sker stora investeringar och det finns möjlighet att forma system som bidrar till en hållbar e-handel.Det övergripande syftet med den här rapporten är att bidra till att en energieffektiv e-handel av dagligvaror kan realiseras genom minskad energianvändning för transporter. Rapporten presenterar ny kunskap inom följande två områden: 1) Dagligvaruhandelns distributionssystem 2) Konsument-perspektiv på e-handel och inköpsresor. Metoderna som används är: litteraturstudier, intervjuer med 21 organisationer och företag inom dagligvaruhandeln, en enkätstudie med 3 000 konsumenter samt två workshops med forskare, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandlare och logistik- och transport-aktörer. Studien är inriktad på större aktörer inom dagligvaruhandeln som erbjuder full-sortiment och matkassar samt konsumenter i medelstora och större städer.

Swedish e-grocery undergoes a strong development and is becoming well-established. E-commerce gives increased accessibility and services for consumers but, at the same time, new logistics challenges for companies. At present, several companies are presenting large investments. Since the market is growing, there are possibilities to develop logistics systems that could contribute to a sustainable e-commerce.

The overall purpose of this report is to contribute to energy-efficient e-grocery by decreased energy use for transport. New knowledge in the following two areas are presented: 1) Grocery distribution systems 2) Consumer perspective on e-commerce and grocery shopping trips. The methods used are literature studies, interviews with 21 organizations and companies in the grocery market, a survey with 3 000 consumers and two workshops with researchers, food producers, grocery retailers and logistics and transport players. This study focuses on major players in the grocery trade that offer full range assortment and consumers living in medium-sized and larger cities.

De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Idag bygger beräkningar om e-handelns energieffekt på uppskattningar och antaganden snarare än på kunskap om branschen och dess kunder. Den här studien genererar fördjupad kunskap om vad det ur ett transportperspektiv innebär att företag istället för individer ansvarar för att matvaror transporteras till hemmet. Huvudsyftet med projektet är att analysera effekter till följd av ökad e-handel av livsmedel samt synliggöra faktorer som möjliggör en realisering av eventuell energibesparing. Detta görs ur ett regionalt perspektiv och i en svensk kontext. Syftet har uppnåtts genom en studie av energieffektiva distributionslösningar för e-handelserbjudanden, och genom en intervjustudie om potentiella och befintliga e-handelskunders preferenser, erfarenheter och beteende samt genom framtagandet av en regional modell för persontransporter.

Resultaten pekar på att e-handel har betydande teoretisk potential givet att effektiva rutter ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna, vilket innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad. För att potentialen ska kunna uppnås behövs ett utökat kundunderlag, en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som lokaliserar livsmedelsbutiker nära människors hem.

In recent years, e-commerce of food has increased substantially. Today, calculations of e-commerce’s energy efficiency potential build on estimates and assumptions rather than knowledge of the industry and its customers. This study generates in-depth knowledge of what it means from a transport perspective that companies instead of individuals are responsible for transporting food to the home. The main purpose of this project is to analyze effects as a result of increased online food shopping and to identify factors that enable realization of potential energy savings potential. This is done from a regional perspective and in a Swedish context. The purpose has been achieved through a review of the prerequisites for energy-efficient distribution solutions for e-commerce offers, and through interviews with existing and potential e-commerce customers’ preferences, experiences and behaviors.

The results indicate that e-commerce has a significant theoretical potential. However, this require that effective routes replace purchase trips with private cars. Today, due to continued frequent car trips to food stores, e-commerce does not replace purchase trips sufficiently enough. In order for the potential to be achieved, there is a need for an expanded customer base and urban planning that prioritizes walking, biking and public transport, and that raises city logistics as a strategic issue and finally that locates food stores close to people’s homes.

Den här rapporten sammanfattar sex delprojekt som ingår som underlag till Trafikanalys uppdrag från regeringen att redovisa ett kunskapsunderlag och nulägesanalys av gods-transporter i Sverige. Regeringsuppdraget innefattar också hur statistiken och kunskapsuppbyggnaden på området kan utvecklas.

This report summarizes VTI’s contribution, assigned by Transport Analysis, to a project commissioned by the Swedish government on freight transport in Sweden. The focus of this report is to generate a knowledge base and an analysis of the present situation of freight transport in Sweden. Furthermore, the project includes how statistics and knowledge in this area can be further developed