Det övergripande syftet var att undersöka föräldrars vanor och inställning till transporter i samband med skolresor, årskurs 1–6. Studiens resultat baserades på en enkät och fokus i enkäten låg på det aktiva resandet men också resor med bil. 

Resultaten visade att majoriteten av barnen hade en resa på högst 2 km till skolan och det vanligaste färdsättet var gång eller cykel. Majoriteten av föräldrar som skjutsade sina barn med bil till skolan hade ett avstånd till skolan som översteg 5 km. Den sociala normen var starkt kopplat till föräldrarnas val av transporter Detta gällde framför allt de som lät barnet gå eller cykla till skolan men även de som skjutsade barnen. 

Resultaten visade också att föräldrar som skjutsade sina barn då avståndet var 5 eller 2 km till skolan skiljde sig från de som promenerade eller cyklade med avseende på attityden till resandet. 

Föräldrarna som skjutsade barnen till skolan hade en mera negativ attityd till att resa aktivt jämfört med de som redan reste på detta sätt. De instämde i högre grad än andra med att en resa med gång eller cykel skulle innebära omständliga förberedelser. De skjutsande föräldrarna tyckte också att det skulle vara svårare att låta barnen gå eller cykla. Däremot fanns det en medvetenhet om att barn som reser aktivt får en bättre hälsa samt att det hjälper dem att koncentrera sig i skolan. Detta var något som gällde oavsett hur de själva lät barnet resa till skolan. 

Resultaten visade även att det fanns en koppling mellan val av färdmedel och vana, vilka vanligtvis är svåra att ändra på. Trots detta svarade föräldrar som alltid skjutsade barnet till skolan att deras närstående skulle kunna få dem att ändra sina vanor. 

Oron för att barnen skulle utsättas för en försämrad luftkvalitet i skolans närhet, i samband med att föräldrar lämnade och hämtade barnen med bil, var inte särskilt utbredd. De flesta undvek att lämna motorn på tomgång, men en mindre andel av föräldrarna, ca 15 procent, lät bilen gå på tomgång i samband med lämning/hämtning. Lite under hälften av föräldrarna parkerade en bit bort, men detta verkade inte bero på en oro för exponering av luftföroreningar, snarare att det var svårt att finna en lämplig plats att stanna på. 

Flera konkreta förslag på förbättringar av infrastrukturen i skolans närhet delgavs i kommentarer i enkätens slut. Där lyftes även problematiken med miljön i skolans närområde, med stressade bilister och en farlig trafikmiljö, och man efterlyste olika lösningar för att göra denna miljö mer trygg och säker. 

För att möjliggöra att så många elever som möjligt ska kunna gå eller cykla till skolan, krävs en ökad medvetenhet om behovet av fysisk aktivitet och på vilket sätt barnen påverkas av luftföroreningar. Därutöver kan föräldrar behöva hjälp med att övervinna eventuella hinder. Det behövs även ökat fokus på säkrare och tryggare vägar till skolan. 

Resultaten visar en potential att påverka gruppen som alltid skjutsar barnen att låta dem ta sig på skolan på något annat sätt. Samtidigt kommer det att finnas kvar situationer då föräldrar behöver skjutsa barnen till skolan, varför utrymmena vid skolan eller i närheten bör vara utformade så att trängsel och mindre trafiksäkra situationer undviks.

The transport industry is dominated by men. Globally, woman constitute only a few per cent of those working on board ships. Calculating the distribution of gender, wages, and positions provides an insufficient basis from which to address this imbalance; rather, we need to study the attitudes and norms that constitute “gender equality culture”. These qualitative aspects emphasize men’s and women’s life conditions, values, and ideals that affect their opportunities to exert influence in the workplace and society. They influence research and industry and must be highlighted to put gender equality high on the agenda. Experience from safety culture research was used together with a literature review to identify indicators and develop questions for a survey tool to measure and evaluate gender equality culture. This survey has been tested in the maritime sector by 546 employees in the Swedish Maritime Administration responsible for matters such as fairway maintenance, pilotage, and road ferries.

The results indicated an overall strong equality culture that nevertheless had someweak areas. Significant differences were found, with men believing to a greater extent than women that the workplace was sufficiently equal and that no one was excluded because of gender. Women believed to a greater extent than men that they had better knowledge of gender equality goals and strategy and they perceived that there was more talk about how to increase gender equality. The results indicated potential to identify strengths and weaknesses as a basis for activities and learning in order to achieve an improved equality culture.

Hållbarhetskulturen i sjöfarten har studerats genom enkätmätning i två rederier. I projektet konstruerades och testades en enkät som avser att mäta hållbarhetskultur och attityder till ekologisk/grön hållbarhet. Enkätresultaten ger hjälp att se starka och svaga sidor i företaget vid utvecklingen av en god hållbarhetskultur genom metoder som tidigare applicerats inom säkerhetskulturen. Om hållbarhetskulturen utvecklas och ledare gör åtaganden, kan det ge motivation, engagemang och ett högre tryck på förändring, varvid miljöfrågorna flyttas upp på dagordningen. I flera workshoppar diskuterades begreppet hållbarhet och hur kunskap och metoder kunde överföras från säkerhetskultur till hållbarhetskultur. Litteratur sammanställdes och enkätfrågor konstruerades och testades i två rederier. Resultaten analyserades och presenterades med intressanta samband och frekvenser. Ett nytt enkätverktyg som kan mäta nivån på attityder till hållbarhet och miljö har lanserats. Detta verktyg har potential att ge kunskap och underlag för dialog och åtgärder för ökad hållbarhet inom sjöfarten.

The culture of sustainability in shipping has been studied through questionnaires in two shipping companies. In the project, a survey was designed and tested that aims to measure sustainability culture, attitudes to ecological/green sustainability. With the survey results, you get help to see strong and weak sides in the company in the development of a good sustainability culture through methods that have previously been applied within the safety culture. If the culture of sustainability develops and leaders make commitments, it can provide motivation, commitment and a greater pressure for change, whereby environmental issues are moved up the agenda. In several workshops, the concept of sustainability and how knowledge and methods could be transferred from a safety culture to a sustainability culture were discussed. Literature was compiled and survey questions constructed and tested in two shipping companies. The results were analyzed and presented with interesting connections and frequencies. A new survey tool that can measure the level of attitudes towards sustainability and the environment has been launched. This tool has the potential to provide knowledge and a basis for dialogue and measures for increased sustainability in shipping.

Könsfördelningen inom transportbranschen är fortfarande ojämn i Sverige. Att beräkna fördelningen av kön, löner och befattningar räcker inte för att ändra denna obalans; vi behöver studera attityder och normer, som kan kallas ”jämställdhetskultur”. Kvalitativ jämställdhet sätter fokus på mäns och kvinnors livsvillkor, värderingar och ideal som påverkar allas möjligheter att utöva inflytande på arbetsplatsen och i samhället för att påverka utvecklingen inom forskning och industri samt föra fram och belysa aspekter som annars riskerar att förbises.

Från en litteraturöversikt identifierades indikatorer för att utveckla ett instrument för att mäta och utvärdera jämställdhetskultur. Instrumentet, i form av en webbenkät med bedömning av påståenden om hur jämställdhetsfrågor hanteras på en arbetsplats, testades inom Sjöfartsverket. Resultaten visade på en överlag hög jämställdhetskultur men indikerade svaga områden som därefter kunde hanteras inom organisationen. Signifikanta skillnader hittades där män i högre grad än kvinnor trodde att arbetsplatsen var tillräckligt jämställd och att ingen var utestängd på grund av kön. Kvinnor ansåg att gruppen hade bättre kunskap om mål och strategier för jämställdhet och svarade att de oftare talade om hur de skulle öka jämställheten.

Enkätresultaten har potential att identifiera styrkor och svagheter som underlag för aktiviteter och lärande.

The gender distribution within the transport industry is still uneven in Sweden. Calculating the distribution of genders, wages and positions does not suffice to change this imbalance; we need to study attitudes and norms, which can be termed “gender equality culture.” Qualitative gender equality puts the focus on men’s and women’s life conditions, values and ideals that affect their opportunities to exert influence in the workplace and in society to influence developments in research and industry and bring forward and illuminate aspects that might otherwise be overlooked.

From a literature review, indicators were identified to develop an instrument to measure and evaluate gender equality culture. The instrument, in the form of a web survey with evaluations of statements about how equality issues are handled in a workplace, was tested within the Swedish Maritime Administration. The results showed an overall high equality culture but indicated weak areas that could be dealt with. Significant differences were found where men believed to a greater extent than women that the workplace was sufficiently equal and that no one was excluded because of gender. Women considered that the group had better knowledge of goals and strategy för gender equality and answered that they more often spoke about how to increase equality.

The survey results have the potential to identify strengths and weaknesses as a basis for activities and learning.

Ett mindre antal medborgare i Riksten i Botkyrka kommun har fått prova på hur ett möjligt framtida mobilitetssystem kan se ut genom så kallad living-lab-metod. Innan dess genomfördes en enkätundersökning för kartlägga de vardagliga resorna och önskemål om olika mobilitetstjänster. 

Målgruppen var samtliga folkbokförda i Riksten som var 18 år och äldre. De fick möjlighet att besvara en webbenkät om bland annat hushållets tillgång till olika färdsätt, vilka färdsätt som användes för olika ärenden och vilka typer av mobilitetstjänster som vore intressanta att få till stånd i Riksten. Svar från 148 personer har analyserats. 

Hur mycket hushållen spenderade på sitt vardagsresande, det vill säga resor till och från arbete eller skola, inköpsresor, resor till och från fritidsaktiviteter samt resor i arbetet etc. men inte semesterresor, varierade. Flertalet hade en resekostnad på 2 000–4 000 kr, en tredjedel spenderade mindre och en knapp fjärdedel av hushållen mer än 4 000 kr. 

Nio av tio hushåll hade tillgång till bil. Cykel saknades i 14 procent av hushållen. Drygt 8 av 10 respondenter reste med kollektivtrafiken. 

Bilen var det färdsätt som oftast användes. Närmare 60 procent hade färdats med personbil minst tre dagar per vecka under den senaste månaden. Drygt 30 procent hade åkt buss, spårvagn, färja, tunnelbana, region- eller lokaltåg lika ofta. Ofta skedde arbetspendling med dessa kollektiva färdmedel. 

Sammanfattningsvis höll 60–70 procent i princip med om eller höll helt och fullt med om att tillgängligheten var god till det man ville göra, att alla önskvärda aktiviteter kunde genomföras på ett enkelt sätt och att man kunde leva det liv man ville. 

Laddplatser för elbilar var den tillgänglighetstjänst som störst andel visade intresse för, 56 procent. Nästan lika stort intresse fanns för en mobilitetshubb. Mellan 20 och 25 procent önskade att det gick att hyra elsparkcyklar, att en delningstjänst för konventionella cyklar skapades eller att det gick att dela bil med grannar.

Shared spaces är tänkta att inbjuda till ett levande stadsrum för alla samtidigt som trafiksäkerheten säkerställs genom att den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter tas bort. Tanken är att borttagandet av den traditionella uppdelningen ska skapa en viss osäkerhet som i sin tur ska bidra till större försiktighet. Syftet med detta projekt var därför att undersöka bilisters subjektiva upplevelse, hastighet och fordonsplacering på shared spaces. Syftet var vidare att undersöka effekten av yttre faktorer så som alternativ utformning och mängd gångtrafik. Resultaten visar att bilister föredrar den traditionella uppdelningen (i detta fall skapad genom utplacering av stora blomkrukor) med tydliga stråk för dem att färdas längs. Samtidigt bidrar stora blomkrukor till att de kör saktare och sprider ut sig över en mindre yta på torget. Slutligen kör bilister, oavsett utformning, saktare när det är många fotgängare på ytan. Utifrån bilisters perspektiv rekommenderar vi därför att gemensamhetsytor utformas med tydliga stråk för bilister att färdas längs. I dagsläget saknas dock kunskap om shared spaces utifrån cyklisters och elsparkförares perspektiv varför ytterligare forskning behövs för att säkerställa att shared spaces verkligen upplevs som ett inbjudande och trafiksäkert stadsrum för alla trafikantgrupper

Shared spaces are meant to be a living urban space for everyone while ensuring road safety by removing the traditional division between vulnerable and protected road users. The idea behind the removal of the traditional division is that it should create a certain degree of uncertainty which in turn should contribute to greater caution. The aim of this project was therefore to investigate car drivers’ subjective experience, speed and position of their vehicles in shared spaces. Furthermore, the aim was to investigate the effect of external factors such as alternative design and amount of pedestrian traffic. The results show that car drivers prefer the traditional division (in this case created by deployment of large flowerpots) with clear paths to travel along. At the same time, large flowerpots contribute to them driving more slowly and spreading out over a smaller area of the square. Finally, car drivers drive more slowly with many pedestrians present, regardless of design. From car drivers’ perspective, we therefore recommend that common areas are designed with clear paths for car drivers to travel along. At the moment, there is however a lack of knowledge about shared spaces from cyclists’ and electric scooter drivers’ perspective and further research is therefore needed to ensure that shared spaces are experienced as an inviting traffic safe urban space for all road user groups.

I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.

Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.

In collaboration with Hövding, data has been collected to highlight how different aspects can explain events where the helmet is deployed. The helmet records accelerations, and when a helmet is deployed, this information is sent to Hövding. They then invited the cyclist to participate in a web- survey and an interview. Thus, to increase our understanding of why bicycle accidents occur, data have been collected from the helmets, from a web-survey and from interviews. A total of 196 participants completed the web-survey while 50 participants were interviewed. In addition, data from the helmets were collected from 355 cyclists, of which 264 have had the helmet deployed.

One main result is that it is on an ordinary day, during an ordinary journey to or from work, by experienced cyclists that are highly educated. Cyclist were aware of traffic rules and what is happening around them – when "it suddenly happens" and it is not until then the cyclists realize how vulnerable they are. The study shows how a complex pattern emerge from the data sources used to understand why a bicycle accident actually occurs. For example, slippery conditions increase the risk of an event, and if "slippery" is combined with darkness the risk increases even further. The data from the helmets could confirm the results from the web-survey and the interviews, but also demonstrate that the helmet, on journeys which ended with the helmet being deployed, had higher levels of activation compared to journeys where it was not deployed. Furthermore, on trips made after the deployment, the helmet also had lower levels of activation which can be understood as the cyclists adapting their behaviour by, for example, cycling more carefully (but not slower). Finally, the results show differences between conventional and electric bicycles in terms of involvement in events where Hövding was deployed.

Projektet har haft som mål att utveckla säkerhetskulturen i en grupp bussföretag. Enkätmätningar visar att attityder till ledningens information om säkerhet och förarnas kunskap om företagens säkerhetsmål, men även till förarnas hastighetshållning, har signifikant förbättrats sedan projektstart för några år sedan. Under 2021 har tekniska fleetsystem utvecklats för att mäta och följa upp hastighet. Framöver kommer uppföljning av bränsleförbrukning och olyckor att fortsätta utvecklas. Nya tekniska system visar med hjälp av geofencing att hastighetsefterlevnad på vägar med hastighetsgränser 30–50 km/tim behöver förbättras. Dialog med återkoppling av mätdata till förare behövs för att utveckla säkerhetskulturen i bussföretagen. Bältesanvändningen är mycket hög och vi ser en möjlig koppling mellan att mäta och följa upp, och beteendet hos förare.

Studiens syfte är att finna metoder och teknik för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen från ett organisatoriskt- och ledarperspektiv. Säkerhetskultur handlar om gemensamma attityder och beteenden avseende säkerhet och vi har i denna studie fokuserat på prioriteringar, ledarskap, kommunikation och engagemang hos anställda. Hälften av bolagen i studien var engagerade och deltog i möten och engagerade sina förare. De mindre bolagen, påverkades mer av pandemin och hade svårt att få tid eller kraft för engagemang. Detta pekar på vikten av rutiner som har prövats och utvärderats och som är lätta att hantera. De aktiva företagen har köpt och varit med och utvecklat ett fleetsystem för att kunna mäta och följa upp hastighetsefterlevnad. Processen tog längre tid än väntat och har stött på problem med hantering av personuppgifter.

Det övergripande syftet med denna studie var att bidra till att förbättra trafiksäkerheten för förare av tvåhjulig motorcykel. Ett annat syfte var att undersöka orsaken till varför olyckor inträffar och motorcyklisters syn på risker i trafiken. I studien ingick fyra delstudier: registerstudie, enkätstudie och två intervjustudier. Både registerstudien och enkätstudien jämfördes med en grupp som skadats i trafiken med en kontrollgrupp. Resultaten från registerstudien visade att cirka 80 procent av de skadade förarna hade en giltig behörighet. Jämfört med kontrollgruppen hade skadegruppen något fler underkända kunskapsprov. Enkätstudien visade att de vanligaste olyckorna var singelolyckor och att cirka en femtedel av de skadade var helt eller delvis vållande till olyckan. Enligt intervjustudien med drabbade motorcyklister som varit vållande till olyckan berodde det på bristande uppmärksamhet och att bilförarens beteende misstolkades. 

Resultatet från regressionsanalysen visade att 55 procent av de variabler som ingår i Theory of Planned Behaviour förklarade deras avsikt att överträda hastighetsbestämmelser vilket innebär att detta beteende kan kopplas till medvetna felhandlingar. En annan slutsats är att olycksinblandning inte alltid ökar deras riskmedvetenhet. Frågor baserade på T-Locus of Control visade att den troligaste orsaken till en olycka, enligt motorcyklisterna, är att andra fordonsförares brister i sin körning snarare än det egna beteendet. Detta gällde oavsett om man var vållande till olyckan eller inte vilket i sin tur minskar motivationen att förändra sitt eget beteende. 

Slutsatsen är att utbildning inte kan kopplas till olycksinblandning, däremot gick det att fastslå att hastighetsöverträdelser kan kopplas till medvetna felhandlingar. Det sistnämnda styrker behovet av en rad olika utbildningsinsatser. Samtidigt är det viktigt att betona att utbildningen måste hålla hög kvalitet och att den är elevcentrerad, det vill säga utgår ifrån elevens tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar redan etablerade föreställningar. Studien avslutas med en rad rekommendationer för att öka motorcyklisters trafiksäkerhet.

The general aim of this study was to help in improving road safety for motorcyclists by examining their experience and educational backgrounds of those who have been seriously injured. Another purpose was to investigate the reason why accidents occur and motorcyclists' risk perception. The study included four sub-studies: register study, questionnaire study and two interview studies. In the register study and the survey injured motorcyclists was compared with a control group. The results from the register study showed that about 80 percent of the injured drivers had a valid license. Compared with the control group, the injury group was more likely to have failed their theoretical test. The survey showed that the most common accidents were single accidents and that about one-fifth were wholly or partly to blame for the accident. According to the interview with injured motorcyclists who also were to blame, accidents were due to inattention and that the driver's behaviour was misinterpreted. 

The results from the regression analysis showed that 55 percent of the variables included in the Theory of Planned Behaviour explained their intention to speed. Questions based on the T-Locus of Control showed that the most likely cause of an accident is the behaviour of other drivers. This was true regardless of whether they were responsible for the accident or not. 

The conclusion is that education cannot be linked to accident involvement, however, it was possible to establish that speeding can be linked to violations. The latter support the need for a range of educational initiatives. At the same time, it is important to emphasize that education must be of high quality and be student-centred, i.e., based on the student's previous experiences whilst at the same time challenge already established beliefs. The study concludes with a series of recommendations to increase motorcyclists' road safety.

I tidigare arbete för säker gång-, cykel- och mopedtrafik har faktaunderlag tagits fram för olyckor och skador. Det finns en stor efterfrågan på uppdaterade analyser samt att utvidga innehållet till mopedister och motorcyklister. Syftet är dels att se över klassificeringsmetoden, dels att öka kunskapen om oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skador. 

Olycksunderlaget är hämtat från olycksdatabasen Strada, främst från sjukvården, för åren 2014–2019. Resvanedata är hämtade från den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011–2016. Måttet allvarligt skadad används och med det menas att personen bedöms få en framtida medicinsk invaliditet på minst en procent. 

Under aktuell sexårsperiod blev 19 042 fotgängare, 11 195 cyklister, 1 325 mopedister och 1 393 motorcyklister allvarligt skadade. En majoritet av dessa var singelolyckor. Fotgängare bestod av en övervägande del kvinnor i åldern 45 år och äldre. För cyklister var det något fler män som skadades allvarligt och åldersgruppen 10–14 år hade högst andel allvarligt skadade. De allvarligt skadade mopedisterna bestod av en övervägande del män och över hälften var i åldern 15–17 år. Nio av tio allvarligt skadade motorcyklister var män och de flesta var i åldern 25–64 år. Oavsett trafikantgrupp var det vanligaste ärendet fritid vid skadetillfället. Halka var bland den vanligaste uppgivna orsaken, mellan 30–60 procent, där snö/is var vanligast för fotgängare, snö/is och löst grus för cyklister och löst grus för mopedister och motorcyklister. Ojämnt/hål och gropar var också något som var vanligt, mellan 9 och 17 procent beroende på trafikantkategori. För cyklister, mopedister och motorcyklister var följande angivna orsak vanlig för singelolyckor utöver halka: 

• Väjt för annan trafikant, mellan 6–11 procent, 

• inbromsning 6–22 procent, 

• svängt/kurva 9–30 procent. 

Risken att skadas allvarligt per resa är högst bland motorcyklister och per en miljon kilometer var det mopedister.

In previous traffic safety work of pedestrian, bicycle and moped traffic, facts have been developed for accidents and injuries. There is a great demand for updated analyses and to extend the content to include mopedists and motorcyclists. The purpose is to increase knowledge about vulnerable road users' involvement in accidents and their injuries. 

The study is based on injured road users registered by the accident database Strada, and mainly from the health care, for the years 2014–2019. The travel data is based on the National Travel Survey, for the years 2011–2016. A seriously injured person is classified as having a Risk of Permanent Medical Impairment of at least 1% or more. 

During the current six-year period, 19,042 pedestrians, 11,195 cyclists, 1,325 mopedists and 1,393 motorcyclists were seriously injured. A vast majority of these were single accidents. Pedestrians consisted of most women aged 45 and older. For cyclists, slightly more men were seriously injured, and the age group 10–14 years had the highest proportion. The severely injured mopedists consisted of a majority of men and over half were aged 15–17. Nine out of ten seriously injured motorcyclists were men, and most were aged 25–64. Regardless of the road user group, the most common case was “leisure” at the time of injury. The most common cause was slippery road (30–60%), and snow/ice was most common for pedestrians, snow/ice and loose grit for cyclists and loose grit for mopedists and motorcyclists. Uneven surface/potholes were also common, between 9 and 17 percent depending on the road user category. The risk of being seriously injured per trip is highest among motorcyclists, and per one million kilometers it was mopedists.