This report is INFRACOMS first deliverable D1.1. It addresses the “Understanding of information needs and gaps” component of the project. The aim has been to identify the current priorities and future needs of NRAs for the management of carriageway and bridge assets, specifically in terms of their approach to data collection and monitoring. The approach has been to establish existing knowledge via a review of previous projects, current best practices and standards in data collection and inspection, and a review of current business processes, NRA strategies around data collection and digitalisation etc. The report identifies a set of key imperatives for carriageway and bridge assets covering Availability, Reliability, Environment, Economy and Safety. Each of these is supported by the collection of key condition data, which is used to report technical parameters and performance indicators that can be combined to assess the ability of the asset to meet its key imperatives. A wide range of technologies are identified, which are currently applied to collect the data that supports this assessment.

The consultation shows that there are also gaps between the desired and the current capability for the assessment of these assets. These include gaps in the data, challenges in the ability to collect the data, gaps in the application of the data that is already collected etc. A review of emerging technologies shows that there are tools and technologies that could help to fill these gaps. These could overcome the limitations of current technologies, better integrate new data sources, provide greater flexibility in using current and new data, and provide better analysis. They include remote sensing, Internet of Things (IoT), crowdsourcing, and advanced data processing/visualisation.

This report represents INFRACOMS deliverable D2.1 Appraisal Methodology. It builds upon the deliverables of INFRACOMS Work Package 1 which identified the information needs, gaps and priorities of NRAs in terms of their approach to data collection and monitoring, and a list of current and emerging measurement technologies. This report includes a review of several commonly-used appraisal methodologies that can be used to evaluate the effectiveness, suitability and potential impact of new technologies for an organisation. These methodologies include Technology Readiness Levels (TRLs), Cost Benefit Analysis (CBA), Life Cycle Cost Analysis (LCCA), Risk Assessment, and Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA). Elements of these commonly used methodologies are included in the INFRACOMS Appraisal Methodology. The report also includes key highlights from a workshop with NRAs conducted in January 2023 which also fed into the design of the appraisal methodology. The INFRACOMS Appraisal Methodology described here is designed around the technology use case, that is, a particular application of a technology by a NRA. It incorporates three core processes for Pre-Evaluation, Evaluation and Case Studies of technology use cases. It also includes processes for NRAs to define their strategic and technical priorities so that the appraisal process can be tailored to addressing their individual requirements, as identified from Work Package 1.

Effective analysis and visualisation of data is critical for the efficient application of the data provided by carriageway and bridge condition monitoring technologies. It supports better decisions in relation to asset reliability, availability, safety, economy and environment. This report discusses the link between the data provided by monitoring technologies on the properties of assets and how the collected data can be analysed and visualised to provide value in decision support. The next step in the report is to use this understanding to develop an appraisal system which could enable technologies in the INFRACOMS technology database to be appraised (scored) in relation to their abilities for data analysis, visualisation, integration and use in decision support.

The presented system is referred to as the D3.1 scoring system. It consists of four components covering data visualisation, data analysis, integration within current data architectures and potential for practical decision-making. The present D3.1 report primarily examines the components pertaining to data visualisation and data analysis, while the exploration of the other two components, data architecture and decision support, will be carried out in the D3.2 report. It is proposed that the D3.1 scoring system could be used to appraise the capability of monitoring technologies to support asset management decisions, and would become an integral component of the INFRACOMS Appraisal Toolkit. It will also be used to further filter the current INFRACOMS Technology Database 2.0 technologies as part of the Appraisal Toolkit as INFRACOMS completes the development of the toolkit/database within WP2.

To appraise the ability to integrate the data provided by a specific technology into an existing data architecture this report commences with the development of an approach to describe the "ideal" data architecture, that can integrate various types of data from new and emerging technologies to facilitate decision making. The data architecture forms a pipeline from raw data creation/delivery to data ingestion, data organization, data analysis and visualisation, until information that is useful for decision making. We then review two existing data architectures as examples in the context of the proposed data architecture pipeline. From the understanding of the two sides – the data properties of technologies and the capabilities of data architectures – we develop an appraisal scoring process to evaluate the ability to integrate the new data into the existing data architecture.

To generalize this approach, the report presents a list of questions that can be used by stakeholders to help understand the data architecture used by any NRA (not only limited to the selected examples) when conduct the appraisal. We also develop an appraisal scoring process to evaluate the potential of the technologies to support practical decision making.The outcomes in this report (D3.2) and the previous one (D3.1), complete the INFRACOMS appraisal (scoring) system for the aspects of: data analysis, visualisation, integration into data architecture and potential support for decision making (forming part of the overall appraisal process). An example application of the process is presented for the case of acoustic emission monitoring the wire break in steel cables. In addition, the process has been applied to further technologies in the INFRACOMS database 1.0, and provided in the appendix. It is anticipated that refinement, and further guidance

Vägens friktion är troligen den egenskap hos vägen som har störst betydelse för trafiksäkerheten. När en ny beläggning läggs varnas trafikanterna normalt genom skyltning med varningsmärket A10 ”Varning för slirig väg”, med tilläggstavla T22, ”Vid våt vägbana”. Skyltningen utförs som en säkerhetsåtgärd. 

Huvudsyftet med detta projekt har varit att verifiera resultaten från den första studien, för att veta hur friktionen förändras efter trafikpåsläpp på en nyasfalterad väg. Ambitionen var att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion för att kunna ge rekommendationer hur skyltning till trafikanter ska ske i samband med och efter beläggningsarbeten och nybyggnationer. 

I denna kompletterande studie mättes friktion och makrotextur på vägar med olika nylagda beläggningar från strax innan trafikpåsläpp till dess makrotextur- och friktionsnivåerna hade stabiliserats. De tre beläggningstyper som studerades var Asfaltbetong stenrik (ABS), Asfaltbetong tät (ABT) och Mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering (MJOG). Ett av objekten specialstuderades genom upprepade avgjutningar och fotografering av en specifik kontrollyta för att försöka avgöra hur vägytan förändras över tid. 

Denna studie bekräftar mycket av vad som framkom i den tidigare studien. En ny beläggning har den högsta friktionen i samband med att trafiken släpps på. Därefter minskar friktionen under de kommande veckorna innan den börjar öka igen för att vara stabiliserad efter ungefär fem veckor. Detta var fallet för två av beläggningstyperna (ABS och ABT). Sträckan med MJOG var stabil redan efter tre veckor. Den normala tiden innan makrotexturnivåerna stabiliserades var mellan fyra och fem veckor. Även där fanns det en viss variation mellan de olika beläggningstyperna. Det visade sig även att det kan skilja sig i friktion mellan en konventionell beläggning och en remixad beläggning.

Road friction is probably the characteristic of the road that has the greatest importance for traffic safety. When a new surface is laid, road users are normally warned by the warning sign A10 “Warning for slippery road”, with additional sign T22, “On wet road surface”, The signage is carried out as a safety measure. 

The main purpose of this project has been to verify the results from the first study, to know how the friction changes after the introduction of traffic on a newly asphalted road. The ambition was to be able to determine whether a newly laid road section have reduced friction in order to be able to give recommendations on how signage to road users should take place in connection with and after a new pavement layer and at new constructions. 

In this complementary study, friction and macrotexture were measured on roads with different newly laid pavements from shortly before traffic opening until the macrotexture and friction levels had stabilised. The three coatings studied were Stone mastic asphalt (SMA), Dense asphalt concrete (DAC) and Chipseal. One of the objects was studied in more detail through repeated castings and photography of a specific control surface to try to determine how the road surface changes over time. 

This study confirms much of what emerged in the previous study. A new pavement has the highest friction in connection with the release of traffic. The friction then decreases over the next few weeks before starting to increase again to stabilise after about five weeks. This was the case for two of the pavement types (SMA and DAC). The road stretch with Chipseal was already stable after three weeks. The normal time for macrotexture levels to stabilise was between four and five weeks. There was some variation between the different pavement types. It was also found that there can be differences in friction between a conventional pavement and a remixed pavement.

Pågående digitalisering av transportsystemet, inklusive automatiserade fordon, innebär ett paradigmskifte. Utvecklingen av fordon med avancerat förarstöd, automatiserade funktioner och självkörande fordon är nu en självklar användning i transportsystemet. Tack vare introduktionen av nya sensorer i fordonen och uppkoppling finns ett komplement som möjliggör automationsfunktioner som kan stödja den mänskliga föraren med köruppgiften under hela eller delar av resan. Å andra sidan bör det stå klart att dagens transportsystem och infrastruktur har utformats för att manövrera fordon med hjälp av mänskliga förare och deras tillhörande begränsningar och möjligheter.

Projektet syftar till, att ur ett väghållarperspektiv med fokus på det statliga vägnätet, redogöra för det aktuella kunskapsläget avseende befintliga och möjliga anpassningar av digital och fysisk infrastruktur för att ge stöd till fordon med automatiserade funktioner. Projektet syftar även till långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Underlag har samlats in via litteraturstudier och framför allt hämtats från studier av pågående och utförda relevanta projekt såväl nationella som internationella. Vidare har mycket kunskap hämtats in genom författarnas nätverk och deras deltagande i relevanta internationella och nationella grupper. En workshop med berörda kommersiella aktörer har också genomförts inom projektet.

The ongoing digitalization of the transport system, including automated vehicles, entails a paradigm shift. The development of vehicles with advanced driver support, automated functions, and self[1]driving vehicles is now an obvious use in the transport system. Thanks to the introduction of new sensors in the vehicles and connectivity, there is a complement that allows automation functions that can support the human driver with the driving task in all or parts of the journey. On the other hand, it should be clear that today's transport system and infrastructure have been designed to maneuver vehicles with the help of human drivers and their associated limitations and capabilities. 

The project aims, from a road maintenance perspective with a focus on the state road network, to describe the current state of knowledge regarding existing and possible adaptations of the digital and physical infrastructure to provide support for vehicles with automated functions. The project also aims at long-term knowledge building. 

Data has been collected via literature studies and, above all, obtained from studies of ongoing and executed relevant projects, both national and international. Furthermore, much knowledge has been gathered through the authors' networks and their participation in relevant international and national groups. A workshop with relevant commercial actors has also been conducted within the project.

Avsikten med att ta fram rapporten är att erbjuda en överblick över de utvecklingsprojekt som bedrivs i de nordiska länderna. Det bidrar till bättre koordinering av utvecklingsprojekt och ger ett bra underlag för initiativ till nya projekt som driver utvecklingen framåt. Syftet är även att bidra till att dela erfarenheter mellan länder och därmed bidra till en utveckling av vinterväghållningen i Norden. Statusrapporten innehåller även ett tematiskt avsnitt där några av länderna belyser viktiga nationella projekt.

I ett föränderligt klimat där allt större krav ställs på väghållare och vinterdriftsentreprenörer att åstadkomma en för trafikanterna acceptabel vintersdriftstandard samtidigt som de ekonomiska resurserna blir alltmer begränsade, ökar behoven av kostnadseffektiva metoder. Prognosstyrd dynamisk vägdrift har visat sig kunna leda till en ökad produktivitet då väglagsprognoser integreras med ruttoptimering. 

Ett sätt att vidareutveckla väglagsprognoserna är att veta hur mycket salt som behövs på vägen, eller mer exakt, hur mycket salt finns kvar? Om det redan finns salt på vägen, behöver du inte sprida hela mängden, det kan räcka med hälften eller ännu mindre. 

Restsaltmätningar har gjorts under tre vintersäsonger vid Testsite E18. Platsen valdes eftersom den är utrustad med flera olika sensorer, monterade över, bredvid och i vägen. Salt mättes var trettionde centimeter tvärs över vägens två körfält. Av 9 mätningar var det bara 5 tillfällen med salt varav två av dem saltades enbart för våra mätningar, kvar var tre mätningar med vinterförhållanden. Alla mätningar som gjordes jämfördes med sensorer monterade på testplatsen för att jämföra hur väl en sensor representerar vägytan. Det visade sig att det generellt var väldigt låga saltvärden från de monterade sensorerna jämfört med de manuella mätningarna.

In a changing climate with greater demands on road managers and winter operation contractors to achieve a winter operating standard acceptable to road users while at the same time the financial resources become increasingly limited, the need for cost-effective methods increases. A forecast-driven dynamic road operation has been shown to lead to increased productivity as road condition forecasts are integrated with route optimisation. 

One way to further develop road conditions forecasts is to know how much salt is needed on the road, or more precisely, how much residual salt is still there? If there already is salt on the road, then is there no need to spread the full amount, it might be enough with half or even less. 

Residual salt measurements have been made during three winter seasons at Testsite E18. The site was chosen because it is equipped with several different sensors, mounted above, next to and in the road. Salt was measured every 30 cm across the road's two lanes. Of 9 measurements, there were only 5 occasions with salt, of which two of them were salted only for our measurements. There were three measurements left with winter conditions. All measurements were compared with sensors on the site to compare how well a sensor represents the road surface. It turned out that there were generally very low salt values from the sensors compared with manual measurements.

I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till enlägre miljöpåverkan. Digitaliseringen ger nya möjligheter att mer systematiskt arbeta med vinterväghållningens olika delar från planering och styrning till uppföljning. De nordiska länderna har startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren.

I Danmarkpågår en fortsatt vidareutveckling av VINTERMAN, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningens alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har exempelvis ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning, bland annatpågår ett projekt som syftar till att via GPS kunna anpassa spridning och dosering efter prognoser från VINTERMAN.

Finlandnyttjar ett uppföljningssystemför vinterväghållningen som benämns HARJA. Det lanserades år 2018 och samlar bland annat in data i realtid och smärre utveckling av görs vidbehov. Finland har även utvecklingsprojekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland har även implementerat nya kvalitetsnivåer i vinterdriften,där särskilt fokus ligger på näringslivets behov ochtunga transporter

Islandhar vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller utveckling av system för styrning och uppföljning. De utvecklar en ny plattform för driftledningen som syftar till att öka kvaliteten och effektivisera arbetet. Målsättningen är att öka den interna effektiviteten och att det ska bidra till en ökad tillförlitlighet och säkerheten, vilket bidrar till en ökad trafikantnytta.

I Norgepågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och VEGVÆR, där båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. ELRAPP syftar till att bidra till effektivisering både för Statens Vegvesenoch Entreprenören. Det är ett digitalt system som hanterar allt från styrning till leverans-uppföljning. Det pågår för tillfället utvecklingsprojekt för att förbättra och vidareutveckla systemet. Det pågår även utveckling av VEGVÆR som är ett system för att hantera väderinformation och skapa prognoser för förhållande på vägen.

I Sverigeutvecklas DIGITAL VINTERsom syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att vidta rätt halkbekämpningsåtgärder i rätt tid för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar. DIGITAL VINTER syftar äventill att skapa goda förutsättningar för att göra tillförlitlig leveransuppföljning och bidra till mer optimerade kravnivåer när det gäller vinterväghållning. Ett pågående projekt är att implementera en delmängd av resultaten från projektet DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION. Det förväntas bidra till en bättre leveransuppföljning och därmed en jämnare kvalitet på vinterväghållningen.

Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling såär trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoderför vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU-programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.

In the Nordic countries, winter road maintenance is important to deliver a safe and reliable road system. This also means that winter road maintenance has a relatively large share of the operating and maintenance budget for the Nordic countries. The developing projects in winter maintenance are therefore aimed both to deliver a high quality of winter service to the customersand that it is carried out in the most cost-effective way possible

The Nordic countries have ongoing projects through the managing process;plan, steering, follow up, inform, and describe the winter road maintenance. Development projects are also underway regarding the equipment for winter road maintenance, material properties and new methods for implementation to becomemore efficient and contribute to a lower environmental impact. Digitalisation offers new opportunities to work more systematically with the different parts of winter road maintenance from planning and control to follow-up. The Nordic countries have started projects to meet the new opportunities with digitalisation and to ensure that there is a high level of expertise in the profession.

In Denmark, a further development of VINTERMAN, a system for controlling and monitoring winter road maintenance, is in progress. It is a system that is based on all aspects of winter road maintenance to systematically structure and work effectively. For example, Denmark has a number of projects that aim to increase the quality and efficiency of salting, among other things, a project is in progress that aims to adapt the spread and dosage according to forecasts from VINTERMANvia GPS.

Finlanduses a winter road monitoring system called HARJA. It was introduced in 2018 and there is some development in Finland to improve the system. Finland also has development projects to implement a new contracting model, where the starting point is an increased collaboration between the client and the contractor. Pilot studies have shown good results, especially when it comes to the ability to solve emergency situations in a good way. Finland has also implemented new quality levels in winter operations, with particular focus on the needs of business and in particular for heavy transport.

Icelandhas winter road maintenance in its own operation on the state roads and does not really have the same needs as the other Nordic countries when it comes to developing control and follow-up systems. They develop a new platform for the management that aims to improve quality and streamline work. The goal is to increase internal efficiency and to contribute to increased reliability and safety, which contributes to increased user benefit.

In Norway, projects are also underway aimed at streamlining control, suchas ELRAPP and VEGVÆR (road weather), where both aim to contribute to more efficient information gathering for decision-making at various stages in the control process. ELRAPP aims to contribute to efficiency improvements for both the Public Roads Administration(Statens Vegvesen)and the Entrepreneur. It is a digital system that handles everything from control to delivery follow-up. Development projects are currently underway to improve and further develop the system. VEGVÆRis also under development, which is a system for managing weather information and creating road conditionforecasts.

In Sweden, DIGITAL VINTER (digital winter)is being developed, which aims to build up a system support for decision makers. It is about creating the conditions for takingthe correct winter maintenance actionsin a timely manner in order to maintain safe, reliableand accessible roads. DIGITAL VINTERalso aims to be a good tool for monitoring that the customers get the expected service level at the road network.An ongoingproject is to implement a subset of the results from the project DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION (Digital information about winter road conditions). It is expected to contribute to a better delivery follow-up and thus a more even quality of winter road maintenance.

Development of new equipment and new methods for carrying out winter road maintenance is ongoing. Within this development, the trend to implement the measuresin as environmentally as possible is increasingly important, which many of the ongoing projects contribute. There will also be a growing need to develop equipment and methods for winter operation of cycle paths. For example, the R&D program BEVEGELE focuses on developing this part to make walking and cycling a more attractive choice for road users.

Mittseparerade vägar och 2+1-sträckor har blivit alltmer vanliga eftersom de har bevisats vara mer säkra än breda tvåfältsvägar, olycksstatistiken visar att det är färre allvarliga olyckor. Dock är det få studier om hur vinterväghållningen påverkar framkomlighet, olyckor och miljömässiga effekter (energiförbrukning/utsläpp) när en mittseparerad väg jämförs med den traditionella tvåfältsvägen. Vintermodellen som har utvecklats av VTI åt Trafikverket under de senaste 20 åren är byggd med delmodeller och effektsamband för en tvåfältsväg. Därför påbörjades en vidareutveckling för att även omfatta en 2+1-väg för att kunna använda modellen på hela det statliga vägnätet. Eftersom det endast finns ett fåtal studier gjorda av bland annat trafikflöden och hastighetsmätningar i de olika körfälten är det relativt osäkra antaganden som ligger till grund för väglagsförändringarna på en 2+1-väg i modellen. Det är viktigt att kunna modellera väglagsförändringarna så nära verkligheten som möjligt, för att få en så användbar och realistisk modell som möjligt för beräkningar av hur ändringar i vinterväghållningen kan påverka samhällsekonomin under en vintersäsong. Ett körfält på en 2+1-sträcka är oftast smalare än körfältet på den ursprungliga vägen. Det har visat sig i denna studie att det vintertid leder till att förarna inte har samma körmönster som på en bar väg. Som exempel under ett snöfall på en väg med standardklass 1–3 ska entreprenören ploga vägen när det fallit 1 cm. Därefter har de 2–4 timmar på sig att ploga sträckan och när det har slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 2–4 timmar om det inte är kallare än -6°C. Detta leder till att om det snöar så pass mycket att vägen täcks verkar fordonen automatiskt köra något längre till vänster i det högra körfältet, troligen för att inte riskera att hamna i diket. Det leder även till att omkörningarna blir färre. Det kan bero på en blandning av att de flesta ligger längre till vänster och därmed gör körfält 2 smalare och att när det är färre fordon i körfält 2 uppstår en osäkerhet kring väglaget och väldigt få fordon gör omkörningar. Detta i sin tur leder till att Vintermodellen inte riktigt kan hantera väglaget i körfält 2 eftersom det inte finns tillräckligt många väglagsstudier med främst snödjup på vägbanorna. Detta projekt har bidragit till mer kunskaper och vissa justeringar har gjorts som gör modellen mer pålitlig. Dock krävs ytterligare studier av fordonens fördelning, hastighet och placering i de olika körfälten under och efter ett snöfall.

Barrier separated roads and “2+1” type barrier separated roads have become more common as they have been proven to be safer than the conventional two-lane roads. Accident statistics show that there are fewer serious accidents. However, there are few studies on how winter road maintenance affects accessibility, accidents and environmental effects (energy consumption/emissions) when a barrier separated road is compared with the conventional two-way road. The Winter model has been developed by VTI for the Swedish Transport Administration over the past 20 years. It is built with sub-models and effect relationship for a two-lane road. Therefore, further development begun to include a 2+1-road to use the model on the entire state road network. Since only a few studies are made of traffic flows and speed measurements in separated lanes, relatively uncertain assumptions underlie the changes in road conditions on a 2+1-road in the model. It is important to be able to model changes of road conditions as close to reality as possible, in order to get the model as realistic as possible for calculating how changes in winter road conditions can affect the socio-economic costs during a winter season. A lane on a 2+1-road is usually narrower than the lane on the conventional road. It has been found in this study that in wintertime the drivers do not have the same driving pattern as on a bare road. As an example, during a snowfall on a road with standard class 1–3, the contractor should plough the road when 1 cm of snow has fallen. Then they have 2–4 hours to plough the route and when it has stopped snowing, the road should be snow- and ice-free within 2–4 hours if it is not colder than -6°C. This means that if there is enough snow to cover the road, the vehicles automatically appear to drive slightly further to the left in the right lane, probably not to risk getting into the ditch. It also leads to fewer overtakings. This may be due to a combination of the fact that most drivers are further to the left, making lane two narrower and when there are fewer vehicles in the left lane there is uncertainty about the road surface conditions and very few vehicles make an overtaking. This, in turn, means that the Winter model cannot really handle the roadway in the left lane as there are not enough road condition studies of snow depth. This project has contributed to more knowledge and some adjustments have been made that make the model more reliable. However, further studies on distribution, speed and lane placement of vehicles in various lanes during and after a snowfall are required.