Metodik för styrning av cirkulär masshantering i Trafikverket är inriktad på moment som genomförs i projekteringsskedet. Det saknas metodik för hur indikatorer och nyckeltal kan föras över till entreprenaden. För att förbättra krav och incitament i entreprenadupphandling måste krav som är upphandlingsbara och uppföljningsbara i entreprenaden utvecklas. 

Syftet med detta projekt är att, i en förstudie, ta fram förslag på indikatorer och nyckeltal för upphandling som kan användas för att sätta krav och ge incitament som kan föras in i Trafikverkets upphandlingar för att förbättra masshanteringen, såväl i planeringen av projekt som i själva utförandet. De krav och incitament som på längre sikt ska arbetas fram ska kunna användas vid upphandlingar och därmed bidra till att entreprenörer kommer att arbeta mer cirkulärt, hållbart och innovativt med masshantering än i dagsläget. Huvudsyftet är att upphandlingsförfarandet ska bidra till att uppnå Trafikverkets mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast år 2045. 

Arbetet utgörs av en omvärldsanalys som baseras på internationell och nationell litteratur, masshanteringsrapportering samt intervjuer. 

Från omvärldsanalysen framgår att regelverken kring uppgrävda massor inte är tydlig, men att massorna klassas som avfall i de flesta länder. Detta leder i sin tur till att massorna inte återvinns i så hög grad som är teoretiskt möjligt och inte heller så högt upp som möjligt i värdekedjan. För att förbättra detta krävs tydligare incitament, indikatorer och nyckeltal samt redovisningsverktyg och guidande material från Trafikverket. I detta projekt har förslag på indikatorer och nyckeltal tagits fram. Dessutom har en Excelbaserad prototyp för hur flera av dessa kan redovisas tagits fram. Denna ska när den färdigställts kunna användas såväl inför en upphandling som för att användas för att följa upp och utvärdera masshantering i ett projekt. Rapporten ger också förslag på fortsatt arbete för att utveckla prototypen för utvärdering av masshantering på projektnivå och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Methodology for controlling circular mass handling in the Swedish Transport Administration is focused on elements that are carried out in the design phase. There is a lack of methodology for how indicators and key performance indicator can be transferred to the contractor. To improve requirements and incentives in contract procurements, requirements that are procurable and which can be followed-up must be developed. 

The purpose of this project is to, in a feasibility study, develop proposals for indicators and key performance indicators for procurement that can be used to set requirements and provide incentives that can be introduced in the Swedish Transport Administration's procurements to improve mass management, both in the planning of projects and in the actual execution. Future requirements and incentives should be able to be used in procurements and thus contribute to entrepreneurs working more circularly, sustainably and innovatively with mass handling than at present. The main purpose is that the procurement procedure should contribute to achieving the Swedish Transport Administration's goal: the infrastructure should be climate neutral by 2045. 

The work consists of an analysis based on international and national literature, mass management reporting and interviews. 

Based on the collected material, it appears that the regulations regarding excavated masses are not clear, and that the masses are classified as waste in most countries. This, in turn, leads to excavated masses not being recycled as much as is theoretically possible, nor as optimally as possible according to the value chain. To improve this, clearer incentives, indicators and key performance indicators are required, as well as accounting tools and guidance material from the Swedish Transport Administration. In this project, proposals for indicators and key performance indicators have been developed. In addition, an Excel based prototype for how several of these indicators can be reported both before a procurement and to be used to follow up and evaluate mass management in a project has been developed. The report also provides suggestions for continued work to develop the prototype for evaluating mass management at the project level and from a socio-economic perspective.

Electrification of vehicles is considered as a solution to reduce climate gas emissions as well as locally emitted air pollution components due to zero exhaust emissions. Also brake wear emissions are expected to be reduced due to the use of regenerative2 braking. However, electric vehicles (EVs) have higher and more direct torque and can therefore accelerate fast. They are also generally heavier than equivalent internal combustion engine vehicles (ICEVs). These properties are hypothesized to lead to higher non-exhaust emissions from tyre and road wear as well as higher resuspension of road dust. On the other hand, driving behaviour in EVs might differ due to e.g. driving range issues. 

This study aims at investigating users’ experiences with tyre wear of EVs, Plug-in Hybrid Electric Vehicles (PHEVs) and Hybrid Electric Vehicles (HEVs). The study was done using web-based inquiries and interviews. Two formats of surveys, one for private users and one for professional users were prepared. The professional survey included taxi, bus transport and car rental companies. The survey to private owners was communicated to the public using an ad on Facebook and the survey to professional users was sent by emails to companies. Furthermore, some interviews were done by professional users. 307 users answered the survey to private users and 28 companies answered the survey of professional users. Furthermore, six representatives for companies were interviewed. 

The results showed that approximately 33% of private users and 12.5% of professional users experienced faster tyre wear in their EVs/HEVs/PHEVs, compared with tyre wear in ICEVs. Generally, for all electric vehicle types, most professional users experience similar tyre wear as for ICEVs. Vehicle acceleration and weight are the two most commonly mentioned reasons for faster tyre wear, while driving behaviour is the most commonly answered reason for slower tyre wear, compared to tyre wear in ICEVs

Elektrifiering av fordon betraktas som en lösning för att minska klimatgasutsläpp och lokala luftföroreningar på grund av minskade eller inga avgasutsläpp. Även bromsslitageemissioner förväntas minska på grund av användning av regenerativ1 bromsning. Elfordon (EV) har dock högre och mer direkt vridmoment och kan därför accelerera snabbt. De är också i allmänhet tyngre än motsvarande fordon med förbränningsmotorer (ICEV). Dessa egenskaper antas leda till högre utsläpp av slitagepartiklar från däck- och vägslitage samt högre uppvirvling av vägdamm. Å andra sidan kan körbeteendet i elbilar skilja sig åt på grund av oro för fordonens räckvidd i förhållande till laddningsmöjligheter. 

Denna studie syftar till att undersöka användarnas erfarenheter av däckslitage på elbilar, plug-in elhybrider (PHEV) och elhybrider (HEV). Studien gjordes med hjälp av en webbaserad enkät och intervjuer. Två versioner av enkäten användes, en för privata och en för professionella användare. Den professionella enkäten omfattade taxi-, busstransport- och biluthyrningsföretag. Enkäten till privata användare kommunicerades till allmänheten med hjälp av en annons på Facebook och enkäten till professionella användare skickades via e-post till företag. Dessutom gjordes några intervjuer av professionella användare. 307 användare svarade på enkäten till privata användare och 28 företag svarade på enkäten till professionella användare. Vidare intervjuades sex företrädare för företag. 

I allmänhet, för alla typer av elfordon, upplever de flesta professionella användare liknande däckslitage som hos fossildrivna fordon (ICEV). Cirka 33 % av privata användare och 12,5 % av professionella användare upplevde dock snabbare däckslitage i sina elbilar och elhybrider jämfört med däckslitage på ICEV. Kraftigare acceleration och högre vikt tas upp som de två viktigaste orsakerna till snabbare däckslitage, medan anpassat körbeteende tas upp som huvudorsaken till långsammare däckslitage.