I en av VTI utvecklad beräkningsmodell för beskrivning av kallstarteffekter från bilar,COLDSTART, ingår beskrivning av temperaturutveckling i bensindrivna motorer. Mot denna bak-grund har funktioner utvecklats för beskrivning av motortemperatur under körning, under parkeringoch under uppvärmning med elektrisk motorvärmare.

Fem bensindrivna bilar, varav två med katalysator, har utrustats med temperaturgivare i kyl-vattnet, i oljan och i katalysatorn. En 9 km lång mätslinga, tätortsmiljö, har innehållit hastighetsbe-gränsningar både till 50 och 70 km/h. Parallellt med temperaturmätning har i vissa fall även av-gaser registrerats.

För de studerade delarna av motorn gäller följande:

• att det under körning tar minst 0,3 h innan samtliga delar är fullt uppvärmda
• att det för avstängd motor tar minst 1,3 h innan temperaturen i samtliga delar halverats
• att det tar minst 0,6 h för en motorvärmare att höja kylvattentemperaturen 50% av denmaximala höjningen.

SIKA har, efter en konkurrensupphandling, gett VTI i uppdrag att, utifrån tillgänglig information, redovisa antalet motorfordonskilometer som årligen uträttats på väg fördelat efter vägtyp, fordonstyp och drivmedel för åren 1950 - –1997, samt redovisa en beräkningsmodell som kan användas för motsvarande framtida skattningar av trafikarbetet och dess fördelning. Många har varit direkt eller indirekt inblandade i projektet. En ingång till projektet har varit den katalogisering som Jörgen Larsson, VTI, gjort av Vägverkets samlade kunskap från trafikräkningar och skattningar av trafikarbete på det statliga vägnätet. En ovärderlig källa är, och har varit, den årliga publikationen ”Bilismen i Sverige”, samt Gun-Britt Ljungdahls bearbetning av vägmätaruppgifter vid Svensk Bilprovning. Dessa har utgjort röda trådar genom projektet.

AUT är ett system för optimal styrning av samordnade trafiksignaler. Systemet har utvecklats för att kunna installeras i befintliga signalsystem utan krav på omfattande investeringar. AUT innehåller de modeller för effektberäkning som krävs för utvärdering. Sådana effektdata redovisas normalt av AUT tidplan för tidplan och dag för dag. En meningsfull utvärdering förutsätter validering. Validering har genomförts både genom att ur videoupptagningar genomföra detaljerade analyser på länknivå och genom att använda en mätbil. Ur videon utvärderades: länkflöden; matande delflöden; mättnadsflöden; stopp och fördröjning. Mätbilen användes för registrering av körförlopp och bränsleförbrukning. Efter justering för påvisade systematiska avvikelser avseende stopp och fördröjning har AUT bedömts, att inom försöksområdet, kunna ge representativa eller åtminstone inte överskattande beskrivningar av: stopp; fördröjning; olika avgaser och trafikantkostnader. Systemet ger initialt en betydande reduktion av både avgasutsläpp och övriga trafikantkostnader. Initialt har i försöksområdets korsningar avgasutsläppen reducerats med minst 10%. Den största reduktionen gäller kväveoxider, vilka under ett andra driftår skulle reduceras med ca 16%. Kostnadsreduktionen under andra året skulle bli drygt en miljon kr/korsning och år, vilket kan jämföras med en investering av maximalt 100 000 kr per korsning. Genom att AUT kan arbeta med befintlig signalutrustning kan befintliga påvisat gynnsamma signalfunktioner för trafiksäkerhet bibehållas.

I rapporten redovisas en metodik för bestämning av implicita värden/skuggpriser för avgasutsläpp från personbilstrafiken. Målsättningen är att styra mot existerande miljömål avseende koldioxid och reglerade ämnen (kolväten, kolmonoxid, kväveoxider och partiklar). Avgasemissionerna från fordonskategorier med olika egenskaper summeras. För att nå mål avseende en emissionstyp väljs i modellen den fordonstyp som har de lägsta specifika utsläppen av detta ämne. När flera mål simultant skall nås, blir det nödvändigt att väga samman en mängd olika faktorer för att bestämma en åtgärdspolicy som ger en önskvärd sammansättning och användning av fordonsparken.

Den redovisade metoden utgörs av en optimeringsmodell för maximering av förändringen i konsumentöverskottet (med varianter), med hänsyn tagen till att formulerade framtida utsläppsmål skall satisfieras. Variablerna som påverkar val av fordonstyper och -användning är bränslepriser och årlig fordonsskatt. En beteendemodell för val mellan bensin- och dieselbilar är inbyggd i optimeringsmodellen. Emissions- och trafikarbetsdata är hämtade från VTI:s databaser till EM94- och EMV-modellerna.

In this report a method for determination of implicit values/shadow prices for exhaust emissions from cars is described. The objective is to formulate a policy with the aim of attaining existing environmental targets concerning carbon dioxide and regulated emissions (hydrocarbons, carbon monoxide, nitrogen oxides and particles). Exhaust emissions from different vehicle categories with their properties are added together. To attain a target concerning one type of emission in the model, the vehicle category having the lowest specific emission level is chosen. When several targets must be simultaneously attained, it is necessary to take into consideration many factors in deciding on suitable measures which provide the desired vehicle mix and vehicle usage.

The described method consists of an optimisation model for maximisation of the change in consumer surplus (with variants), subject to the satisfaction of formulated, future environmental targets. The variables influencing the choice of vehicle category and usage are fuel prices and yearly vehicle tax. A behaviour model for the choice between petrol and diesel cars is included in the optimisation model. Emission and vehicle mileage data are collected from the VTI databases for the emission models EM94 and EMV.