Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 138) Show all publications
Gustafsson, M., Egeskog, J., Järlskog, I. & Niska, A. (2025). Bedömningsunderlag för sandning och saltning i enlighet med luftkvalitetsdirektivet. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Bedömningsunderlag för sandning och saltning i enlighet med luftkvalitetsdirektivet
2025 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Decision support for sanding and salting according to the air quality directive
Abstract [sv]

Denna rapport utgör ett kunskapsunderlag för att bedöma möjligheten att tillämpa undantag enligt artikel 17 i EU:s luftkvalitetsdirektiv (2024/2881), som medger att överskridanden av gränsvärden för PM10 inte behöver leda till åtgärdsprogram om de kan härledas till sandning eller saltning av vägar under vintern. Syftet är att sammanställa aktuell kunskap om hur vinterväghållning påverkar PM10-halter, samt att analysera metodik för att kvantifiera dessa bidrag.

Resultaten visar att både sand och salt bidrar till PM10, men att sandning generellt har större påverkan, särskilt genom uppvirvling av vägdamm under våren. Samtidigt är det mycket svårt att särskilja bidraget från sand från andra källor, såsom dubbdäcksslitage, vilket gör det problematiskt att uppfylla direktivets krav på otvetydig källidentifiering. Salt bedöms ha mindre hälsoeffekter och är lättare att identifiera i luftprover. Salt kan även användas istället för sand, för att minska sandens bidrag till PM10.

Studien konstaterar att det saknas en tydlig motivering till undantaget i direktivet, och att undantaget riskerar att motverka arbetet med att förbättra luftkvaliteten. Det finns ingen ny kunskap som styrker att källorna bör undantas ur hälsosynpunkt och då de är antropogena är det möjligt att minska deras bidrag till PM10. Flera medlemsländer har tillämpat undantaget, men ofta utan att kunna visa på otvetydig källidentifiering avseende främst sandens bidrag. I svensk kontext är det särskilt svårt att tillämpa undantaget på grund av kombinationen av sandning och dubbdäcksanvändning.

Rapporten rekommenderar att Sverige inte bör tillämpa artikel 17 i sin nuvarande form, men att ett begränsat undantag för vägsalt kan övervägas. Vidare föreslås att EU-kommissionen bör förtydliga vilka åtgärder specifikt riktade mot vintersandning och vintersaltning som krävs innan undantaget får användas, samt att framtida forskning bör fokusera på att utveckla metoder för att särskilja källor till PM10.

Abstract [en]

This report provides a knowledge base for assessing the applicability of exemptions under Article 17 of the EU Ambient Air Quality Directive (2024/2881), which allows exceedances of PM10 limit values to be exempt from action plans if they can be attributed to winter road sanding or salting. The aim is to compile current knowledge on how winter road maintenance affects PM10 levels and to analyze methodologies for quantifying these contributions. 

The findings show that both sand and salt contribute to PM10, but sanding generally has a greater impact, particularly through the resuspension of road dust in spring. At the same time, it is very difficult to distinguish the contribution from sand from other sources, such as wear from studded tyres, making it problematic to meet the directive’s requirement for unambiguous source identification. Salt is considered to have less adverse health effects and is easier to identify in air samples. It can also be used as a substitute for sand to reduce PM10 emissions.  

The study concludes that the directive lacks a clear justification for the exemption, and that the exemption risks undermining efforts to improve air quality. There is no new knowledge supporting that the sources should be excluded based on health effects and being anthropogenic, their contribution to PM10 can be mitigated. Several Member States have applied the exemption, often without being able to demonstrate clear source attribution, especially for sand. In the Swedish context, the combined use of sanding and studded tyres makes the exemption particularly difficult to apply.  

The report recommends that Sweden should not apply Article 17 in its current form, but that a limited exemption for road salt could be considered. Furthermore, it is proposed that the European Commission should clarify which specific measures related to winter sanding and salting must be taken before the exemption can be used, and that future research should focus on developing methods to distinguish sources of PM10

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 35
Series
VTI PM ; 2025:5
Keywords
Air quality, EU, directive, sand, salt, PM10, resuspension, Luftkvalitet, EU, direktiv, sand, salt, PM10, uppvirvling
National Category
Environmental Sciences Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-22046 (URN)
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2025-05-23 Created: 2025-05-23 Last updated: 2025-05-23Bibliographically approved
Silvergren, S., Norman, M., Gustafsson, M. & Järlskog, I. (2025). Höga partikelhalter i Visby: en fråga om geologi?. In: Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson (Ed.), Sammanställning av referat från Transportforum 2025: . Paper presented at Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025. (pp. 280-280). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Höga partikelhalter i Visby: en fråga om geologi?
2025 (Swedish)In: Sammanställning av referat från Transportforum 2025 / [ed] Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025, p. 280-280Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

I Visby har noterats bland de högsta partikelhalterna i landet sedan mätningarna påbörjades 2010. Orsaken till de höga halterna tros vara att man främst använder sand för halkbekämpning och har en förhållandevis hög dubbdäcksanvändning (75‒85 %) på Gotland som sammantaget ger upphov till stora mängder vägdamm, som virvlar upp på våren. Användningen av kalksten i såväl vägbeläggningar som vintersand bedöms förvärra situationen. För att få klarhet i dessa antaganden och ge underlag för fortsatt åtgärdsarbete har provtagning av såväl luftburna partiklar som vägdamm genomförts i detta projekt.

Sexton partikelprover (PM10) samlades in under perioden 5 mars-21 april 2024 med en Leckel SEQ 47/50. Efter provtagningens avslut valdes nio filter ut för kemisk analys baserat på om PM10-halterna varit höga, om någon aktivitet pågått vid mätstationen samt för att få resultat under hela mätperioden. Den 11 mars provtogs vägdamm med en Wet Dust Sampler II (WDS II) på två platser i Visby samt på en landsväg utanför staden. Proverna analyserades av RISE med röntgenfluorescens (XRF). Även vägdammets ytkoncentration och storleksfördelning analyserades.

Resultaten styrker antagandet om att vägdammet domineras av mineraler och särskilt av kalcium. Ungefär 50% av den analyserbara delen av såväl vägdamm som PM10 består av kalcium, som kan härledas till kalksten. Det finns en mycket god korrelation mellan vägdammets och PM10:s sammansättning, vilket styrker att vägdammet är den huvudsakliga källan till PM10. Vägdammet har en bimodal fördelning med en tydlig topp vid ca 10 µm vilket skiljer sig från andra prover tagna på fastlandet, vilket indikerar att dammkällan är specifik och annorlunda för Gotland.

Undersökningen visar att fint vägdamm, som till stor del består av kalksten från vintersand och slitage av vägbeläggning utgör en viktig källa till PM10 i Visby. Resultaten stöder ett åtgärdsarbete som fokuserar på att minska eller undvika användningen av kalksten i sand och vägbeläggning, minska slitaget genom minskad dubbdäcksanvändning samt att åtgärda uppvirvling av vägdammet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025
National Category
Environmental Sciences Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21754 (URN)
Conference
Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025.
Available from: 2025-01-22 Created: 2025-03-06 Last updated: 2025-03-05Bibliographically approved
Järlskog, I., Fager, H., Gustafsson, M. & Ridderstedt, I. (2025). Measures to reduce the wear of road markings and thereby decrease the spread of microplastics. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Measures to reduce the wear of road markings and thereby decrease the spread of microplastics
2025 (English)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
Åtgärder för att minska slitage av vägmarkeringar och därmed reducera spridningen av mikroplast
Abstract [sv]

Trafikrelaterad mikroplast, det vill säga däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar, är en av de största källorna till utsläpp av mikroplast i miljön. Vägmarkeringar som källa till mikroplast är ett relativt outforskat område och kunskapsluckorna är fortfarande stora kring slitagemängd, koncentrationer i olika miljöer och risker för människor och miljö. Det saknas dessutom kunskap på kommunal nivå kring vilken typ av vägmarkeringsmaterial som används, hur mycket material som köps in, och vad det kostar, liksom hur man säkerställer att markeringarna lagts ut på ett korrekt sätt, att tjockleken är korrekt, samt hur ofta uppföljning bör ske för att säkerställa att markeringarna fortfarande uppfyller sina funktionskrav.

För att öka kunskapen hos kommunala och statliga väghållare initierades detta projekt. Målet har varit att ta fram en lättillgänglig och användbar handledning som bygger på fem olika ämnesområden: upphandling och regelverk; utformning och design; materialegenskaper; utläggning och underhåll; samt övriga åtgärder. Ett första utkast av handledningen presenterades på en workshop med ett femtiotal representanter från Trafikverket, entreprenörer, kommuner, Transportstyrelsen, branschen, samt deltagare från Statens vegvesen (Norge) och Vejdirektoratet (Danmark). Syftet med workshopen var att diskutera handledningens utformning och innehåll utifrån olika aktörers behov. En sammanfattning av diskussionerna presenteras i rapporten.

Denna rapport är utformad som ett komplement till handledningen och erbjuder en fördjupning inom de fem ämnesområdena. Rapporten innehåller först en del med bakgrundsinformation med gällande standarder och regelverk, vanliga funktionsparametrar och begreppsdefinitioner, samt en beskrivning av olika typer av vägmarkeringar. Därefter presenteras detaljerad information kring fyra olika typer av vägmarkeringsmaterial: termoplastiska material, vattenbaserad färg, kallplast och vägmarkeringstejp. För- och nackdelar hos olika material, polymerinnehåll och materialens klimatpåverkan diskuteras. Därefter presenteras de vanligaste slitageprocesserna för olika typer av vägmarkeringar. Slutligen redovisas olika åtgärder, kopplade till de fem ämnesområdena i handledningen, som både på kort och lång sikt skulle kunna minska slitaget av vägmarkeringar och därmed reducera spridningen av mikroplast.

Abstract [en]

Traffic-related microplastics from tire wear, polymer-modified bitumen, and road marking wear are among the largest sources of microplastic emissions. Road markings as a source of microplastics remain a relatively unexplored area, with significant knowledge gaps regarding wear rates, concentrations in different environments, and associated risks for humans and ecosystems. Furthermore, municipalities often lack information on what types of road marking materials they use, procurement volumes and costs, as well as methods for ensuring proper application, correct thickness, and necessary follow-up inspections to maintain performance. 

To improve knowledge among road authorities, this project developed a practical action plan covering five key areas: procurement and regulations; design and execution; material properties; application methods, preparation, and technology; and general measures. A draft of the action plan was presented at a workshop with around 50 representatives from the Swedish Road Administration (Trafikverket), the Swedish Transport Agency (Transportstyrelsen), the Norwegian Public Roads Administration (Statens vegvesen), the Danish Road Directorate (Vejdirektoratet), contractors, municipalities, and the road marking industry. The workshop helped refine the plan based on stakeholder needs, and a summary of discussions is included in this report. 

This report serves as a complement to the action plan, offering a deeper analysis of the five areas. It begins with extensive background information on relevant standards and regulations, key functional parameters, and definitions, followed by an overview of different types of road markings. It then provides a detailed examination of four main road marking materials: thermoplastics, water-based paint, cold plastic, and road marking tape, discussing their advantages, disadvantages, polymer content, and climate and environmental impact. The report also explores common wear mechanisms and presents various strategies—aligned with the plan’s five focus areas—that could reduce road marking wear and, in turn, reduce microplastic contamination. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 79
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1235A
Keywords
Road markings, microplastics, measures, increased lifespan, reduced wear, road marking particles, contracts and procurements, Vägmarkering, mikroplast, åtgärder, ökad livslängd, minskat slitage, vägmarkeringspartiklar, kontrakt och upphandling
National Category
Infrastructure Engineering Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21967 (URN)
Projects
Åtgärder för minskad spridning av mikroplast från vägmarkeringar / Measures to reduce the spreading of microplastics from road markings
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2025-04-30 Created: 2025-04-30 Last updated: 2025-04-30Bibliographically approved
Grytting, V. S., Kirkerød, E., Skuland, T., Refsnes, M., Låg, M., Sadiktsis, I., . . . Øvrevik, J. (2025). Pro-inflammatory effects of road wear particles and diesel exhaust particles in bronchial epithelial cells and macrophages. Environmental Research, 283, Article ID 122134.
Open this publication in new window or tab >>Pro-inflammatory effects of road wear particles and diesel exhaust particles in bronchial epithelial cells and macrophages
Show others...
2025 (English)In: Environmental Research, ISSN 0013-9351, E-ISSN 1096-0953, Vol. 283, article id 122134Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Comparative studies on traffic-derived particulate matter (PM) from fuel combustion and non-exhaust sources are scarce. This study compares cytokine release (CXCL8, IL-1α, IL-1β, TNFα) and expression of genes linked to inflammation (CXCL8, IL1A, IL1B, COX2, IL6), xenobiotic metabolism (CYP1A1) and redox responses (HMOX1) in human bronchial epithelial cells (HBEC3-KT) and THP-1-derived macrophages after exposure to samples of tire and road wear particles (TRWP) and diesel exhaust particles (DEP). CH223191 was used to assess the involvement of the aryl hydrocarbon receptor (AhR) in the cytokine responses. The results show that TRWP and DEP induced pro-inflammatory responses in both cell types. Moreover, exposure to TRWP and DEP in combination enhanced the pro-inflammatory responses in HBEC3-KT. While the relative potency of TRWP differed between the cell types and endpoints, pro-inflammatory responses of similar or greater magnitude than DEP were observed. The AhR inhibitor CH223191 attenuated the particle-induced cytokine release in HBEC3-KT, but not in the THP-1-derived macrophages. In conclusion, TRWP and DEP induced pro-inflammatory responses in human bronchial epithelial cells and macrophage-like cells, acting through different mechanisms. Responses of a similar magnitude as DEP were observed after exposure to TRWP, showing that TRWP constitutes a potential health hazard. Moreover, the enhanced responses following exposure to TRWP and DEP in combination suggest that the interplay between PM components could be a contributing factor in PM-induced health effects.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2025
Keywords
Traffic, Road wear particles, Non-combustion particles, Diesel exhaust particles, Exhaust emissions, Inflammation, Combined exposure
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-22073 (URN)10.1016/j.envres.2025.122134 (DOI)001518723600002 ()40516901 (PubMedID)2-s2.0-105008311365 (Scopus ID)
Projects
ULtrafine particles from TRansportation – Health Assessment of Sources (ULTRHAS)
Funder
EU, Horizon 2020, 955390The Research Council of Norway, 260381
Available from: 2025-06-23 Created: 2025-06-23 Last updated: 2025-07-11Bibliographically approved
Järlskog, I., Fager, H., Gustafsson, M., Blomqvist, G. & Nyberg, E. (2025). Slitage av vägmarkeringar som källa till mikroplast. In: Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson (Ed.), Sammanställning av referat från Transportforum 2025: . Paper presented at Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025. (pp. 276-277). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Slitage av vägmarkeringar som källa till mikroplast
Show others...
2025 (Swedish)In: Sammanställning av referat från Transportforum 2025 / [ed] Fredrik Hellman; Mattias Haraldsson, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025, p. 276-277Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Presentationen är en syntes av resultaten från två projekt som finansierats av Naturvårdsverket: Mikroplastutsläpp från slitage av vägmarkeringar- översikt och bedömning för svenska förhållanden samt Åtgärder för en minskad spridning av mikroplast från vägmarkeringar.

Det första projektet (1) uppskattade hur stora mängder vägmarkering som årligen slits bort och riskerar att hamna i naturen. Kvantifieringen baserades på säljstatistik, tillgängliga data från entreprenörer och väghållare samt på svaren från den enkät som skickades till Sveriges alla kommuner. Projekt 1 identifierade även ett flertal förslag och åtgärder som skulle kunna resultera i ett minskat slitage vilka vidareutvecklades och analyserades i projekt 2. Projekt 2 syftade även till att ta fram en handledning till statliga och kommunala väghållare samt hålla en workshop med beslutsfattare, driftsansvariga, myndigheter och intressenter.

Totalt svarade 223 kommuner på enkäten. Generellt var kommunernas kunskap låg kring vilken typ av material som används, vilka mängder som läggs ut årligen på de kommunala vägarna och till vilken kostnad. Enkätsvaren gav ökad kunskap kring vilken typ av kontrakt som används, vilka krav som ställs på entreprenörer och material, vilka ytor som prioriteras vid underhållsåtgärder och hur bedömningen inför underhåll görs. Förslag och åtgärder för att minska slitaget på vägmarkeringar delades in i tre kategorier: design (t.ex. färre symboler, förskjutning av övergångsställen samt reducerad hastighet), kontrakt (t.ex. material av hög kvalitet, korrekt förarbete och applicering samt krav på kvalitetskontroll och underhåll) och proaktiva åtgärder (rådgivande dokument kring kontraktsutformning, samarbete mellan kommuner och återvinning av vägmarkeringar).

Vägmarkeringar är en betydande källa till mikroplastutsläpp och ska inte försummas. Slitaget per kilometer väg antas vara större i städer och tätorter än på det statliga vägnätet. Genom att implementera en del av de åtgärder som beskrivs i rapport och handlingsplan skulle det vara möjligt att öka livslängden, minska underhållsbehovet och reducera slitaget på markeringarna.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025
National Category
Environmental Sciences Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21756 (URN)
Conference
Transportforum, Linköping, Sverige, 15-16 januari, 2025.
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2025-01-22 Created: 2025-03-06 Last updated: 2025-03-05Bibliographically approved
Gustafsson, M., Hjort, M. & Polukarova, M. (2025). Tyre wear indicator: Framework for calculation of national emissions. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Tyre wear indicator: Framework for calculation of national emissions
2025 (English)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
Indikator för däckslitage : Ramverk för beräkning av nationella emissioner
Abstract [en]

Tyre wear is one of the largest sources of microplastic emissions both in Sweden and globally. Being able to estimate the size of this emission and how it changes in relation to changes in regulations, the vehicle fleet and tyre development is important for assessing the impact on ecosystems and health. The purpose of developing an indicator for tyre wear is to be able to update and monitor changes in national emissions and how different vehicle categories affect these in a manageable framework. The methodology for the indicator was originally developed within a government commission, where emission factors for tyre wear in passenger cars and light trucks were measured by weighing discarded tyres. For heavy traffic, there are no national measurements of emission factors, which is why current detailed data from the Netherlands has been rescaled for Swedish vehicles through weight and tyre number differences. Weight differences have also been used to scale emission factors between passenger cars, light lorries and motorcycles. The emission factors have then been combined with detailed data on annual milage and finally summarised. To make the indicator manageable, a calculation tool has been developed with instructions on what can be updated and at what intervals. 

Abstract [sv]

Däckslitage är en av de största källorna till mikroplastutsläpp både i Sverige och globalt. Att kunna uppskatta storleken på detta utsläpp och hur det förändras i relation till förändringar i regelverk, fordonsparken och däckutvecklingen är viktigt för bedömning av belastning på ekosystem och hälsa. Syftet med framtagandet av en indikator för däckslitage är att i ett hanterligt ramverk kunna uppdatera och följa upp förändringar i de nationella utsläppen och hur olika fordonskategorier påverkar dessa. Metodiken för indikatorn är ursprungligen framtagen inom ett regeringsuppdrag, där emissionsfaktorer för däckslitage hos personbilar och lätta lastbilar uppmättes med hjälp av vägning av kasserade däck. För tung trafik finns inga nationella mätningar av emissionsfaktorer, varför aktuella detaljerade data från Nederländerna skalats om för svenska fordon genom vikt- och däckantalsskillnader. Viktskillnader har även använts för att skala emissionsfaktorer mellan personbilar, lätta lastbilar och motorcyklar. Emissionsfaktorerna har sedan kombinerats med detaljerade data avseende årliga körsträckor och slutligen summerats. För att indikatorn ska bli hanterlig har ett beräkningsverktyg tagits fram med anvisningar om hur uppdateringar av indata görs och med vilka intervall.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 41
Series
VTI PM ; 2025:4A
Keywords
Tyre wear, abrasion, emission, milage, TWP, Sweden, Däck, slitage, emission, trafikarbete, TWP, Sverige
National Category
Environmental Sciences Vehicle and Aerospace Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-22045 (URN)
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Note

Reviderad version av VTI PM 2024:18A. Se förordet till VTI PM 2025:4A.

Available from: 2025-05-23 Created: 2025-05-23 Last updated: 2025-05-23Bibliographically approved
Polukarova, M., Gaggini, E. L., Rødland, E., Sokolova, E., Bondelind, M., Gustafsson, M., . . . Andersson-Sköld, Y. (2025). Tyre wear particles and metals in highway roadside ditches: Occurrence and potential transport pathways. Environmental Pollution, 372, Article ID 125971.
Open this publication in new window or tab >>Tyre wear particles and metals in highway roadside ditches: Occurrence and potential transport pathways
Show others...
2025 (English)In: Environmental Pollution, ISSN 0269-7491, E-ISSN 1873-6424, Vol. 372, article id 125971Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Tyre wear particles (TWP) pose significant environmental concerns, necessitating a comprehensive understanding of their environmental distribution for accurate risk assessment. Roadside soil has not been extensively studied for TWP occurrence and distribution. This study aims to characterise the occurrence and distribution of TWP and associated metals in roadside soils and to investigate the correlations between these contaminants. Soil samples were collected from two road ditches along a Swedish national motorway at varying depths and distances from the contamination source. TWP in fractions <500 μm were analysed using PYR-GC/MS. Results indicated that TWP concentrations in soil samples ranged from 0.74 ± 0.20 to 12.40 ± 1.88 mg/kg d.w., consistent with other studies, and decreased with distance from the road, similar to Zn. In one ditch, TWP concentrations remained constant with depth, unlike concentrations of Co and Cr, which increased, while in the other ditch, TWP and most metals did not decrease with depth or distance from the outlet. Strong correlations were found between concentrations of TWP and Zn in one, but not the other, where Zn might have followed different transport due to leaching. Metal correlations in both ditches suggest traffic-related but not necessarily tyre wear origins. These findings are crucial for risk assessments of traffic-related pollutants, particularly TWP, and their spread into soils. 

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2025
Keywords
Heavy metals, Microplastics, Pyr-GC/MS, Road ditch, Soil, Tire wear
National Category
Environmental Sciences Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21774 (URN)10.1016/j.envpol.2025.125971 (DOI)001444319000001 ()40043875 (PubMedID)2-s2.0-86000307448 (Scopus ID)
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2020/50260
Available from: 2025-03-10 Created: 2025-03-10 Last updated: 2025-03-27Bibliographically approved
Järlskog, I., Fager, H., Gustafsson, M. & Ridderstedt, I. (2025). Åtgärder för att minska slitage av vägmarkeringar och därmed minska spridningen av mikroplast: handledning. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Åtgärder för att minska slitage av vägmarkeringar och därmed minska spridningen av mikroplast: handledning
2025 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Handledningen är tänkt att fungera som ett stöd för statliga och kommunala väghållare i arbetet med upphandling, beställning, uppföljning och kontroll av vägmarkering, med målet att minska slitage av vägmarkeringar och därigenom minska utsläppen av mikroplast till miljön, genom att lyfta fram och synliggöra möjliga åtgärder är förhoppningen att handledningen kan bidra till såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 24
National Category
Infrastructure Engineering Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21979 (URN)
Available from: 2025-05-13 Created: 2025-05-13 Last updated: 2025-05-13Bibliographically approved
Järlskog, I., Fager, H., Gustafsson, M. & Ridderstedt, I. (2025). Åtgärder för att minska slitaget av vägmarkeringar och därmed reducera spridningen av mikroplast. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Åtgärder för att minska slitaget av vägmarkeringar och därmed reducera spridningen av mikroplast
2025 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Measures to reduce the wear of road markings and thereby decrease the spread of microplastics
Abstract [sv]

Trafikrelaterad mikroplast, det vill säga däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar, är en av de största källorna till utsläpp av mikroplast i miljön. Vägmarkeringar som källa till mikroplast är ett relativt outforskat område och kunskapsluckorna är fortfarande stora kring slitagemängd, koncentrationer i olika miljöer och risker för människor och miljö. Det saknas dessutom kunskap på kommunal nivå kring vilken typ av vägmarkeringsmaterial som används, hur mycket material som köps in, och vad det kostar, liksom hur man säkerställer att markeringarna lagts ut på ett korrekt sätt, att tjockleken är korrekt, samt hur ofta uppföljning bör ske för att säkerställa att markeringarna fortfarande uppfyller sina funktionskrav.

För att öka kunskapen hos kommunala och statliga väghållare initierades detta projekt. Målet har varit att ta fram en lättillgänglig och användbar handledning som bygger på fem olika ämnesområden: upphandling och regelverk; utformning och design; materialegenskaper; utläggning och underhåll; samt övriga åtgärder. Ett första utkast av handledningen presenterades på en workshop med ett femtiotal representanter från Trafikverket, entreprenörer, kommuner, Transportstyrelsen, branschen, samt deltagare från Statens vegvesen (Norge) och Vejdirektoratet (Danmark). Syftet med workshopen var att diskutera handledningens utformning och innehåll utifrån olika aktörers behov. En sammanfattning av diskussionerna presenteras i rapporten.

Denna rapport är utformad som ett komplement till handledningen och erbjuder en fördjupning inom de fem ämnesområdena. Rapporten innehåller först en del med bakgrundsinformation med gällande standarder och regelverk, vanliga funktionsparametrar och begreppsdefinitioner, samt en beskrivning av olika typer av vägmarkeringar. Därefter presenteras detaljerad information kring fyra olika typer av vägmarkeringsmaterial: termoplastiska material, vattenbaserad färg, kallplast och vägmarkeringstejp. För- och nackdelar hos olika material, polymerinnehåll och materialens klimatpåverkan diskuteras. Därefter presenteras de vanligaste slitageprocesserna för olika typer av vägmarkeringar. Slutligen redovisas olika åtgärder, kopplade till de fem ämnesområdena i handledningen, som både på kort och lång sikt skulle kunna minska slitaget av vägmarkeringar och därmed reducera spridningen av mikroplast.

Abstract [en]

Traffic-related microplastics from tire wear, polymer-modified bitumen, and road marking wear are among the largest sources of microplastic emissions. Road markings as a source of microplastics remain a relatively unexplored area, with significant knowledge gaps regarding wear rates, concentrations in different environments, and associated risks for humans and ecosystems. Furthermore, municipalities often lack information on what types of road marking materials they use, procurement volumes and costs, as well as methods for ensuring proper application, correct thickness, and necessary follow-up inspections to maintain functionality. 

To improve knowledge among state and municipal road authorities, this project developed a practical action plan covering five key areas: procurement and regulations; design and layout; material properties; application and maintenance; and general measures. A draft of the action plan was presented at a workshop with around 50 representatives from the Swedish Road Administration (Trafikverket), the Swedish Transport Agency (Transportstyrelsen), contractors, municipalities, the road marking industry and Nordic Road authorities (Statens vegvesen and Vejdirektoratet). The workshop helped refine the plan based on stakeholder needs, and a summary of discussions is included in this report. 

This report serves as a complement to the action plan, offering a deeper analysis of the five areas. It begins with extensive background information on relevant standards and regulations, key functional parameters, and definitions, followed by an overview of different types of road markings. It then provides a detailed examination of four main road marking materials: thermoplastics, water-based paint, cold plastic, and road marking tape, discussing their advantages, disadvantages, polymer content, and climate and environmental impact. The report also explores common wear mechanisms and presents various strategies—aligned with the plan’s five focus areas—that could reduce road marking wear and, in turn, reduce microplastic contamination. Many of these strategies could also lead to cost savings by extending the lifespan of road markings and thereby reducing the material consumption.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 74
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1235
Keywords
Road markings, microplastics, measures, lifespan, wear, road marking particles, contracts, procurement, Vägmarkering, mikroplast, åtgärder, livslängd, slitage, vägmarkeringspartiklar, kontrakt och upphandling
National Category
Infrastructure Engineering Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21897 (URN)
Projects
Åtgärder för minskad spridning av mikroplast från vägmarkeringar / Measures to reduce the spreading of microplastics from road markings
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2025-04-02 Created: 2025-04-02 Last updated: 2025-04-24Bibliographically approved
Polukarova, M., Hjort, M. & Gustafsson, M. (2024). Comprehensive approach to national tire wear emissions: Challenges and implications. Science of the Total Environment, 924, Article ID 171391.
Open this publication in new window or tab >>Comprehensive approach to national tire wear emissions: Challenges and implications
2024 (English)In: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 924, article id 171391Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The use of vehicle tires has been identified as a major source of microplastics in the environment and an increasing source of urban particulate air pollution. In light of increasing traffic volumes, increasingly heavier and more powerful vehicles due to trends and electrification, and the lack of tire wear regulation, methods to estimate and monitor changes in national emissions are needed as input for environmental impact assessments. Emission estimations of tire wear are made either based on the mileage approach or the sales approach. This study aims to investigate if and how the mileage approach can be improved by using emission factors for passenger cars and LDVs based on our own measurements and emission factors from the literature for HDVs and buses. An approach with emission factor adjustments based on weight and number of tires in combination with highly detailed mileage data has been evaluated. Sales approach calculations have been used to validate the method. A secondary aim was to use the new mileage approach framework to calculate the national tire wear emissions for Sweden. These calculations resulted in slightly lower total emissions than previous estimations provide, but with higher emissions for passenger cars and light-duty vehicles, and lower emissions for heavy-duty vehicles and motorcycles. Passenger cars constitute more than half of the total emissions. It is concluded that even though the framework offers greater detail, thus increasing the possibilities to adjust for changes in emission factors and mileages in specific vehicle categories, the challenges posed by such factors as the lack of measured emission factors for heavy-duty vehicles and uncertainties regarding the quality of mileage statistics makes the estimations uncertain. 

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2024
Keywords
Tire, Wear, Vehicle, Road, Emission, Microplastics
National Category
Environmental Sciences Transport Systems and Logistics Vehicle and Aerospace Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-20463 (URN)10.1016/j.scitotenv.2024.171391 (DOI)001286073000001 ()2-s2.0-85187800397 (Scopus ID)
Funder
Government of Sweden, N2017/07856/SUBT
Available from: 2024-03-20 Created: 2024-03-20 Last updated: 2025-02-14Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6600-3122

Search in DiVA

Show all publications