Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Lundkvist, Sven-Olof
Alternative names
Publications (10 of 146) Show all publications
Nordin, L. & Lundkvist, S.-O. (2019). Jämförelse mellan okulär bedömning och fysikalisk mätning av vägmarkeringars funktion. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Jämförelse mellan okulär bedömning och fysikalisk mätning av vägmarkeringars funktion
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Inventory of road marking functionality
Abstract [sv]

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning byggledarens bedömning av behovet av vägmarkeringsunderhåll överensstämmer med resultatet av fysikaliska objektiva mätningar. Studien har begränsats att gälla retroreflexionen för torra markeringar eftersom denna parameter kan anses vara den kritiska vid okulärbesiktning och sannolikt också avgörande för om underhållsåtgärder behövs eller ej.

Studien har utförts i tre kontraktsområden i Mellansverige. För att få ett objektivt värde på vägmarkeringarnas funktion har mobila mätningar med Rambolls mätsystem RMT gjorts ungefär samtidigt med okulärbesiktningen på slumpvist utvalda sträckor och utan byggledarens kännedom. Data från Rambolls mätningar gav medelvärden var hundrade meter. Trafikverkets databas LINA (Linjeadministrativt system för vägmarkeringar) användes för att matcha de mätningar som Ramboll gjort med data kring var det skett åtgärder. Endast sträckor med data från både okulärbesiktning och fysikalisk mätning ingick i analysen.

Abstract [en]

The aim of this study was to evaluate the consistency between ocular inspection and physical measurement of dry road marking retroreflectivity. Such subjective inspection is the basis for decision of maintenance of road markings, but is it good enough?

In order to get an objective measure on the performance of the road marking a mobile equipment called RMT has been used at the same time as the ocular revision. The measurements were made without the entrepreneurs’ knowledge. All measurements were carried out in three regions in Central Sweden. The subjective and objective measurements were compared with information from the Road Administration data base on road markings called LINA. Only parts of the roads where data from both ocular inspection and physical measurement were included in the analysis.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2019. p. 26
Series
VTI notat ; 27-2019
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14806 (URN)
Available from: 2020-01-10 Created: 2020-01-10 Last updated: 2021-11-16Bibliographically approved
Kjellman, E., Fors, C., Lundkvist, S.-O., Nielsen, B., Johansen, T. C. & Nilsson, C. (2019). ROMA - State assessment of road markings in Denmark, Nor-way and Sweden: Results from 2018. Köpenhamn: NordFoU
Open this publication in new window or tab >>ROMA - State assessment of road markings in Denmark, Nor-way and Sweden: Results from 2018
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Assessments of the performance of road markings is carried out regularly to various degrees in the Nordic countries. The main aim of the Nordic road marking assessment study is to show possible differences in road marking performance between Denmark, Norway and Sweden. Possible differences between road marking performance, dependent on region, country, type of road and AADT (Annual Average Daily Traffic) are studied. Furthermore, a comparison between the TEN-T and the non-TEN-T road network is made. As 2018 is the second year of the project, a comparison between the results for 2017 and 2018 is also made. A Nordic certification system for road marking materials has recently been introduced in Norway and Denmark and will be introduced in Sweden 2019. This means that a documented product approval (i.e. certification) will be required for use of the material on roads managed by the national road authorities. The requirements are introduced successively as the existing contracts expire. Therefore, one aim is also to study the road marking quality before and under the introduction of the new certification requirements. Continuous assessments give the opportunity to react and adjust the requirements in the future, if the performance does not develop as expected. The study is based on physical mobile road assessment measurements carried out in Denmark, Norway and Sweden by Ramböll. In total 71 road objects were measured in Denmark, 124 in Norway and 434 in Sweden. The following variables were studied: retroreflectivity of dry and wet road markings, relative visibility of dry and wet road markings, relative pre-view-time (pvt) of dry and wet road markings and cover index. 

Abstract [sv]

Vägmarkeringarnas tillstånd studeras regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att med tillståndmätningar visa på eventuella skillnader avseende vägmarkeringsprestanda mellan Danmark, Norge och Sverige. Då 2018 är projektets andra år, görs även en jämförelse mellan resultaten mellan 2017 och 2018. Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial har nyligen införts i Norge och Danmark och kommer att införas i Sverige under 2019. Detta innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materialet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut. Ett annat syfte med föreliggande studie är därför att få en bra bild av vägmarkeringarnas funktion dels innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels att med fortsatta mätningar under 2019 – 2021 studera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande. Studien baseras på fysikaliska mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 124 i Norge och 434 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarkeringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt vägmarkeringens täckningsgrad.

Place, publisher, year, edition, pages
Köpenhamn: NordFoU, 2019. p. 114
Series
NordFoU ; 2019-10
National Category
Manufacturing, Surface and Joining Technology Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19026 (URN)9788793674738 (ISBN)
Available from: 2022-10-06 Created: 2022-10-06 Last updated: 2022-10-27Bibliographically approved
Vadeby, A., Kjellman, E., Fors, C., Lundkvist, S.-O., Nielsen, B., Johansen, T. C. & Nilsson, C. (2019). ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017–2021.
Open this publication in new window or tab >>ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017–2021
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
ROMA : en studie av vägmarkeringars tillstånd i Danmark, Norge och Sverige - resultat från 2018
Abstract [en]

Assessments of the performance of road markings is carried out regularly to various degrees in the Nordic countries. The main aim of the Nordic road marking assessment study is to show possible differences in road marking performance between Denmark, Norway and Sweden. Possible differences between road marking performance, dependent on region, country, type of road and AADT (Annual Average Daily Traffic) are studied. Furthermore, a comparison between the TEN-T and the non-TEN-T road network is made. As 2018 is the second year of the project, a comparison between the results for 2017 and 2018 is also made.

A Nordic certification system for road marking materials has recently been introduced in Norway and Denmark and will be introduced in Sweden 2019. This means that a documented product approval (i.e. certification) will be required for use of the material on roads managed by the national road authorities. The requirements are introduced successively as the existing contracts expire. Therefore, one aim is also to study the road marking quality before and under the introduction of the new certification requirements. Continuous assessments give the opportunity to react and adjust the requirements in the future, if the performance does not develop as expected.

The study is based on physical mobile road assessment measurements carried out in Denmark, Norway and Sweden by Ramböll. In total 71 road objects were measured in Denmark, 124 in Norway and 434 in Sweden. The following variables were studied: retroreflectivity of dry and wet road markings, relative visibility of dry and wet road markings, relative pre-view-time (pvt) of dry and wet road markings and cover index.

The results show that the retroreflectivity requirement of dry road markings (150 mcd/m2/lx) is roughly fulfilled in 50 % of the measured objects. Road markings in Denmark have lower retroreflectivity than those in Norway and Sweden. Some retroreflectivity values are low, e.g. motorway edge lines in Denmark. However, this is compensated for by a large area, which nevertheless means good visibility. Contrary: edge lines on Swedish two-lane roads have high retroreflectivity, which would imply good visibility. However, the road marking area is small, thus reducing the visibility in comparison with both Danish and Norwegian edge lines.

Regarding wet road markings, road markings in Norway have higher retroreflectivity than Denmark and Sweden for every road class. This can probably be explained by the fact that Norway often has inlaid road markings, a solution seldom used in Denmark and Sweden. When analysing the results for wet road markings it should be noted that significant deviations be-tween the results from the mobile measurements and the hand-held measurements were shown during the annual validation of mobile instruments in 2017 and 2018 and therefore, the results for wet road markings should be interpreted with care.

A comparison between the retroreflectivity on the Trans-European Transport Network (TEN-T) and other roads showed that there were only minor differences between the TEN-T and other roads in Denmark, while in Norway and Sweden there are somewhat higher levels for the TEN-T network. The results for relative visibility show larger differences between TEN-T and non-TEN-T and in all three countries, the relative visibility is higher for the TEN-T road network. However, studying the rela-tive pre-view-time shows that in all countries, this measure is lower on the TEN-T roads, due to higher speed limits on the TEN-T road network. For Norway and Sweden, the differences in pvt between TEN-T and other roads are rather small, while for Denmark the difference is significant, and the relative pre-view time is about 0.6 s shorter on the TEN-T roads than on other roads.

There is no significant difference in cover index between the countries, but between road classes the difference is significant. Lane and centre lines seem to have a higher cover index than edge lines. This is difficult to explain, but the reason might be that lane and centre lines are reconditioned almost every year, due to many wheel roll overs. If so, measurements were car-ried out on almost new lane and centre lines, while the edge lines might have been applied in earlier years. Another explanation might be that the edge lines are profiled to a higher extent than the lane and centre lines.

In the second year of the project, it is not possible to study any effect of the Nordic certification system for road markings. However, in the coming years, some effects might be possible to register.

In conclusion, there is no large difference in road marking performance between the three countries and comparing the re-sults between 2017 and 2018 shows no major differences on country level. For both 2017 and 2018 the main conclusion is the poor visibility of edge lines on two-lane roads in Sweden and the good performance of wet road markings in Norway.

Abstract [sv]

Vägmarkeringarnas tillstånd studeras regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Det huvudsakliga syftet med före-liggande studie är att med tillståndmätningar visa på eventuella skillnader avseende vägmarkeringsprestanda mellan Dan-mark, Norge och Sverige. Då 2018 är projektets andra år, görs även en jämförelse mellan resultaten mellan 2017 och 2018.

Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial har nyligen införts i Norge och Danmark och kommer att införas i Sverige under 2019. Detta innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materi-alet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut. Ett annat syfte med föreliggande studie är därför att få en bra bild av vägmarkeringarnas funktion dels innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels att med fortsatta mätningar under 2019 – 2021 stu-dera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande.

Studien baseras på fysikaliska mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 124 i Norge och 434 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarke-ringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt vägmarkeringens täckningsgrad.

Resultaten visar att retroreflexionskravet för nya, torra vägmarkeringar (150 mcd/m2/lx) är uppfyllt för ca 50 % av de stude-rade vägobjekten. Vägmarkeringar i Danmark har lägre retroreflektion än Norge och Sverige. Speciellt låg retroreflexion kan ses på kantlinjer på motorvägar i Danmark. Detta kompenseras dock av att dessa vägmarkeringar har en stor area, vilket inne-bär att synbarheten ändå blir god. För tvåfältsvägar i Sverige är situationen den omvända, där har kantlinjerna hög retrore-flexion, men arean är liten och synbarheten blir därmed lägre än i Danmark och Norge. När våta vägmarkeringar studeras har Norge högre retroreflexion än både Danmark och Sverige. Detta gäller även för relativ synbarhet och pvt. En förklaring till den höga retroreflektionen kan vara att Norge, till skillnad från Danmark och Sverige, ofta har nedfrästa vägmarkeringar vilket minskar slitaget. Det bör dock påpekas att resultaten för retroreflektion på våta vägmarkeringar bör tolkas försiktigt eftersom stora avvikelser registrerades mellan de mobila mätningarna och de manuella referensmätningarna under 2017 och 2018.

En jämförelse mellan retroreflexionen på det TransEuropeiska Transportvägnätet (TEN-T) och andra vägar visade att det endast finns mindre skillnader mellan TEN-T vägnätets och övrigt vägnäts vägmarkeringar i Danmark, medan retroreflexionen i Norge och Sverige är något högre för TEN- T-vägnätet. Resultaten avseende synbarhet visar större skillnader mellan TEN-T eller icke-TEN-T och för alla ingående länder är synbarheten längre för TEN-T-vägnätet. Studerar man skillnader i relativ pvt är den genomgående kortare på TEN-T vägnätet, främst på grund av att hastigheten är högre på TEN-T vägnätet än på övrigt vägnät. För Norge och Sverige är skillnaderna dock små, men för Danmark är pvt ungefär 0,6 sekunder kortare på TEN-T än övrigt vägnät.

Under projektets andra år är det inte möjligt att studera någon effekt av det nordiska certifieringssystemet, men förhopp-ningsvis kommer vi kunna se effekter längre fram i projektet.

Jämför man resultaten mellan 2017 och 2018 är skillnaden i funktion liten. Sammanfattningsvis är det ganska små skillnader i vägmarkeringarnas funktion när man jämför Danmark, Norge och Sverige. Undantagen är den relativt låga synbarheten hos kantlinjerna på svenska tvåfältsvägar, trots en hög retroreflexion, och en hög synbarhet hos våta vägmarkeringar i Norge.

Publisher
p. 113
Series
NordFoU ; 2019-10
Keywords
Traffic sign, Retroreflection, Carriageway marking, Wet road, Visibility, Time, Average speed, Sweden, Denmark, Norway
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
30 Road: Highway design, 34 Road: Safety devices
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-14099 (URN)
Available from: 2019-09-19 Created: 2019-09-19 Last updated: 2022-10-27Bibliographically approved
Kjellman, E., Fors, C. & Lundkvist, S.-O. (2018). Analys av livscykelkostnader för vägmärken med fokus på reflexmaterial. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Analys av livscykelkostnader för vägmärken med fokus på reflexmaterial
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Analysis of life-cycle costs for road signs with focus on retroreflective sheeting materials
Abstract [sv]

I dagsläget är det okänt om de vägmärken med reflexfolie som finns på svenska vägar uppfyller gällande krav på funktion där god läs- och upptäckbarhet är målet. Det finns ingen inventering av vägmärken på statliga vägar och inget register för vilka vägmärken som har satts upp, när de satts upp och vilken kvalitet de har.

Detta projekt syftar till att analysera livscykelkostnader för vägmärken på statliga vägar genom inventering av befintliga vägmärken på det statliga vägnätet. Livslängden bestäms av flera parametrar men framförallt av retroreflexionskrav enligt Trafikverkets dokument Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) och färgkrav enligt SS-EN 12899-1.

Livslängden samlades in genom att i fält observera cirka 300 vägmärken. Vägmärkena valdes ut slumpmässigt i Trafikverkets regioner Väst och Mitt. Information om dessa vägmärken såsom tillverkningsår, hur mycket ljus de reflekterar, vilka färgkoordinater de har och vilken kompassriktning de stod i samlades in. Vägmärken med fem olika bottenfärger inventerades; vita (vägvisare till lokalt mål i tätort), blåa (vägvisare för allmän väg), röda (stopplikt), gröna (vägvisare till motorväg eller motortrafikled) och gula (vägvisare för enskild väg). Dessa tillhörde tre olika klasser; RA1, RA2 och RA3B. Klasserna skiljer sig åt vad gäller mängden ljus som reflekteras, där RA3B reflekterar mest. Kostnaderna för vägmärken, stolpe och fundament erhölls via telefonintervjuer med fem olika entreprenörer.

Abstract [en]

It is unknown if the road signs with retroreflective sheeting on Swedish roads meet the current requirements for a performance where good reading and discoverability are the targets. No inventory of road signs on state roads is done and no registry for mounted road signs, date of mounting and quality of signs are available.

This project aims at analyzing life cycle costs for road signs on state roads through inventory of existing road signs on the state road network. Lifetime is determined by several parameters, but primarily by retroreflection requirements according to the Swedish Transport Administration's document Standard Description for Basic Road Maintenance (SBV) and colour requirements according to SS-EN 12899-1.

The lifetime was determined by observing approximately 300 road signs in the field. The road signs were randomly selected from the Swedish Transport Administration's regions West and Mid. Information about these road signs, such as year of manufacture, how much light they reflect, what colour coordinates they have and what compass direction they were mounted in were registered. Road signs with five different bottom colours were invented; white (road to local destination in urban area), blue (public road), red (stop), green (road to or on motorway) and yellow (private roads). The signs belong to three different classes; RA1, RA2 and RA3B. The classes differ in terms of the amount of light reflected, where the RA3B reflects most. The costs of road signs, posts and foundations were collected through telephone interviews with five different contractors.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2018. p. 71
Series
VTI notat ; 23-2018
Keywords
Traffic sign, Reflectorized material, Lifetime, Life cycle, Cost, Ageing, Retroreflection
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
70 Road: Maintenance
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13407 (URN)
Available from: 2018-12-04 Created: 2018-12-04 Last updated: 2022-11-16Bibliographically approved
Vadeby, A., Kjellman, E., Fors, C., Lundkvist, S.-O., Nielsen, B., Johansen, T. C. & Nilsson, C. (2018). ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden - Results from 2017.
Open this publication in new window or tab >>ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden - Results from 2017
Show others...
2018 (English)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
ROMA : en studie av vägmarkeringars tillstånd i Danmark, Norge och Sverige - resultat från 2017
Abstract [en]

Assessment of the performance of road markings are carried out regularly to various degrees in the Nordic countries. During the coming years, the Nordic certification system for road marking materials will come into force, which means that a documented product approval (i.e. certification) will be required for use of the material on roads managed by the national road authorities. The requirements are introduced successively as the existing contracts expire. The aim of this project is to monitor and follow up how road marking quality is influenced by the introduction of the certification system in Denmark, Norway and Sweden. If the performance does not develop as expected, continuous assessments give the opportunity to react and adjust the requirements in the future. Furthermore, the aim is to show possible differences in road marking performance between the three countries, similar regions in the three countries and TEN-T-roads.

The study is based on mobile road assessment measurements carried out in Denmark, Norway and Sweden by Ramböll AB. In total 71 road objects were measured in Denmark, 101 in Norway and 436 in Sweden. The following variables were studied: retroreflectivity of dry and wet road markings, relative visibility of dry and wet road markings, relative pre-view-time (pvt) of dry and wet road markings and cover index.

In conclusion, there is no large difference in road marking performance in the three countries. The only significant difference is the poor visibility of edge lines on two-lane roads in Sweden and the good performance of wet road markings in Norway.

Abstract [sv]

Bedömning av vägmarkeringarnas tillstånd genomförs regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Under de närmaste åren kommer ett certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial att träda i kraft i Norden, vilket innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materialet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att med tillståndmätningar, dels under 2017 skaffa en bra bild av vägmarkeringarnas funktion innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels med fortsatta mätningar under 2018 – 2021 studera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande. Syftet är också att visa eventuella skillnader i vägmarkeringsprestanda mellan de tre länderna som ingår i projektet: Danmark, Norge och Sverige.

Studien baseras på mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll AB. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 101 i Norge och 436 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarkeringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt väg-markeringens täckningsgrad.

Sammanfattningsvis är det ganska små skillnader i vägmarkeringarnas funktion när man jämför Danmark, Norge och Sverige. Undantagen är den relativt låga synbarheten hos kantlinjerna på svenska tvåfältsvägar, trots en hög retroreflexion, och en hög synbarhet hos våta vägmarkeringar i Norge.

Publisher
p. 85
Series
NordFoU
Keywords
Traffic sign, Retroreflection, Carriageway marking, Wet road, Visibility, Time, Average speed, Sweden, Denmark, Norway
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
30 Road: Highway design, 34 Road: Safety devices
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-13667 (URN)
Available from: 2019-03-01 Created: 2019-03-01 Last updated: 2022-10-27Bibliographically approved
Fors, C., Lundkvist, S.-O. & Englundh, S. (2017). Mobil mätning av vägbelysning. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Mobil mätning av vägbelysning
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Mobile measurement of street lighting
Abstract [sv]

För de flesta typer av vägutrustningar finns regelverk som ställer funktionskrav. Exempelvis ska en vägmarkering ha en lägsta retroreflexion för att den ska ha tillräcklig synbarhet. Beträffande vägbelysning finns i Trafikverkets Krav för Vägar och Gators Utformning (VGU) flera olika funktionskrav, bland annat krav på tillåten bländning, krav på avskärmning, belysningsstyrka och den vägyteluminans som belysningen ger. På de allra flesta gator och vägar är luminanskravet den viktigaste parametern, inte minst för att detta har betydelse för möjligheten att upptäckta fotgängare. För att ett krav i regelverket ska vara meningsfullt är det viktigt att det är möjligt att kontrollera om kravet är uppfyllt. Emellertid är luminansmätningar komplicerade och känsliga för störningar från omgivande ljuskällor.

Syftet med denna studie har varit att utveckla en prototyp till ett instrument som möjliggör snabba mobila mätningar av vägytans luminans utan risk för störningar från annan trafik.

Genomförda tester med instrumentet har visat att mätning av vägyteluminans på längre vägsträckor kan utföras, utan ljusstörningar från annan trafik. Mätningarna är dessutom förhållandevis snabba och kräver ett minimum av manuell databearbetning. Att mätsystemet dessutom har god noggrannhet gör att det lämpar sig för tillståndsmätningar av vägbelysning.

Abstract [en]

For most types of road equipment there are regulations that set the performance requirements. For example, a road marking must have a minimum retroreflectivity for it to have sufficient visibility. Regarding road lighting there are multiple performance requirements in the Swedish Transport Administration's requirements for road and street design (VGU), including requirements for allowed glare, demands on shielding, illuminance and road surface luminance. On most roads and streets, the luminance requirement is the most important parameter, not least because this is important for the possibility of detecting pedestrians.

For a requirement in the regulations to be meaningful, it is important that it is possible to check if the requirements are met. However, luminance measurements are complicated and susceptible to interference from ambient light sources.

The purpose of this study was to develop a prototype of an instrument which enables fast mobile measurements of road surface luminance without the risk of interference from other traffic.

Completed tests with the instrument have shown that the measurement of road surface luminance on longer sections can be performed, without light interference from other traffic. The measurements are also relatively rapid and requires a minimum of manual data processing. The measurement system additionally has good accuracy which makes it suitable for condition assessment of road lighting.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2017. p. 39
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 920
Keywords
Lighting (street), Luminance, Measurement, Method, Apparatus (measuring), Prototype, Mobile
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
30 Road: Highway design, 34 Road: Safety devices
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-11560 (URN)
Available from: 2017-02-08 Created: 2017-02-08 Last updated: 2019-05-13Bibliographically approved
Fors, C. & Lundkvist, S.-O. (2016). Mätning av friktion på vägmarkering: jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Mätning av friktion på vägmarkering: jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Friction assessment of road markings : a comparison of different methods and development of a model for mobile assessment
Abstract [sv]

För vägmarkering finns funktionskrav gällande bland annat markeringens friktion, vilken anges i enheter som avser friktion uppmätt med handhållna instrument. Sådana instrument lämpar sig emellertid inte för mätning av friktion över längre sträckor, eftersom det skulle vara alltför tidskrävande och kostsamt. För att på ett effektivt sätt kunna övervaka ett större vägnät och kontrollera att funktionskraven uppfylls behövs mobila mätmetoder, det vill säga metoder som baseras på instrument monterade på fordon och som möjliggör mätning i trafikhastighet. Vidare är friktionen som uppstår mellan fordon och vägyta hastighetsberoende. Den friktion som kan mätas med handhållna instrument avser friktion i lägre hastigheter, medan det ur trafiksäkerhetssynpunkt snarare är friktion i högre hastigheter som är mest relevant.

Föreliggande rapport beskriver resultaten från två studier som handlar om metoder för att mäta eller uppskatta vägmarkeringars friktion mobilt. I den första studien har tre olika mobila metoder, Road Friction Tester (RFT), Traction Watcher One (TWO) och Road Marking Tester (RMT), jämförts med den handhållna metoden Portable Friction Tester (PFT). I den andra studien har en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter, baserad på mätningar av vägmarkeringens retroreflexion och textur, tagits fram.

Den första studien visade att de olika metoderna ger olika resultat, vilket kan förväntas eftersom storheten friktionstal inte har någon entydig definition utan delvis beror på mätinstrumentets egenskaper. Vid mätning i lägre hastigheter fanns det mellan PFT och RFT respektive TWO förhållandevis tydliga samband (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,86–0,89), medan sambandet mellan PFT och RMT var något svagare (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,65–0,71). Vid mätning i högre hastigheter var sambandet mellan RFT och TWO relativt tydligt (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,80), medan sambanden mellan RMT och RFT respektive TWO var ganska svaga (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,31–0,61). Ett genomgående resultat var att TWO gav lägre friktionsvärden än övriga metoder. Det kunde också konstateras att mäthastigheten hos RFT och TWO hade en viss inverkan på den uppmätta friktionen.

I den andra studien användes TWO som referensmetod för att ta fram en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter. Resultaten visade att friktionen till viss del kan prediceras från materialets retroreflexion och textur, men att sambanden inte är tillräckligt starka för att en modell som baseras på (enbart) dessa två parametrar ska vara användbar i praktiken. En begränsning hos studien är att det inte finns någon standardiserad metod för friktionsmätning på vägmarkering i högre hastigheter. Referensmetoden som användes, TWO, är egentligen avsedd för mätning på vägytor och inte vägmarkering, vilket innebär en osäkerhet i instrumentets förmåga att mäta vägmarkeringars friktion, som kan ha påverkat möjligheterna att ta fram en bra skattningsmodell.

Abstract [en]

For road markings, there is a performance requirement regarding friction, which is given in units obtained with handheld instruments. Such instruments are not suitable for assessment of friction on longer stretches of road, since it would be too time consuming and expensive. In order to be able to monitor a large road network and to assess whether the performance requirements are fulfilled, mobile measurement methods are needed, i.e. methods based on instruments mounted on vehicles. Besides, the friction that occurs between the tyres of a vehicle and the road surface is speed dependent. Handheld instruments reflect the friction that occurs in low speeds, while from a traffic safety perspective, friction in higher speeds is most relevant.

The present report describes the results from two studies about methods for mobile assessment or estimation of road marking friction. In the first study, three different mobile methods, Road Friction Tester (RFT), Traction Watcher One (TWO) and Road Marking Tester (RMT), were compared to the handheld method Portable Friction Tester (PFT). In the second study, a prediction model for friction in higher speeds was developed, based on measurements of the coefficient of retroreflected luminance and the texture of the road marking.

The first study showed that the different methods give different results, which is expected since the physical quantity coefficient of friction does not have a unique definition but is dependent on the properties of the instrument. In lower speeds, there were significant relationships between PFT and RFT, and between PFT and TWO (correlation coefficient 0,89 and 0,86, respectively). The relationships between PFT and RMT were somewhat weaker, although significant (correlation coefficients 0,65–0,71). In higher speeds, there was a significant relationship between RFT and TWO (correlation coefficient 0,80). The relationships between RMT and RFT, and between RMT and TWO, were weaker but significant (correlation coefficients 0,86–0,89). TWO gave lower friction values than the other methods. Measurement speed had an influence on the results obtained with RFT and TWO.

In the second study, TWO was used as a reference when developing a prediction model for friction in higher speeds. The results showed that friction to some extent can be predicted from the coefficient of retroreflected luminance and the texture of the marking, but that the relationship is not strong enough for the model to be applicable. A limitation of the study is that there is no standardized method for measurement of road marking friction in higher speeds available. The reference method used, TWO, is developed for friction assessment of road surfaces and not for road markings, which implies that the ability of the instrument to assess road marking friction is somewhat uncertain.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2016. p. 70
Series
VTI notat ; 18-2016
Keywords
Carriageway marking, Friction, Mobile, Measurement, Method, Apparatus (measuring), Evaluation (assessment), Development, Prediction, Model (not math)
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
70 Road: Maintenance
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-10989 (URN)
Available from: 2016-10-31 Created: 2016-10-31 Last updated: 2016-12-15Bibliographically approved
Fors, C., Yahya, M.-R. & Lundkvist, S.-O. (2015). Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Performance assessment of road markings 2014
Abstract [sv]

Årliga tillståndsmätningar görs för att få en uppfattning om i vilken utsträckning vägmarkeringarna på det statliga vägnätet uppfyller de nationella riktlinjerna för krav i upphandling. Resultaten från 2014 kan sammanfattas med att kravuppfyllnaden generellt sett är låg och att trenden har varit nedåtgående sedan 2011. Tillståndsmätningar har gjorts i varierande omfattning sedan år 2000. Sedan 2011 görs mätningar på ett jämförbart sätt i hela landet, vilket gör att utvecklingen över tiden kan studeras. Mätningarna syftar även till att jämföra funktionen mellan län eller regioner. Resultaten för 2014 års mätningar visar att andelen godkända delobjekt är 39 procent för torra markeringar och 21 procent gällande våta markeringar, för landet som helhet. För torra vägmarkeringar har region Norr och region Väst störst andel godkända delobjekt, 52 procent, medan vägmarkeringarna i region Stockholm hade lägst godkännandeandel, 12 procent. I övriga regioner godkändes 27–47 procent av delobjekten. Beträffande våta vägmarkeringars retroreflexion var andelen godkända delobjekt 50 procent i region Norr och i övriga regioner mellan 7 procent och 30 procent. En jämförelse över åren 2011–2014 visar på en nedåtgående trend. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar har minskat från 70 procent 2011 till 60 procent 2014. Sammanfattningsvis kan sägas att kravuppfyllnaden generellt sett är låg och att trenden har varit nedåtgående sedan 2011. Vidare finns det en betydande skillnad i resultat mellan regionerna. Region Stockholm har märkbart sämre resultat än övriga regioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion har under perioden 21 maj till 6 november 2014 gjorts på 303 vägsträckor, vanligen omfattande tre delobjekt vardera: två kantlinjer samt mitt- eller körfältslinje. Mätobjekten har valts slumpmässigt, dock har urvalet gjorts så att minst 14 objekt har mätts i varje län.

Abstract [en]

Measurements of road marking performance have been carried out from 21 May to 6 November 2014 on a sample of Swedish roads. The aim of the performance assessment is primarily to investigate to what extent the road markings fulfil the Swedish regulations. Besides, the assessment aims at comparing the road marking performance in different counties and regions, and to analyse the development over time, as performance assessments have been carried out to various extent since 2000. The results of the measurements in 2014 show that 39 per cent of the road marking objects fulfilled the requirements regarding dry road marking retroreflection. The corresponding figure for wet road markings was 21 per cent. With respect to dry road markings, Region Norr (North) and Region Väst (West) had the largest percentage of road marking objects that fulfilled the requirement, with 52 per cent each. Region Stockholm had the lowest percentage of road markings objects that fulfilled the requirements – only 12 per cent. Regarding wet road markings, the percentage of approved objects were 50 per cent in Region Norr (North) and in the range of 7–30 per cent in the other regions. A comparison over the years 2011–2014 shows a downward trend. The percentage of road marking length that fulfills the requirements for dry road markings has decreased from 70 per cent in 2011 to 60 per cent in 2014. The corresponding figures for the percentage of approved road marking objects are 52 per cent and 39 per cent, respectively. In four out of the six regions, the percentage of approved road marking objects has decreased from 2013 to 2014. In summary, the fulfilment of the requirements is in general low and there has been a downward trend since 2011. Furthermore, there is a substantial difference in results between the regions, where Region Norr (North), Region Väst (West) and Region Syd (South) have better results than the other regions. Region Stockholm has markedly worse results than the other regions. A total of 303 objects, each including two edge lines and one centre or lane line, i.e. three road marking objects, have been monitored using mobile equipment. The objects have been randomly selected, however in such a way that at least 14 objects per county have been included in the sample.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2015. p. 45
Series
VTI notat ; 12-2015
Keywords
Carriageway marking, Retroreflection, Measurement, Condition survey, Wet road, Dry road
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
70 Road: Maintenance
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-7821 (URN)
Available from: 2015-04-14 Created: 2015-04-14 Last updated: 2017-03-30Bibliographically approved
Fors, C., Yahya, M.-R. & Lundkvist, S.-O. (2015). Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden: en jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden: en jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Performance assessment of road markings in Norway, Sweden and Finland
Abstract [sv]

Det övergripande syftet med denna studie var att sammanställa och jämföra vägmarkeringarnas funktion i Norge, Sverige och Finland, för att sprida kunskapen mellan länderna. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige jämfört med i Finland. Mer specifikt syftade studien till att undersöka om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion mellan det tre länderna, och om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion beroende på trafikflöde och körbanebredd. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige än i Finland. Retroreflexionens medelvärde för torra kantmarkeringar var i Norge 179, i Sverige 177 och i Finland 142. Motsvarande värden för mittmarkeringar var i Norge 137 (gul markering), i Sverige 164 (vit markering) och i Finland 102 (vit markering) respektive 107 (gul markering). För våta kantlinjer var retroreflexionen i Norge 45 och i Sverige 31. I Finland har inga våtvärden mätts. Vidare visade resultaten att kantlinjernas retroreflexion är oberoende av årsmedeldygnstrafik (ÅDT) och av körbanebredd. Mittlinjer på vägar med ÅDT <2 000 hade lägre retroreflexion än mittlinjer på mer högtrafikerade vägar. Ett urval om 98–167 mätobjekt gjordes i varje land, där varje objekt utgjordes av en cirka 2–10 kilometer lång vägsträcka. Samtliga mätobjekt bestod av tvåfältsvägar, vilka var indelade i fem olika klasser baserat på ÅDT och körbanebredd. För varje mätobjekt mättes retroreflexionen på båda kantlinjerna och på mittlinjen.

Abstract [en]

The overall aim of the present study was to compile and compare road marking performance in Norway, Sweden and Finland, in order to disseminate knowledge. More specifically, the study aimed at investigating whether there are any differences in road marking performance between the countries, and whether there are any differences in road marking performance depending on traffic volume and road width. The results showed that road marking performance tended to be somewhat better in Norway and Sweden than in Finland. The average of the retroreflexion for dry edge markings were in Norway 179, in Sweden 177 and in Finland 142. Corresponding results for centre lines were in Norway 137 (yellow markings), in Sweden 164 (white marking) and in Finland 102 (white marking) and 107 (yellow marking), respectively. For wet edge markings, the retroreflexion was 45 in Norway and 31 in Sweden. In Finland, no data on wet markings was available. Furthermore, the results showed that the retroreflexion of the edge markings was independent of average annual daily traffic (AADT) and roadway width. Centre markings on roads with AADT<2000 had lower retroreflexion than centre markings on roads with larger traffic volume. A sample of 98–167 objects were selected from each country, where each object consisted of a 2–10 kilometre long stretch of road. All objects were two-lane roads, which were divided into five classes based on AADT and roadway width. For each object, the retroreflexion of both edge lines and the centre line was measured.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2015. p. 58
Series
VTI notat ; 16-2015
Keywords
Carriageway marking, Retroreflection, Measurement, Condition survey, Wet road, Finland, Norway, Sweden, Dry road
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
70 Road: Maintenance
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-7932 (URN)
Available from: 2015-06-17 Created: 2015-06-17 Last updated: 2017-03-30Bibliographically approved
Fors, C. & Lundkvist, S.-O. (2014). Heldragen kantlinje på tvåfältsväg: hastighet och synbarhet. Linköping: VTI
Open this publication in new window or tab >>Heldragen kantlinje på tvåfältsväg: hastighet och synbarhet
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Continuous edge line on Swedish two lane roads : speed and visibility
Abstract [sv]

Syftet med studien var att undersöka hur heldragen respektive intermittent kantlinje påverkar reshastigheten på tvåfältsväg, samt att undersöka om det finns en skillnad i hållbarhet för de två linjetyperna. Studien genomfördes på en 4 km lång landsvägssträcka under en treårsperiod. Första året hade hela sträckan heldragen kantlinje. Under andra och tredje året hade halva sträckan heldragen kantlinje, medan den andra halvan hade intermittent kantlinje. Mätningar av reshastighet för fria (ostörda) personbilar gjordes varje år studien pågick, både i dagsljus och i mörker, i torrt väglag. Under andra och tredje året gjordes även mätningar av kantlinjernas funktion, i form av retroreflexion och luminanskoefficient. Resultaten visade att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Utifrån ett trafiksäkerhets- och komfortperspektiv talar resultaten för användning av heldragen kantlinje på tvåfältsväg, åtminstone på kurviga och kuperade vägar.

Abstract [en]

The aim was to investigate whether travel speed on two lane roads is influenced by the type of edge line. Another aim was to investigate whether there is a difference in durability for different line types. The study was carried out on a rural road segment. In year one, the entire road segment had a continuous edge line. In year two and three, half the segment had a continuous edge line, while the other half had a broken edge line. Travel speed of free flow passenger cars was measured each year, both in daylight and at night. The function of the edge lines was measured in terms of retroreflection and luminance coefficient. The results showed that the type of edge line did not have an influence on travel speed, neither in daylight nor at night. The preview time was significantly higher for the continuous than for the broken edge line. No difference in durability between the two line types could be observed during the two years the study was carried out. From a traffic safety and comfort perspective, the results point toward the use of continuous edge lines on two lane roads, at least on hilly and curving roads.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: VTI, 2014. p. 31
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 809
Keywords
Solid line, Carriageway marking, Impact study, Speed, Visibility, Measurement, Daylight, Darkness, Driver, Behaviour
National Category
Applied Psychology
Research subject
Road: Traffic engineering, Road: Traffic control and traffic information
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-6827 (URN)
Available from: 2014-03-20 Created: 2014-03-20 Last updated: 2016-02-25Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications