Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Björketun, Urban
Alternative names
Publications (10 of 53) Show all publications
Nerhagen, L., Björketun, U., Genell, A., Swärdh, J.-E. & Yahya, M.-R. (2015). Externa kostnader för luftföroreningar och buller från trafiken på det statliga vägnätet: kunskapsläget och tillgången på beräkningsunderlag i Sverige samt några beräkningsexempel. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Externa kostnader för luftföroreningar och buller från trafiken på det statliga vägnätet: kunskapsläget och tillgången på beräkningsunderlag i Sverige samt några beräkningsexempel
Show others...
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
External cost for air pollution and noise due to traffic on state roads : the current state of art and available computation information in Sweden and some calculation examples
Abstract [sv]

Detta notat presenterar resultatet av en studie där forskarna beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar och buller med den metod som utvecklats och används inom EU för detta syfte. Beräkningarna avser trafiken på statliga vägar på landsbygd och tätort. Beräkningar har genomfört för några typtätorter med avseende på befolkningstäthet. För luftföroreningar visar resultaten att kostnaden per kg utsläpp i tätort är 1 689,6 kr/kg för lätta fordon och 1 262,4 kr/kg för tunga i exemplet Storstockholm. Skillnaden beror på att tunga fordon oftare färdas på vägar på större avstånd från bebyggelse. Räknat per fordonskilometer blir kostnaden för tunga fordon större eftersom deras utsläpp är högre. På landsbygd är kostnaden för lätta fordon 140,8 kr/kg och 138 kr/kg för tunga. Denna kostnad varierar med geografiskt område. Den är lägre i de norra delarna av landet än i söder, vilket beror på att befolkningstätheten skiljer sig åt. För buller visar resultatet att ett ytterligare lätt fordon per fordonskilometer kostar från 0,005 kronor i glest befolkad tätort till 0,136 kronor i tätbefolkad tätort. För tunga fordon är denna marginalkostnad från 0,033 kronor till 0,932 kronor. Genomsnittligt över hela det statliga vägnätet, det vill säga även inklusive ren landsbygd, är marginalkostnaden 0,017 kronor för lätta fordon och 0,090 kronor för tunga fordon. Således är det tydligt att buller-marginalkostnaderna är differentierade med avseende på fordonstyp och antalet exponerade i form av tätortstyp. Resultaten i denna studie ligger i nivå med de som rekommenderas i en av EU framtagen handbok men de är lägre än de som används i svensk infrastrukturplanering. Utifrån resultaten kan forskarna konstatera att det finns ett antal frågor som är viktiga att studera vidare rörande marginalkostnader för luftföroreningar och buller. En given fråga är samvariationen mellan luftföroreningar och buller och hur effektsambanden för hälsoeffekter ser ut när exponering av båda dessa miljöproblem finns. Även hur spridningen och hur bebyggelsestruktur påverkar är viktigt att undersöka närmare.

Abstract [en]

In December 2012, the Swedish government commissioned VTI to update the social marginal cost for using infrastructure for all modes of transport based on state-of-the-art knowledge in the research community. The task only involved state roads. In this report we present the data used and the results for the external costs of air pollution (exhaust emissions) and noise. We have used the Impact Pathway Approach to perform the calculations using Swedish data focusing on health. In these calculations we have placed particular emphasis on how the influence of population density in the vicinity of roads influence the results from these calculations. For noise we developed an exposure function based on the new EU-CNOSSOS model which accounted for the location of buildings close to a road while for air pollution we used results based on detailed calculations in the Stockholm area. The results, using updated input data from 2012 on kilometers driven, emissions factors from HBEFA etc., are in line with those presented in the EU handbook from 2014 “Update of the Handbook on External Costs of Transport” but lower than those currently used in analysis of transport investments in Sweden (the so called ASEK-values). An important reason for this is that we have used more detailed information on population exposure. We have also concluded that there are geographical differences in the external cost for air pollution between the north and the south of Sweden. For both air and noise emissions there is also a difference between urban and rural areas. Based on the results we conclude that there are a number of issues where further research is needed, for example the possible interaction of air pollution and noise on human health. There are also still questions regarding the dispersion of emissions and population exposure and how this varies between cities and within cities in Sweden, depending on for example meteorological conditions. For air pollution there is also the question of the formation of secondary pollutants and their dispersion pattern and if they contribute to an external environmental cost in addition to health. One particular source of emissions in Sweden is the used of studded tyres which contribute to very high concentration levels of particulate matter close to roads in springtime. Since the focus in this study was on state roads we have not addressed this pollutant in this report.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2015. p. 77
Series
VTI notat ; 4-2015
Keywords
Air pollution, Noise, Social cost, External effect, Calculation, Method, Value analysis, Road traffic
National Category
Economics
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-7804 (URN)
Available from: 2015-03-26 Created: 2015-03-26 Last updated: 2017-03-30Bibliographically approved
Vadeby, A. & Björketun, U. (2015). Utvärdering av ändrade hastighetsgränser: långtidseffekter på trafiksäkerhet. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av ändrade hastighetsgränser: långtidseffekter på trafiksäkerhet
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
New speed limits in Sweden : long term traffic safety effects
Abstract [sv]

Sedan 2008 har det pågått ett arbete hos Trafikverket med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. Syftet med föreliggande studie är att redovisa och analysera långtidseffekter på trafiksäkerheten på vägar där hastighetsgränsen har höjts eller sänkts. Utvärderingen baseras på olycksstatistik från polisrapporterade olyckor i olycksdatabasen Strada kombinerat med information om vägnätet från Nationell Vägdatabas, NVDB. Metoden är en före-efter studie med kontrollgrupp där förändringen i olycks- och skadeutfall på försökssträckorna jämförs med förändringen på ett kontrollvägnät med oförändrad hastighetsgräns. Resultaten visar att på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim har antalet dödade minskat med cirka 14 per år. För de svårt skadade syns inga signifikanta förändringar. På motorvägar som fått höjd hastighetsgräns har antalet svårt skadade ökat med cirka 15 per år men antalet dödade är i princip oförändrade. De svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna (bredd ca 21,5 m) som har markant sämst utveckling. För 2+1-vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 100 km/tim har personskadeolyckorna minskat med cirka 10 per år och de svårt skadade minskat med cirka 16 personer per år, medan för 2+1-vägar med höjd hastighetsgräns från 90 till 100 km/tim ökade antalet personskadeolyckor med cirka 19 per år. Totalt sett pekar det faktiska olycksutfallet enligt Strada på att totalt cirka 17 liv per år har sparats på det åtgärdade vägnätet. Effekten på svårt skadade är i princip oförändrad.

Abstract [en]

The Swedish Transport Administration has since 2008 undertaken to review speed limits on the national road network. The aim of this study is predominantly to describe and analyse the long-term traffic safety effect of increased, as well as, reduced speed limits. The evaluation is based on accident rates from the accident data base Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) combined with information on roads from National Road database, NVDB. The present study is a before and after study with control group where the change in accident and injury outcome on roads with new speed limits is compared with the corresponding change in the control group. Results show an extensive reduction in fatalities on rural roads with reduced speed limit from 90 to 80 km/h where the number of fatalities decreased by 14 per year, while no significant changes were seen for the seriously injured. On motorways with an increased speed limit to 120 km/h, the number of seriously injured increased by about 15 per year, but the number of deaths is in principle unchanged. The number of seriously injured increased on all types of motorways, but the worst development was seen for narrow motorways (21.5 m wide). For 2 + 1 roads with decreased speed limit from 110 to 100 km/h, the injury accidents decreased by about 10 per year and the seriously injured decreased by about 16 per year. On 2 + 1 roads with increased speed limit from 90 to 100 km/h, the number of injury accidents increased by about 19 per year. In conclusion, the results show that in total about 17 lives per year have been saved on the road network with changed speed limits. The number of seriously injured remain in principle unchanged.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2015. p. 40
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 860
Keywords
Speed limit, Change, Before and after study, Impact study, Fatality, Injury, Severity (accid, injury), Long term, Evaluation (assessment)
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
80 Road: Traffic safety and accidents, 812 Road: Collation of accident statistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-7941 (URN)
Available from: 2015-07-08 Created: 2015-07-08 Last updated: 2016-04-12Bibliographically approved
Vadeby, A., Anund, A., Björketun, U. & Carlsson, A. (2013). Säker framkomlighet: sammanfattande resultat. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Säker framkomlighet: sammanfattande resultat
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Safe accessibility : summarised results
Abstract [sv]

Idén med räffling, både vägrensräffling och mitträffling, är att undvika olyckor genom att "väcka/larma" förare som ofrivilligt är på väg att lämna sitt körfält på grund av t.ex. distraktion eller trötthet. Utländska studier indikerar att räfflorna minskar singel- och mötesolyckor. För att minska allvarliga mötesolyckor bygger man om vanliga landsvägar till mötesfria 2+1-vägar. Föreliggande studie redovisar resultat från utvärderingen av mitträffling på tvåfältsvägar, riktningsseparerade vägar, motorvägar med vägrensräfflor och mötesfria vägar med mitträcke (ombyggnad från tidigare tvåfältsvägar med ca 9 m bredd, här benämnd gles 2+1). Olycksstudien är en före-efter-studie där olyckorna är hämtade från STRADA. I analysen ingår olycksdata till och med år 2011 och generell trend vad gäller allmän trafiksäkerhetsutveckling och förändrat trafikarbete har beaktats i analyserna. Resultaten visar att totalt sett har antalet dödade och svårt skadade (DSS) minskat med cirka 6 procent på mitträfflade tvåfältsvägar. För singelolyckor är motsvarande minskning 14 procent. Resultaten är signifikanta och i linje med finska erfarenheter. Mätningar av hastighet visar inte på några tydliga förändringar av medelhastigheten efter att mitträffla införts. Vad gäller sidoläge så visar resultaten att personbilar förflyttar sig i genomsnitt cirka 5 centimeter bort från mittlinjen och att spridningen i sidoläge minskar något. Detta innebär sannolikt ökat slitage. I de trafikantintervjuer som gjorts anser 90 procent av förarna att räfflor i vägens mitt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Vad gäller externt buller så visar en studie att om riktlinjer för industribuller används, 65 dB (utomhus) och 40 dB (inomhus), så riskeras gränsvärdena att överskridas på avstånd kortare än 140 meter (utomhus) respektive 80 meter (inomhus).

Abstract [en]

The idea behind rumble strips, that is both shoulder rumble strips and median rumble strips, is to “awaken/alert” the driver who, due to inattention, fatigue or for some other reason, is involuntarily intersecting the median or side lane marker, and to thereby prevent single-vehicle accidents and multivehicle collisions. To prevent serious head-on collisions, ordinary 2-lane roads are rebuilt to meet free 2 +1 roads. This report presents results from the evaluation on two-lane roads with median milled rumble strips, divided roads, motorways with shoulder rumble strips and roads with oncoming traffic separation (referred to as sparse 2+1). Results from accident analyses (before-after study) on roads with median milled rumble strips show that the number of deaths and severe injuries has decreased by roughly 6 per cent. The corresponding decrease for single-vehicle accidents is 14 per cent. These results are significant. Speed measurements show no clear changes in terms of average speed after median rumble strips have been installed. With regard to lateral positioning, the results show that cars travel roughly 5 cm away from the centre line and that the variance of lateral position decreases slightly. This might lead to an increased rutting and wear. In the driver interviews that were conducted, 90 per cent of the drivers considered that median rumble strips contribute to higher traffic safety. With respect to external noise, one study shows that raising the guideline values for road traffic by 5 dB to 65 dB (outdoors) and 40 dB (indoors) in the same way that industrial noise has been addressed would result in a risk wherein the limit values would be exceeded at distances of less than 140 meters (outdoors) and 80 meters (indoors).

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013. p. 27
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 790
Keywords
Rumble strip, Safety fence, Accident prevention, Evaluation (assessment), Before and after study, Accident rate, Bullerremsor, Vägräcken, Förebyggande av olyckor, Utvärdering, Före efter studier, Olyckstal
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
Road: Traffic safety and accidents, Road: Geometric design and traffic safety
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-1881 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2016-02-22Bibliographically approved
Vadeby, A., Björketun, U. & Carlsson, A. (2013). Traffic safety effects of sparse 2+1 roads with median barrier. In: : . Paper presented at IRTAD/OISEVI Conference: Better road safety data – for better road safety outcomes. Buenos Aires, Argentina.
Open this publication in new window or tab >>Traffic safety effects of sparse 2+1 roads with median barrier
2013 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Keywords
Traffic lane, Safety fence, Central reserve, Accident rate, Safety
National Category
Probability Theory and Statistics
Research subject
80 Road: Traffic safety and accidents; 80 Road: Traffic safety and accidents, 82 Road: Geometric design and traffic safety
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-7120 (URN)
External cooperation:
Conference
IRTAD/OISEVI Conference: Better road safety data – for better road safety outcomes. Buenos Aires, Argentina
Available from: 2014-09-17 Created: 2014-09-17 Last updated: 2016-08-30Bibliographically approved
Carlson, A., Björketun, U. & Hammarström, U. (2013). Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på svenska vägar. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på svenska vägar
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Development of the VTI model for estimating the amount of traffic on Swedish roads
Abstract [sv]

Varje år tar VTI fram en trafikbeskrivning som omfattar en historisk del samt en prognosdel över det framtida årliga trafikarbetet. Termen trafikarbete betecknar den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid. Baserat på resultatet från VTI:s trafikmodell görs sedan en förenklad beskrivning i emissionsberäkningsverktyget HBEFA. Denna trafikbeskrivning ligger sedan till grund för den årliga beräkningen av trafikens emissioner (utsläpp) som sker på Trafikverkets uppdrag. Syftet med projektet som redovisas i VTI notat 30-2013 har varit att genomföra en allmän metodöversyn av detta arbete. Genomgången visar bland annat att en beräkningsmodell ständigt kan utvecklas och förbättras. Nya data har blivit tillgängliga genom mätaravläsningar för körsträckor och bättre underlag finns nu för att ta hänsyn till att tunga lastbilar i betydande utsträckning används för utlandstransporter. En funktionsanpassning som visar körsträcka som funktion av fordonsålder har tagits fram, vilket visar på en god överensstämmelse med de uppmätta körsträckorna för fordon upp till och med ca 25 till 30 år. En känslighetsanalys av att göra olika antaganden vad gäller körsträcka och åldersfördelning visar effekten på mängd bränsleförbrukning och reglerade emissioner på total nivå för olika fordonskategorier.

Abstract [en]

Each year, VTI delivers a description of both a historical description and a prognosis of the annual vehicle mileage using a forecast model. Based on the results from this model a simplified description is made of the future traffic in HBEFA, which is the basis for the annual calculation of traffic emissions. The purpose of this project was to undertake a general revision of the method, both historical and future, in the forecast model. The assessment shows, for example, that a computational model can continually evolve and improve. Recent data have become available through the meter readings for mileage and better data are now available to take into account heavy trucks used for overseas shipments. A function adaptation of mileage as a function of vehicle age shows a good agreement with the measured driving distances for vehicles up to and including about 25 to 30 years of age. A sensitivity analysis of making various assumptions regarding the mileage and age distribution shows the effect on the amount of fuel consumption and regulated emissions for different categories of vehicles.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013. p. 66
Series
VTI notat ; 30-2013
Keywords
Vehicle kilometer, Forecast, Model, Improvement, Car, Lorry, Bus, Fuel consumption, Emission, Particulate matter
National Category
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified
Research subject
20 Road: Traffic engineering, 21 Road: Traffic measurement and traffic analysis
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-384 (URN)
Available from: 2013-11-25 Created: 2013-11-25 Last updated: 2018-11-23Bibliographically approved
Carlsson, A., Björketun, U. & Vadeby, A. (2012). Säker framkomlighet: trafiksäkerhetseffekter på mitträfflade vägar. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Säker framkomlighet: trafiksäkerhetseffekter på mitträfflade vägar
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Traffic safety effects of milled rumble strips in the middle of the road
Abstract [sv]

För att öka trafiksäkerheten på landsvägar låter Trafikverket räffla vägmitt på tvåfältsvägar bredare än 7 meter med hastighetsgräns 80 km/tim eller högre. Vissa restriktioner gäller dock för buller och beläggningstyper. På uppdrag av Trafikverket genomför VTI ett utvärderingsprojekt av effekten av räfflor i vägmitt på tvåfältsvägar. Idén med mitträffling är att ”väcka” förare som på grund av ouppmärksamhet, trötthet eller annan orsak ofrivilligt är på väg över mittlinjen. Tidigare utländska studier och svenska djupstudier indikerar att åtgärden bör kunna ha positiv trafiksäkerhetseffekt på olyckstyperna ”singelolyckor mot vänster” och ”mötesolyckor”. Syftet med föreliggande studie är att studera olycksutfallet på de vägar som räfflats i mitten av vägen. Det viktigaste effektmåttet är kvoten för svårt skadade eller dödade (DSS-kvoten) uppdelat på olika olyckstyper efter åtgärd jämfört med perioden innan åtgärd. Det hade varit önskvärt att även utvärdera de olycksförlopp som åtgärden riktar sig mot. Hittills har dock detta inte kunnat genomföras. Skälen är framförallt tveksam noggrannhet i platsbestämning och mindre god beskrivning av olycksförloppet och dess orsaker. Analysen baseras på objektsuppgifter som erhållits från Trafikverkets regioner samt olycksdata från STRADA under perioden 2003–-2009 och är en före-efterstudie där olyckor i föreperioden innan mitträffling jämförs med olyckor i efterperioden med mitträffling. En del av de åtgärdade sträckorna har blivit försedda med trafiksäkerhetskameror (ATK) under uppföljningstiden. I denna sammanfattning redovisas i huvudsak resultat från tvåfältsvägar med mitträffling utan ATK-kamera, totalt 212 objekt med längden 2 570 km. Men 17 objekt av dessa 212 har i september 2008 fått en sänkning av hastighetsgränsen. Således finns 195 objekt med oförändrad hastighetsgräns som utgör studiens huvudresultat. I projektet ingår dessutom två ytterligare vägtyper med omkörningsfält samt mittremsa utformade som räfflade heldragna mittlinjer respektive mitträcke.

Abstract [en]

Within the project “Safe accessibility” initiated by the Swedish Transport Administration, development of the use of rumble strips as a measure for improved traffic safety is carried out. Rumble strips are placed in the centre line on roads wider than 7 metres and with a speed limit of 80 km/h or higher. At the request of the Swedish Transport Administration, VTI has completed a study analysing the effect of such rumble strips on the road. The main purpose with central rumble strips is to “wake up” drivers who for some reason unintentionally are starting to pass the middle line. Earlier studies abroad and Swedish in-depth fatal accident studies indicate that this measure would have a positive safety effect, especially on running off the road to the left and head-on accidents. The aim of this report is to study the accident rates on roads which have been equipped with rumble strips in the middle. The most important parameter to study is the rate of fatalities or seriously injured road users (FSI-rate) after the measure (performance of rumble strips) compared to the FSI-rate before the measure. It should also have been desirable to study the course of accidents of the actual accident types. However, it has not yet been possible to perform such studies due to uncertain accuracy in the accident spot determination and description of the accident course. The analysis is based on information about the location of roads with rumble strips from the regional offices of the Swedish Transport Administration and accident data from the data base STRADA in the period 2003–2009. The work is a before/after-study in which accident rate before the milling of rumble strips in the middle of the road is compared with the period after. Some of the roads have been equipped with automatic speed cameras during the project. In the present summary, mainly results from roads which were not equipped with speed cameras are accounted for; 212 objects of the total length of 2,570 km. But 17 of these 212 objects have got a reduction of speed limit in September 2008. Thus there are 195 objects with unchanged speed limit, which consist the main results of the study.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2012. p. 30
Series
VTI notat ; 28-2012
Keywords
Rumble strip, Central reserve, Safety, Impact study, Evaluation (assessment), Bullerremsor, Mittremsa, Säkerhet, Effektstudier, Utvärdering
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
Road: Highway design, Road: Safety devices
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-592 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2016-02-22Bibliographically approved
Vadeby, A., Forsman, Å., Carlsson, A., Björketun, U. & Yahya, M. R. (2012). Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet: effekter på trafiksäkerhet och miljö. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet: effekter på trafiksäkerhet och miljö
Show others...
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Evaluation of the new speed limits : traffic safety and environmental effects
Abstract [sv]

Inför hastighetsöversynen 2008 antog Trafikverket att höjd eller sänkt hastighetsbegränsning med 10 km/tim skulle ge en ökning respektive minskning av den faktiska hastigheten för personbilar med 4 km/tim. Förändringen för tunga fordon, utan respektive med släp, antogs vara mindre. Baserat på dessa antaganden beräknades en inbesparing av 13,5 dödade och 42 svårt skadade per år på det statliga vägnätet. Vad gäller miljö så beräknades koldioxidutsläppen minska med drygt 32 000 ton per år. Två olika ansatser har använts för att studera hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet dödade och svårt skadade. Dels studerades det faktiska olycksutfallet baserat på olycksstatistik från STRADA, dels beräknades de förväntade effekterna utifrån uppmätta medelhastighetsförändringar med hjälp av den så kallade potensmodellen. Resultaten baserade på olycksstatistik från STRADA visar att totalt har ca 30 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet. Effekten på svårt skadade är 26 per år. Resultaten baserade på potensmodellen visar att beräknat antal dödade har minskat med ca 11 per år och svårt skadade med 37 per år. Totalt sett för dödade och svårt skadade (DSS) är resultaten för de båda ansatserna av samma storleksordning men fördelningen mellan dödade och svårt skadade skiljer sig. Det är främst på tvåfältsväg som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim som de stora effekterna i antalet inbesparade liv återfinns; mer än 70 procent av alla inbesparade liv finns i denna grupp. Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att notera att efterperioden fortfarande är kort, speciellt för etapp 2 då den endast är 1,5 år (2,5 år för etapp 1). För att få säkrare resultat rekommenderas en fortsatt uppföljning av antalet dödade och svårt skadade.

Då miljöeffekter studerades baserat på de uppmätta hastighetsförändringarna visar resultaten att koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med ca 21 000 ton per år. En stor del av minskningen beror på den relativt omfattande sänkningen av hastighetsgränsen från 90 km/tim till 80 km/tim på landsvägar med två körfält. Svaveldioxidutsläppen har totalt minskat med ca 100 kg per år och vad gäller kväveoxider så har dessa totalt minskat med drygt 90 ton per år till följd av hastighetsförändringarna. Att förändringarna är mindre än vad som uppskattades innan hastighetsomläggningen beror på att resultaten från hastighetsmätningarna visar på något mindre ändringar av trafikanternas medelhastigheter än Trafikverkets antaganden.

Abstract [en]

The Swedish Transport Administration estimated prior to the speed limit review that an increased or reduced speed limit of 10 km/h would result in an actual increase or decrease of 4 km/h for passenger vehicles. The change for heavy goods vehicles with or without a trailer, was estimated to be less. Based on the above assumptions it is estimated that 13.5 fatalities and 42 serious injuries could be avoided annually on the national road grid. In respect of environmental impact, it is estimated that carbon dioxide emissions would be reduced by 32,000 tonne per annum. Two different strategies were applied when studying what effect the altered speed limits have had on fatalities and serious injuries. Effects were estimated based on accident statistics from STRADA as well as by estimating expected effects according to assessed mean speed differences before and after introducing new signage. Expected traffic safety effects have been estimated according to the Power model. Results from observed STRADA records reveal that a total of 30 lives per annum have been saved on roads adapted to recently introduced speed limit changes, with a reduction of serious injuries of 26 per annum. Results by the Power model estimates 11 fatalities and 37 serious injuries less per annum. The total result from the STRADA outcome is similar to the outcome estimated by the Power model in respect of the sum of fatalities and serious injuries, although the distribution between fatalities and serious injuries differs. Lives have predominantly been saved on dual carriageways where speed limits were reduced from 90 km/h to 80 km/h with more than 70 per cent of saved lives belonging to this group. It is important to take into account when analysing the above results that the time since the change is limited. In order to gain more reliable results it would be advisable with a continued follow-up of fatalities and serious injuries. Any impact introduced speed limit alterations have had on the environment is based on actual changes in mean speeds showing that the carbon dioxide emission level has decreased by approximately 21,000 tonne per annum. The decrease is primarily due to the extensive speed limit reduction on dual carriageways from 90 km/h to 80km/h. Following the above speed limit reductions, the annual decrease of sulphur emissions is approximately 100 kg per annum and a 90 tonne per annum reduction in nitrogen emissions. The reason for the environmental impact being less than expected prior to changing the speed limits is that the average speed by road users changed slightly less than first estimated by the Swedish Transport Administration.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2012. p. 38
Series
VTI notat ; 34-2012
Keywords
Speed limit, Change, Evaluation (assessment), Average speed, Speeding, Safety, Fatality, Emission, Carbon dioxide, Sulphur, Before and after study, Hastighetsgränser, Förändring, Utvärdering, Medelhastighet, Fortkörning, Säkerhet, Dödlighet, Emissioner, Koldioxid, Svavel, Före efter studier
National Category
Other Health Sciences Environmental Sciences
Research subject
Road: Traffic engineering, Road: Traffic control and traffic information
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-598 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2017-03-30Bibliographically approved
Dukic, T., Ahlström, C., Björketun, U., Kettwich, C., Yahya, M. R., Patten, C., . . . Vadeby, A. (2011). Inverkan av elektroniska reklamskyltar på trafiksäkerhet: en studie på E4 i Stockholm. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Inverkan av elektroniska reklamskyltar på trafiksäkerhet: en studie på E4 i Stockholm
Show others...
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Effects of billboards on traffic safety : a study on the motorway E4 in Stockholm
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar fyra delstudier som genomfördes med syftet att utvärdera hur elektroniskareklamskyltar (ERS) påverkar trafiksäkerheten.Delstudie 1 är en litteraturstudie som undersökte påverkan av ERS på trafiksäkerhet. Slutsatsen var attrörliga bilder samt placering av skyltarna har en stor inverkan på förarens beteende och att i mörker och iogynnsamma väderförhållanden kan ljusbilden upplevas som bländande vilket försvårar körningenspeciellt för äldre förare.Den andra och tredje delstudien jämförde trafiken före och efter installation av ERS. En jämförelse avhastighet och olyckor gjordes. Inga skillnader i trafikflöde och medelhastighet som beror på ERS kundepåvisas. Sammantaget fanns inget i det studerade olycksmaterialet som tyder på att olycksutfalletpåverkats av ERS.Den fjärde delstudien är en fältstudie som undersöker förares beteende i verklig miljö när de passerarERS på motorvägen. Mätningar av visuellt beteende samt körbeteende visar flera fall av visuell distraktionvid passage av ERS. Effekter på kördata kunde inte påvisas. Resultaten visar också en negativinställning till ERS för en majoritet av förarna.Sammanfattningsvis kan ingen påverkan från ERS på trafiksäkerhet ses på makronivå. Dock måsteeffekterna på visuell distraktion tas i beaktning och undersökas närmare innan det beslutas huruvida ERSblir en verklighet på svenska vägar.

Abstract [en]

The present report presents four studies that were conducted with the aim to evaluate how electronic billboards (ERS) affect traffic safety. Study 1 is a literature review to examine how billboards impact road safety. The conclusions from the review showed that animated pictures and the location of the billboards have a major impact on driver behaviour as well as that darkness and adverse weather conditions can create glare which makes driving difficult especially for older drivers.

The second and third studies compared the speed and the number of accidents before and after the installation of the billboards. Neither difference in traffic volume nor in average speed could be demonstrated. There was nothing in the studied accidents to suggest that the accident was affected by a billboard.

The fourth sub-study is a field study investigating 41 drivers (driving and visual behaviour) on the E4 as they pass the billboards. Results showed several cases of visual distraction. The results also show a negative attitude to the billboards for a majority of the drivers.

In summary, no effects from the billboards on traffic safety could be showed at the macro level. However, the effects of visual distraction must be taken into consideration and investigated further before deciding whether billboards will be implemented on Swedish roads.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2011. p. 52
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 725
Keywords
Advertising poster, Driver, Behaviour, Distraction, Eye movement, Glare, Average speed, Accident rate, Before and after study, Field (test), Roadside, Reklamaffischer, Förare, Beteende, Distraktion, Ögonrörelser, Bländning, Medelhastighet, Olyckstal, Före efter studier, Fältförsök, Sidoområden (vägar)
National Category
Applied Psychology
Research subject
Road: Traffic safety and accidents, Road: Road user behaviour
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-1803 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2018-11-23Bibliographically approved
Niska, A., Nilsson, A., Wiklund, M., Ahlström, P., Björketun, U., Söderström, L. & Robertson, K. (2010). Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik: kartläggning och kvalitetsbedömning. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik: kartläggning och kvalitetsbedömning
Show others...
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten sammanställer behov av och tillvägagångssätt vid skattning av gång- respektive cykeltrafikensandel av resandet och innefattar en analys av befintligt dataunderlag i form av resvaneundersökningaroch flödesmätningar. I analysen jämförs olika metoder och betydelsen av skillnader mellan metoderna,för uppföljning av resandet med gång och cykel, diskuteras. Både metoden i sig med dess definitioneroch avgränsningar liksom dess kvalitet i genomförandets olika faser spelar roll. Detta får konsekvenservid jämförelse mellan olika platser, men även för uppföljning över tid.De flesta kommuner har någon typ av mål vad gäller cykeltrafiken medan målformuleringar för gångtrafikenär mer sällsynta. Att öka cyklandets andel av det totala resandet, är den vanligast förekommandemålformuleringen. Andelsmålet följs emellertid sällan upp, utan istället mäts oftast antalet cyklister ivissa punkter. Resvaneundersökningar och flödesmätningar mäter olika saker och kan leda till olikaslutsatser. Mätningarna kan visa att det cyklas som aldrig förr, medan resvaneundersökningar visar attcykelandelen minskar. Båda slutsatserna kan vara riktiga och speglar betydelsen av metoderna, men ävenav måtten (antal eller andel). Andelsmått beror av fler komponenter än gång- och cykeltrafiken i sig,framför allt det totala resandet. Därför är inte bara andelar intressant utan även andra mått, somexempelvis antal resor per person.

Abstract [en]

This report summarises the needs for, and the procedures applied in, estimating the share of total travel represented by pedestrian and cycle traffic, and comprises an analysis of existing data in the form of travel surveys and flow measurements. Different methods are compared, and the significance of the differences between the methods for monitoring pedestrian and cycle travel is discussed. Both the method as such with its definitions and limitations, and the quality of the various phases in its implementation, play a part. This has consequences in comparisons between different places and also for monitoring over time. Most local authorities have some type of target with regard to cycle traffic, while target formulations for pedestrian traffic are less frequent. To increase the cycling share of total travel is the most common target, however, seldom followed up, and the numbers of cyclists at certain points are measured instead. Travel surveys and traffic flow measurements measure different things, and may draw different conclusions. The measurements may show that people cycle more than ever before, while travel surveys show that the cycling share is decreasing. Both conclusions may be right, and they reflect the importance of the methods employed, and also of the units. The unit "share" is made up of more components than pedestrian and cycle traffic as such, and depends above all on the total travel. It is therefore not only the proportions that are of interest but, for example, also the number of journeys per person.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2010. p. 93
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 686
Keywords
Walking, Cycling, Traffic count, Data acquisition, Method, Estimation, Quality, Gång, Cykling, Trafikräkning, Datainsamling, Metoder, Skattning, Kvalitet
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
20 Road: Traffic engineering, 21 Road: Traffic measurement and traffic analysis; 10 Road: Transport, society, policy and planning, 113 Road: Cycling, walking and moped transport
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-1773 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2019-05-06Bibliographically approved
Björketun, U. & Brüde, U. (2009). En GIS-baserad metod för validering av normalvärden avseende länk- och korsningsolyckor. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>En GIS-baserad metod för validering av normalvärden avseende länk- och korsningsolyckor
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
A GIS-based method for validation of standard values regarding link and crossing
Abstract [sv]

The primary aim has been to study whether the standard values for road links and intersections - number of accidents, risks, consequences, number of injured etc. - according to the Swedish Road Administration's The effects of roadworks 2000: New construction and improvements can still be regarded valid or whether modification is needed. Accident data have been extracted both from OLY/VITS for the period 2000-2002 and from STRADA for the period 2003-2005. One further objective has been to find whether data from the above accident data systems can be processed and treated in a similar way. The road network studied comprised all roads assigned numbers in VDB as per 31.12.2005. Information has been collected for a total of 55,591 injury accidents in OLY/VITS, and for 55,026 injury accidents in STRADA. Of these, 58,707 or 53 per cent can be referred to the VDB network, and 15 per cent have been classified as node accidents and 85 per cent as link accidents. The study primarily concentrated on motor vehicle accidents outside urban areas. The foremost reason is that here we have a comprehensive accident material and no interference from municipal streets which are not described in VDB.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2009. p. 42
Series
VTI notat ; 33-2008
Keywords
Accident rate, Forecast, Estimation, Junction, Road, Classification, Definition, Statistics, Method
National Category
Probability Theory and Statistics
Research subject
80 Road: Traffic safety and accidents, 812 Road: Collation of accident statistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-1689 (URN)
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2019-05-15Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications