Avsikten med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet En stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafikanter är att öka kunskapen om hjulburna oskyddade trafikanter och deras speciella förutsättningar i trafikmiljön för att på sikt kunna bidra till att nå det nationella hänsynsmålet med fokus på säkerhet. Syftet med denna modellrapport är att sammanfatta resultat och föreslagna åtgärder från de övriga åtta projekten inom ramen för forskningsprogrammet, men även från tidigare forskning och andra programövergripande aktiviteter, i en modell för säker cykling. Med modell avser vi i detta fall en lista över åtgärdsförslag som i enlighet med Haddons matris, utökad med förutsättningar, är riktade mot cyklisten, cykeln och trafikmiljön. För varje åtgärdsförslag finns även angivet var i händelseförloppet från förutsättningar till krasch som åtgärden bör sättas in samt vilka aktörer vi anser är lämpade att initiera och implementera åtgärdsförslagen. För att åstadkomma säker cykling visar resultaten att man måste titta på transportsystemet i sin helhet vilket i sin tur kräver samverkan mellan olika aktörer. Slutligen behövs fortsatt forskning för att kunna optimera utformningen av de olika åtgärderna och utvärdering för att säkerställa att de haft önskad effekt.

The main aim of the multi-disciplinary scientific research programme A strong research environment in the field of non-motorised vulnerable road users is to increase our knowledge of unprotected twowheeled or non-motorised road users and their special requirements in the road traffic environment. The aim being to, in the long-term, to contribute to the Swedish national road safety goals. The objective of the Model for Safe Cycling report is to summarise the results and suggested actions from the eight projects that were conducted within the framework of the research programme; a literature study; and other programme related activities, in a conceptual model based on Haddon’s matrix. With a model, in this case, we mean that a list of suggested implementation actions, structured according to Haddon’s matrix and embellished with prerequisites directed towards the cyclist, the bicycle and the road environment. Each of the suggested actions or implementation suggestions, are organised along the chain of events from the prerequisite phase to the crash phase. Stakeholders are identified for each of the suggested actions for implementation. In summary, the results suggest one must look at the (road) transport system as a whole to provide a system for safe cycling. To be able to acquire a holistic approach, cooperation between stakeholders is necessary. Finally, more research is required to find optimal solutions and designs tailored to the actions that must also be evaluated to assure that the desired effects are reached.

Syftet med denna undersökning var att utvärdera fortbildning för yrkesförare, delkurs 1: Sparsam körning. De övergripande frågeställningarna var: Hur har fortbildningarna genomförts? Har kraven i föreskrifterna uppfyllts? och Har eleverna nått de föreskrivna målen i utbildningen? I studien ingick två kvalitativa studier och en kvantitativstudie. De kvalitativa studierna använde sig av naturalistiska observationer och intervjuer.

Sju yrkesutbildningar observerades med hjälp utav en observationsguide. Observatören deltog inte i undervisningen. Intervjuer genomfördes med lärare på de observerade kurserna men även övriga aktörer som på ett eller annat sätt har god kunskap om YKB (Yrkeskompetensbevis) utbildningarna i landet. Den kvantitativa studien bestod av en enkätstudie som 799 personer (90 procent män) besvarade. Respondenterna var i genomsnitt 44 år gamla. De flesta som deltog i enkätstudien körde lastbil och hälften av dem hade tidigare genomgått en utbildning om sparsam körning.

The aim of this study was to evaluate periodic training for professional drivers, part 1 Eco-driving. The main objectives were: How has the training been conducted? Have the requirements of the regulations been met? and has the training program provided the participants with enough understanding of the subject? The study included two qualitative studies and one quantitative study. The qualitative studies used naturalistic observations and interviews. Seven vocational training courses were observed with the aid of an observation guide. The observer did not participate in the teaching. Interviews were conducted with instructors on the observed courses but also other actors who have a good knowledge of the training. The quantitative study consisted of a survey that 799 people (90 percent men) answered. Respondents were on average 44 years old. Most of those who participated in the survey were driving a truck.

I denna studie har det undersökts hur olycksrisken förändras om vägskyddet i en plankorsning byggs om eller om plankorsningen slopas (byggs bort), samt hur den förväntade samhällsekonomiska olyckskostnaden förändras om olika typer av plankorsningar slopas. VTI:s befintliga datamaterial över plankorsningar och olyckor har kompletterats med information från ytterligare några år och sträcker sig nu från år 2000 till 2015. Skattningar har genomförts med hjälp av logistisk regressionsanalys med utfallet ”olycka” eller ”inte olycka” som beroende variabel. Som förklarande variabler har antal tågpassager, tre typer av korsande vägar (som approximativ variabel för vägtrafikflöde) och fyra olika typer av vägskydd använts. Analyser har genomförts dels för olyckor med motorfordon och dels för oskyddade trafikanter. Precis som tidigare studier visar denna studie att sannolikheten för en plankorsningsolycka är lägre för korsningar med bommar än för de utan bommar, att sannolikheten ökar ju fler tåg som passerar och att sannolikheten är större ju större väg (och därmed även fler fordon) som korsar järnvägen. Den övergripande sannolikheten att det ska inträffa en plankorsningsolycka är dock mycket liten, och det finns en del osäkerheter i datamaterialet, vilket diskuteras i notatet.

In this study it has been investigated how the accident risk changes if the protection device in a railway level crossing is rebuilt or the crossing is erased as well as how the expected socioeconomic accident costs change if different types of crossings are erased. VTI’s existing data on railway level crossings and accidents have been supplemented with information from a few more years and is now including year 2000 to 2015. Estimates have been carried out using logistic regression analysis with the outcome of accident or not as dependent variable. As explaining variables, the number of train passages, three road types (as a proxy for road traffic flow) and four different types of protection devices have been used. Analyses have been carried out both for accidents with motor vehicles and for vulnerable road users. As in previous studies, this study shows that the probability of a railway level crossing accident is lower for crossings with barriers than for those without barriers, that the probability increases the more trains passing and that the probability is greater the greater the road (and thus more vehicles) crossing the railway. However, the overall probability of a railway level crossing accident is very small, and there are some uncertainties in the data, which are discussed in  the paper.

This study estimates policy values for comfort, defined as getting a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden. We use stated-preference (SP) data and present crowding as a mode-neutral crowding level among the standing travelers depicted in images presented to the respondents. We analyze whether there are differences in the willingness to pay (WTP) for comfort and crowding reduction among the three largest urban areas in Sweden. In general, we find no significantly different preferences for sitting and crowding reduction among the three urban areas. Still, the point estimates differ in some cases, indicating that there may be differences across the three urban areas, but the estimates have large confidence intervals that overlap each other. Also, these differences are likely to have resulted from mode-share differences and not from differences in preferences across the urban areas. Some significant differences are found among the modes, for example, a higher disutility of standing on a bus versus on a tram. These mode-specific estimates can be used as policy values for a given tram line or metro line. Nevertheless, we also pooled the data suggesting average WTP estimates for sitting and crowding reductions that can be used for national cost–benefit analysis policy in all large urban areas in Sweden where crowding on local public transport occurs. Importantly, analysis of heterogeneity and SP-design differences shows that the results are in line with empirical knowledge of the value of travel time savings.

Kunskapen om cyklisters beteende i förhållande till trafikregler men också vad som styr samspelet med andra trafikanter är bristfällig och behöver därför förbättras. Syftet med detta projekt var därför att kartlägga och studera samband och underliggande faktorer gällande regelkunskap, regelefterlevnad och informella regler bland cyklister. Deltagarna i studien var 612 personer mellan 18 och 74 år från Göteborg, Linköping och Stockholm och rekryterades genom en webbpanel. Personerna fick svara på en enkät där de tillfrågades om bakgrund, syn på sig själva som cyklister, egen regelefterlevnad, syn på andras regelefterlevnad, kunskap om regler och om faktorer som påverkar intentionen att bryta mot regler i trafiken.

Resultaten från studien visade att deltagarnas regelkunskap var relativt god, i varje fall när det gäller beteenden som är förbjudna. De deltagare som trodde att ett visst beteende var förbjudet svarade även att de utförde detta i mindre utsträckning. Cyklister som uppgett att de vill komma fram så fort som möjligt tenderade att välja flexiblare färdvägar (till exempel cyklade på övergångsställe, trottoar/gångbana och bilväg), oavsett om det var tillåtet eller inte, och uppgav i större utsträckning att det var vanligt att de lät bli att stanna vid rödljus och stopplikt än vad de långsammare cyklisterna gjorde. Cykelöverfarter och andra korsningspunkter, övergångsställen, trottoarer och cirkulationsplatser togs upp som exempel på platser/situationer där reglerna ansågs vara oklara. Upplevd kontroll och attityd påverkade intentionen att agera ovarsamt i tre hypotetiska scenarier som beskrev hur andra trafikanter fick väja eller bromsa för att undvika att kollidera med cyklisten. Detta innebär att de som hade för avsikt att bete sig på det angivna sättet ansåg att det var lätt och tämligen ofarligt, men också att det var både rätt och bra. Den viktigaste faktorn var dock om man utfört beteendet tidigare eller ej vilket i sin tur kan ha förstärkt denna uppfattning om inget allvarligt inträffat.

Our understanding of cyclists’ behaviour in relation to rules and regulations are rather poor and the same applies to cyclists’ interaction with other road users. The purpose of this project was therefore to explore cyclists’ knowledge of traffic rules but also what determine their own compliance or noncompliance. Participants in the study were 612 people between 18 and 74 years from Gothenburg, Linköping and Stockholm and were recruited through a web panel. A survey was used which asked them about their background, view of themselves as cyclists, own self-compliance, view of others’ compliance, knowledge of rules and various factors that determine their intention to break the rules.

The results from the study showed that the participants’ regular knowledge was relatively good, at least in terms of behaviours that are prohibited. The participants who thought that a certain behaviour was forbidden also replied that they did this to a lesser extent. Cyclists who stated that they would like to arrive as soon as possible tended to choose more flexible routes (e.g. bike across pedestrian crossings, pavements and roads mainly used by vehicles), whether permitted or not. To a greater extent they also stated that they did not always stop at red lights or at stop signs. Cycle crossings, junctions, pedestrian crossings and pavements were used as examples of places/situations where the rules were considered unclear. Perceived behavioural control and attitude influenced the intention to behave according to three hypothetical scenarios which described how other road users had to break or swerve in order to avoid an accident with the cyclist. This meant that those who intended to behave in the manner indicated believed that it was easy and rather harmless, but also that it was both right and good. However, the most important factor was if they had performed the behaviour in the past, which in turn may have reinforced this view, that is if nothing serious had happened.

In this paper, renewal costs for railway tracks are investigated using survival analysis. The purpose is to derive the effect from increased traffic volumes on rail renewal cycle lengths and to calculate associated marginal costs. A flow sample of censored data containing almost 1300 observations on the Swedish main railway network is used. We specify Weibull regression models, and estimate deterioration elasticities for total tonnage as well as for passenger and freight tonnages separately. Marginal costs are calculated as a change in present values of renewal costs from premature renewal following increased traffic volumes. The marginal cost for total tonnage is estimated to approximately SEK 0.002 per gross ton kilometre.

This study examines the relationship between train traffic and the accident risk for road users at level crossings. The marginal effect of train traffic on the accident risk can be used to derive the marginal cost per train passage that is due to level crossing accidents. Based on Swedish data from 2000 to 2012 on level crossing accidents, train volume and crossing characteristics, the marginal cost per train passage is estimated at SEK 1.28 (EUR 0.13) on average in 2012. The cost per train passage varies substantially depending on type of protection device, road type and the traffic volume of the trains.

Syftet med denna promemoria är att studera olika aspekter av att införa möjligheter till regress i järnvägssektorn. Regress innebär att den som drabbas ekonomiskt av förseningar som förorsakas av någon annan ges möjlighet att kräva ersättning för sina kostnader från den som förorsakat störningen. Om parterna i branschen skulle ges möjlighet att ställa regresskrav måste ramförutsättningarna vara sådana att detta kan göras till lägsta möjliga systemkostnad. Detta förutsätter ett väl fungerande system för att registrera störningar och dess orsaker. I frånvaro av kvalitetssäkrad information av denna art finns en risk att regresskrav skapar tvister som i förlängningen kan komma att avgöras i domstol. Detta skulle kunna resultera i betydande samhällskostnader för att administrera systemet. Trafikverket administrerar idag ett system med en stor mängd information om förseningar och inställda tåg. Många uttag ur systemet förutsätter en betydande manuell arbetsinsats. Kvalitén på registreringen av orsaken till att tåg är sena och i synnerhet av orsaken till att tåg ställs in, behöver också förbättras. Dessutom är det idag svårt att identifiera antalet tåg som leds andra vägar än vad som ursprungligen planerats. Vår samlade bedömning är emellertid att Trafikverkets system med information om förseningar och dess orsaker ger en god grund för att implementera ett system för regress. Det mesta talar för att de brister som behöver rättas till under alla omständigheter kommer att hanteras av Trafikverket.

VTI has been commissioned to analyze the preconditions for, and possible consequences of introducing the possibility of regress in the railway industry. Regress refers to the possibility of anyone that is stricken by financial consequences of train delays caused by someone else, to reclaim these costs. Introducing a system of this nature would not increase costs to the industry but would transfer costs to the culpable party. To the extent that operators and the infrastructure holder adjusts the way in which activities are implemented, the risk for delays may shrink which in the long run may reduce prices and tariffs. A substantial part of the report is spent on the systems currently in place for registering delays and their consequences. It is demonstrated that the infrastructure holder runs a sophisticated system of this nature. The shortcomings of this system, which includes quality problems with registering the cause of delays and in particular shortcomings with respect to the possibility to register trains that are cancelled an/or rerouted, will most probably have to be rectified irrespective of the presence of a system with regress. The data collection system would then be appropriate also for handling regress. Most delays are small, resulting in limited consequences only for affected parties. The consequences of few major disturbances may however, be substantial, but it has not been feasible to make cost estimates of these costs.

Detta notat är en sammanfattning av: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

Syftet med denna studie är att skatta betalningsviljan för komfort, definierat som sittplats, och minskning av trängsel ombord på den lokala kollektivtrafiken innefattande färdmedlen tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och lokalbuss. Vi använder data från hypotetiska resval i Sveriges tre största städer. Respondenter rekryterades dels under en resa i den lokala kollektivtrafiken och dels från en webbpanel. De hypotetiska resvalen bestod av fyra olika attribut som varierades: pris, restid, sittplats eller ståplats samt trängselnivå. Trängselnivå illustrerades med bilder föreställande olika antal stående passagerare per kvadratmeter.

This report is a Swedish summary of: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

The purpose of the present study is to estimate the willingness to pay (WTP) for comfort, i.e. to get a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden, including the modes metro, tram, commuter train, and local bus. We use data from a stated preference-study conducted in the three largest urban areas of Sweden. Respondents were recruited both during a trip and from a web panel. The stated preference-questions consisted of four attributes: travel cost, travel time, seating or standing during the trip, and crowding level. Crowding level was illustrated by pictures showing different number of standing travelers per square meter

Syftet med detta notat är att granska Trafikverkets material om tågförseningar för att avgöra om informationen kan användas för att fördjupa förståelsen av förseningarnas storlek och vilka förhållanden som genererar förseningar. För att avgränsa arbetet studeras endast kvartal 1 år 2012. Det övergripande intrycket är att kvaliteten på data har blivit mycket bättre, oavsett om detta beror på att rapporteringen/inläggningen fungerar bättre eller om nya metoder att ta fram data ur de befintliga systemen är bättre än tidigare. Det är även viktigt att betona att i och med ökad kunskap om datamaterialet så har möjligheterna ökat att komma till rätta med en del oklarheter som vi tidigare såg som felaktigheter i materialet. Förhoppningen är att det med data från och med 2013 ska vara möjligt att genomföra strukturerade analyser av förseningar över hela Sverige. Som ett första steg i riktning mot att kunna analysera förseningsmönster i järnvägstrafiken har forskarna i detta notat redovisat en beskrivning av förseningsmönstret hos resandetåg på den så kallade Dalabanan, det vill säga trafiken mellan Mora/Falun/Borlänge och Stockholm, samt på Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm. Genomgången visade att den genomsnittliga förseningen till slutstationerna inte är så hög som man kanske kunde tro.

The purpose of this report is to document the quality of data from the Swedish Transport Administration regarding train delays, in order to assess whether it can be used to deepen the understanding of the size of the delays and the conditions that generate delays. In order to limit the work we have only considered quarter 1 of year 2012. The overall impression is that the quality of the data has become much better. It is not obvious whether this is due to better reporting/insertion of data or if new methods to extract data from existing systems have been developed. It is also important to emphasize that with the increased knowledge of the data the possibilities to deal with some ambiguities that we earlier saw as inaccuracies in the material have increased. Our hope is that with data from year 2013 and onwards it should be possible to perform structured analyses of delays in the whole rail network in Sweden. As a first step towards analysing patterns of delays in the rail traffic we have presented a description of the delay pattern on the so called “Dalabanan”, i.e. the traffic between Mora/Falun/Borlänge and Stockholm, and also at “Uppsala-pendeln” between Uppsala and Stockholm.