Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (7 of 7) Show all publications
Wehner, J., Johansson, M., Karlsson, R. & Osman, M. C. (2023). Coronapandemins effekter på det svenska godstransportsystemet: analys av åren 2020 och 2021. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Coronapandemins effekter på det svenska godstransportsystemet: analys av åren 2020 och 2021
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Effects of the corona pandemic on the Swedish freight transport system : analysis of the years 2020 and 2021
Abstract [sv]

Coronapandemin som i Sverige tog fart i mars 2020 hade en genomgripande påverkan på det svenska samhället. Restriktioner och nedstängningar i Sverige och utomlands förändrade konsumenters inköps[1]och resmönster och därmed även företagens agerande. Den fråga som rapporten fokuserar på är hur det svenska godstransportsystemet påverkades av pandemin under åren 2020 och 2021. Mer specifikt analyseras hur fordonsrörelser och godsflöden förändrats under pandemin, undersöks vilka effekter av coronapandemin som haft störst inverkan på det svenska godstransportsystemet och hur de påverkat systemet, och studeras vilken betydelse som pandemin haft för godstransportsystemet i jämförelse med tidigare kriser. 

Studien genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ dataanalys. Den kvantitativa dataanalysen bygger på fem olika datakällor, av vilka två baseras på GPS-data från enskilda fordon respektive fartyg och som endast fångar upp deras lägen och rörelser. Två källor utgörs av mikrodata från Trafikanalys undersökningar om sjötrafik och lastbilstransporter, vilka även innehåller data om godset som fraktas, och ytterligare en källa är årsmedeldygnstrafik från Trafikverket. Den kvalitativa dataanalysen inkluderar en intervjustudie med tio aktörer från transportbranschen samt en litteraturstudie. 

Resultaten av aggregerade data visar att skillnaderna mellan 2020 och 2021 och de tre föregående åren generellt är jämförelsevis små. I så mening kan man säga att det svenska godstransportsystemet på makronivå visat sig vara robust för den typen av störningar som coronapandemin inneburit. Högupplösta data av enskilda fordon har möjliggjort studier av snabba eller kortvariga reaktioner på pandemin för lastbilstransporterna. Exempelvis har i många fall en snabb initial minskning av lastbilstransporter skett under pandemins inledande skede (slutet av mars och början av april 2020). Intervjuerna indikerar att på mikronivå har det svenska godstransportsystemet visat sig vara resilient och haft en god förmåga att anpassa sig till förändringarna, bland annat genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt. Att dra lärdomar för framtida kriser är dock svårare eftersom varje extern, störande händelse är unik, men godstransportsystemet har visat sig ha goda förutsättningar att hantera sådana händelser.

Abstract [en]

The corona pandemic that took off in Sweden in March 2020 had a profound impact on Swedish society. Restrictions and closures, in Sweden and abroad, changed consumers' purchasing and travel patterns and thus also the actions of companies. The question that the report focuses on is how the Swedish freight transport system was affected by the pandemic in the years 2020 and 2021. More specifically, it is analysed how vehicle movements and freight flows changed during the pandemic, investigated which effects of the corona pandemic had the greatest impact on the Swedish freight transport system and how they affected the system, and studied what significance the pandemic has had for the freight transport system in comparison with previous crises. 

The study was conducted with both quantitative and qualitative data analysis. The quantitative data analysis is based on five different data sources, two of which are based on GPS data from individual vehicles and ships, respectively, and which only capture their positions and movements. Two sources consist of micro data from Trafikanalys surveys on sea traffic and truck transport, which also contain data on the goods being transported, and one source is annual average daily traffic from the Swedish Transport Administration. The qualitative data analysis includes an interview study with ten actors from the transport industry as well as a literature study. 

The results of aggregated data show that the differences between 2020 and 2021 and the three previous years are generally comparatively small. In this sense, it can be said that the Swedish freight transport system on a macro level has proven to be robust for the type of disruptions that the corona pandemic entailed. High-resolution data of individual vehicles has made it possible to study rapid or short-term responses for truck transport during the pandemic. For example, in many cases, a rapid initial reduction in trucking has occurred during the initial stage of the pandemic (late March and early April 2020). The interviews indicate that on a micro level, the Swedish freight transport system has proven to be resilient and to have a good ability to adapt to changes, including through automation of processes, digitization, and smart delivery methods. However, drawing lessons for future crises is more difficult because each external, disruptive event is unique, but the freight transport system seems to be well positioned to handle such events.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. p. 118
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1161
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19560 (URN)
Available from: 2023-02-23 Created: 2023-02-23 Last updated: 2023-08-03Bibliographically approved
Nordin, L., Wehner, J., Käck, S. & Brunner, S. (2023). Nyttjandegrad elväg: omvärldsanalys och faktorer som påverkar nyttjandegraden av elvägar. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Nyttjandegrad elväg: omvärldsanalys och faktorer som påverkar nyttjandegraden av elvägar
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Utilization rate electric roads : international analysis and factors affecting the utilization rate of electric roads
Abstract [sv]

År 2021 lämnade Trafikverket in Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 samt Regeringsuppdraget Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar. I uppdraget analyserades förutsättningar och planer för utbyggnad av elvägar. Dessutom gjordes en analys gällande en potentiell nyttjandegrad av elvägar i Sverige, baserat bland annat på utvecklingen av tunga elektrifierade transporter på väg. 

Nyttjandegraden är en central faktor för att kunna förstå de konsekvenser, exempelvis i form av miljönytta och samhällsekonomisk lönsamhet, som en etablering av elvägar kan medföra. Nyttjandegraden i Trafikverkets rapport uppskattades till 25 % vid en full utbyggnad av elvägsnätet till år 2040. På grund av utvecklingen i omvärlden och den snabba teknikutvecklingen på marknaden för elvägar, har andra europeiska länder gjort liknande utredningar vilka resulterat i andra uppskattningar av nyttjandegrader. Därför fanns det anledning att redan nu förnya analysen av hur nyttjandegraden av elvägar kan komma att bli i framtidens vägtransportsystem i Sverige. 

För att kunna avgöra om de nyttjandegrader som tagits fram i den svenska utredningen fortfarande stod sig, gjordes en jämförelse mellan dessa uträkningar och fyra andra europeiska länders rapporteringar: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Syftet var att analysera olika faktorers betydelse och påverkan på nyttjandegraden av elväg. Målet var att presentera en metod för att kunna göra avvägningar gällande ingående faktorer samt beräkningar av nyttjandegraden utifrån valda faktorer. 

Den här rapporten föreslår olika angreppssätt för uppskattning av nyttjandegrad, genom att exemplifiera med olika skattningar baserat på olika ingående faktorer och beräkningsunderlag. Rapporten inkluderar också en känslighetsanalys för att påvisa hur olika antaganden kan ge olika resultat av nyttjandegrad. 

Utredningen visar att det krävs detaljerad information från flera källor för att kunna göra tillförlitliga uppskattningar om nyttjandegrad av elväg. Utifrån den känslighetsanalys som gjorts blir det tydligt att svensk fjärrtransport står för det enskilt största nyttjandet av elvägen. Det kommer därför bli viktigt att undersöka vilka beteenden i fordonsflottan som krävs för att byta till elvägsdrift, då dessa faktorer är avgörande för nyttjandegraden.

Abstract [en]

In 2020, the Swedish Transport Administration received a governmental assignment to analyze the conditions and plan for the expansion of electric roads. In the assignment, an analysis was made regarding a potential degree of utilization of electric roads in Sweden, based, among other things, on the development of heavy electrified road transport. 

The degree of utilization is a central factor in being able to understand the consequences, for example in terms of environmental benefits and socio-economic profitability, that the establishment of electric roads can entail. The utilization rate in the Swedish Transport Administration’s report was estimated at 25% in the event of a full expansion of the electric road network by the year 2040. Due to external developments and the rapid technological development in the electric road market, other European countries have made similar investigations which resulted in other utilization rates. Therefore, there was reason to renew the analysis of the potential degree of utilization of electric road system in Sweden. 

To be able to determine whether the utilization rates produced in the Swedish investigation still stood, a comparison was made between these calculations and the reports of four other European countries, Germany, France, Great Britain and the Netherlands. The aim was to analyze the importance and influence of various factors on the degree of utilization of electric roads. The goal was to present a method to be able to make comparisons regarding included factors as well as calculations of the degree of utilization based on selected factors. 

This report proposes different approaches for estimating utilization rate, by exemplifying different estimates based on different input factors and calculation basis. The report also includes a sensitivity analysis to demonstrate how different assumptions can produce different utilization rate results. 

The investigation shows that detailed information from several sources is required to be able to make reliable estimates about the utilization rate of electric roads. Based on the sensitivity analysis carried out, it becomes clear that Swedish long-distance transport accounts for the single greatest use of the electric road. It will therefore be important to examine which behaviors in the vehicle fleet that are required to switch to electric road operation, as these factors are decisive for the utilization rate.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. p. 57
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1165
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19640 (URN)
Available from: 2023-04-06 Created: 2023-04-06 Last updated: 2023-04-06Bibliographically approved
Nåbo, A., Nordin, L., Andersson, J., Berglund, M., Bhatti, H. J., Brunner, S., . . . Wehner, J. (2023). Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: rekommendationer för att underlätta datadelning och nyttiggörande av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: rekommendationer för att underlätta datadelning och nyttiggörande av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
Government assignment on the electrification of transport : recommendations to facilitate data sharing and utilization of data for planning, development and operation of charging infrastructure and business models
Abstract [sv]

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. Den här rapporten redovisar den del av uppdraget som handlar om att genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras för att optimera planering, utveckling, drift samt affärsmodeller för laddinfrastruktur. 

I rapporten ges en beskrivning av förekommande tekniker för laddning av elfordon, viktiga användarperspektiv, och hur affärsmodeller och system för laddinfrastruktur kan modelleras. 

Rapporten fokuserar på datadelning och beskriver hur aktörer idag delar data samt vilka svårigheter de ser med datadelning. Detta omfattar bland annat datatillgänglighet, delning och nyttiggörande, samt hur aktörerna vill att det ska fungera framåt. En stor utmaning handlar om datatillgänglighet, där aktörer dels ser problem med att få tillgång till data och dels är avvaktande till att vilja dela med sig av egna data. Ofta handlar det om integritetsfrågor och reglering enligt GDPR. 

Betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan energi- och transportsektorn har lyfts i tidigare rapporteringar från det här uppdraget. Vikten av en digitalisering och digital infrastruktur som kopplar samman dessa sektorer betonas speciellt i detta arbete. Digitalisering behövs för att effektivisera planering, utveckling och drift av den infrastruktur som ett elektrifierat transportsystem kräver. De modelleringar som gjorts i den här delen av uppdraget handlar om transportmodellering och energimodellering samt utveckling för att få modellerna att samspela.

Abstract [en]

The government has commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to “contribute to the building of knowledge around a fast, smart and economically efficient electrification of the transport sector”. This report focusses on the part of the mission that deals with conducting pilot projects and developing models for how data, in practice, can be made available, shared and utilized in the best way to optimize planning, development, operation for charging infrastructure and business models. 

The report provides a description of existing technologies for charging electric vehicles, important user perspectives, and how business models and systems for charging infrastructure can be modelled. 

The report focuses on data sharing and describes how actors today share data and what difficulties they see with data sharing. This includes, among other things, data availability, sharing and utilization, as well as how the actors want it to work going forward. A major challenge concerns data availability, where actors partly see problems with getting access to data and partly are hesitant to want to share their own data. Often, it is about privacy issues and regulation according to the GDPR. 

The importance of a well-functioning collaboration between the energy and transport sectors has been highlighted in previous reports from this assignment. 

The importance of digitalization and digital infrastructure that connects these sectors is particularly emphasized in this work. Digitalization is needed to streamline planning, development and operation of the infrastructure that an electrified transport system requires. The modeling done in this part of the assignment deals with transport modeling and energy modeling as well as development to make the models interact.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1158
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19335 (URN)
Available from: 2023-01-13 Created: 2023-01-11 Last updated: 2023-01-30Bibliographically approved
Wehner, J. (2023). Transporteffektivitet och fyllnadsgrad: Analys och åtgärdsförslag för ökat resursutnyttjande: avrapportering etapp 1. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Transporteffektivitet och fyllnadsgrad: Analys och åtgärdsförslag för ökat resursutnyttjande: avrapportering etapp 1
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Transport efficiency and fill rate: Analysis and action proposals for increased resource utilization
Abstract [sv]

Den här avrapporteringen av etapp 1 i projektet ”Transporteffektivitet och fyllnadsgrad: Analys och åtgärdsförslag för ökat resursutnyttjande” (Tryffel) sammanfattar resultat från den avslutade etappen och presenterar det första upplägget av etapp 2. Målet med den första etappen är att ta fram delstudier för det utvecklingsarbete som motiveras av projektets huvudsyfte. Rapporten problematiserar behovet att studera transporteffektivitet och lyfter fram varför fyllnadsgraden inte håller som mått för transporteffektivitet på samhällsnivå. Fyra delstudier för etapp 2 presenteras som tar sin utgångspunkt i gapen av nuvarande kunskap angående transporteffektivitet.

Abstract [en]

This report of stage 1 of the project “Transport efficiency and occupancy rate: Analysis and action proposals for increased resource utilization” (Tryffel) summarizes results from the completed stage and presents the first plan of stage 2. The goal of the first stage is to set-up sub-studies for the work that is motivated by the main purpose of the project. The report problematizes the need to study transport efficiency and highlights why the fill rate does not hold as a measure of transport efficiency at the societal level. Four sub-studies for stage 2 are presented that take their point of departure in the gap of current knowledge regarding transport efficiency.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. p. 32
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1166
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19643 (URN)
Available from: 2023-04-17 Created: 2023-04-17 Last updated: 2023-04-17Bibliographically approved
Kalantari, J., Merkel, A., Kjellsdotter Ivert, L., Wehner, J. & Krzynski, T. (2022). Anlöpsoptimering och energieffektivitet: skattning av maximal och realiserbar potential. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Anlöpsoptimering och energieffektivitet: skattning av maximal och realiserbar potential
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Port call optimization and energy efficiency : estimating maximal and feasible potential
Abstract [sv]

Det finns skäl att ifrågasätta tidigare forskningslitteratur när det gäller skattningar av hur mycket anlöpsoptimering kan bidra till energieffektivisering. Specifikt, potentialen av åtgärden Virtual Arrival (VA), det vill säga ett upplägg där fartyg skulle ha möjlighet att sänka sin hastighet i samband med anlöp till hamn i syfte att minska, eller helt eliminera väntetid för ankers. I den här studien söker vi skatta den maximala tekniska potentialen av VA för den svenska trampsjöfarten. Operativa, affärsmässiga, kontraktuella eller andra omständigheter kan leda till att delar av den tekniska potentialen inte kan betraktas som realiserbar. Vi söker också att skatta den realiserbara energieffektiviseringspotentialen av VA. 

Skattningen av den tekniska potentialen är baserad på empiriska data från 2019. För skattningen av den maximala tekniska potentialen har vi använt trafikdata från AIS-systemet, fartygsdata från IHS Markit, anlöpsdata från Sjöfartsverket och Eurostats avståndsmatris. Beräkningsmodellerna som underbygger skattningen är baserade på vedertagna modeller och de är kalibrerade med bättre underbyggda antaganden än i tidigare studier. Skattningen av den realiserbara potentialen är baserad på en Delphi-studie där experter från aktörsgrupperna redare, hamnar och skeppsmäklare har ingått. 

Resultaten visar att tidigare skattningar överskattar potentialen av anlöpsoptimering för energieffektivisering av den svenska trampsjöfarten. Den maximala tekniska potentialen är betydligt lägre än det tidigare funnits skäl att tro. Det beror på flera faktorer som att en relativ liten andel av anlöpen (ca 15 %) har väntetid för ankers och av dessa seglar en stor andel (ca 40 %) redan så långsamt att minskad seglingshastighet inte skulle leda till en minskning av drivmedelsförbrukningen. Dessutom har modellantaganden i tidigare studier haft en tendens att mekaniskt överskatta den tekniska potentialen. Delphi-studien visar att cirka en femtedel av den maximala tekniska potentialen kan betraktas som realiserbar i en svensk kontext.

Abstract [en]

There are reasons to question previous research literature regarding estimates of how much port call optimization can contribute to energy efficiency. Specifically, the potential of Virtual Arrival (VA), i.e., a system where ships would be able to reduce their speed in advance of a port call, in response to a known delay, in order to reduce or completely eliminate waiting time at anchor. In this study, we seek to estimate the maximum technically feasible energy efficiency potential of VA for Swedish tramp shipping. Operational, business, contractual or other circumstances may lead to portions of the technical potential not being considered realizable. We also seek to estimate the realizable energy efficiency potential of VA. 

The estimate of the technical potential is based on empirical data from 2019. Traffic data from the AIS, ship data from IHS Markit, port call data from the Swedish Maritime Administration and Eurostat’s distance matrix for ports have been used for the estimate of the maximum technically feasible energy efficiency potential. The calculation models that underpin the estimates are based on accepted models and are calibrated with better substantiated assumptions than in previous studies. The estimate of the realizable potential is based on a Delphi study in which experts from the stakeholder categories shipowners, ports and shipbrokers have been included. 

The results show that previous estimates overestimate the potential of VA for energy efficiency in the Swedish tramp shipping. The maximum technically feasible energy efficiency potential is significantly lower than previously believed. This is due to several factors such as the fact that a relatively small percentage of the port calls (approx. 15%) have any waiting time at anchor at all and of these a large percentage (approx. 40%) are already sailing so slowly that reduced sailing speed would not lead to a reduction in fuel consumption. Also, model assumptions in previous studies have tended to mechanically overestimate the technical potential. The Delphi study shows that approx. one fifth of the maximum technically feasible energy efficiency potential can be considered realizable in a Swedish context.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. p. 60
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1142
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-19030 (URN)
Available from: 2022-10-12 Created: 2022-10-12 Last updated: 2022-10-12Bibliographically approved
Kjellsdotter Ivert, L., Wehner, J., Arvidsson, N., Kalantari, J. & Hedvall, K. (2022). Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

E-handeln av dagligvaror innebär en ökad service och tillgänglighet för konsumenter men även utmaningar för företag som behöver anpassa sina logistiksystem till nya marknadsbehov. Framför allt är det den sista milen, det vill säga sträckan från att order plockas till att den levereras ut till konsument eller utlämningsställe, som påverkas av e-handeln. Dessa transporter är idag inte effektiva, varken från ett kostnadsperspektiv eller från perspektivet energieffektivitet. 

Syftet med förstudien ”Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkans[1]modeller” (ELLA) är att generera ny kunskap för utveckling av logistiklösningar som möjliggör för energieffektiva sista milen-transporter i olika kontexter. Metoder som använts är litteraturstudier, intervjustudier med nitton organisationer och företag inom dagligvaruhandeln samt en workshop med dagligvaruhandlare, boxleverantörer, transportörer och forskare. 

I rapporten identifieras nio logistiklösningar med stor potential för energieffektivisering som kategoriserades i tre huvudgrupper; 1) transporter (dvs. hur transporten organiseras), 2) utlämning (dvs. hur utlämningen sker), och 3) fordon (dvs. vilket fordon som används vid leveransen). 

Logistiklösningarna som betraktas mer i detalj är; samlastning, mikroterminaler, justeringar av servicenivåer, standardiserade förpackningar, utlämningsställe vid högtrafikerade platser, lastcykel, ellastbil och ”glassbil”. De nio logistiklösningarna har utvärderats med hjälp av olika mått på energieffektivitet såsom lastkapacitet, fyllnadsgrad, km/stopp, stopp/rutt och CO2 utsläpp. Logistiklösningarna har även analyseras utifrån vilka kontexter som de är lämpliga att använda i och vilka aktörer som behövs för att implementera lösningen.

Abstract [en]

E-commerce of groceries brings increased service and availability for consumers, but also challenges for companies that need to adapt their logistics systems to new market needs. Above all, it is the last mile, i.e., the distance from the time orders are picked until they are delivered to the consumer or delivery point, that is affected by increasing e-commerce. Today, these transports are not efficient, neither from a cost perspective nor from an energy-efficiency perspective. 

The purpose of the feasibility study “Energy-efficient last-mile distribution of groceries through new collaboration models” (ELLA) is to generate new knowledge for the development of logistics solutions that enable energy-efficient last-mile transports in different contexts. Methods used are literature studies, interview studies with nineteen organizations and companies in the grocery sector as well as a workshop with grocery retailers, box suppliers, transporters and researchers. 

The report identifies nine logistics solutions with great energy-efficiency potential that were categorized into three main groups; 1) transport (i.e. how the transport is organized), 2) delivery (i.e. how the delivery takes place), and 3) vehicle (i.e. which vehicle is used in the delivery). 

The logistics solutions that are viewed in more detail are: Groupage, micro-terminals, service level adjustments, standardized packaging, delivery point at high-traffic locations, cargo bike, electric truck and “ice cream” truck. The nine logistics solutions have been evaluated using various measures of energy efficiency such as load capacity, degree of filling, km/stop, stop/route and CO2 emissions. The logistics solutions have also been analyzed based on which contexts they are suitable to use in and which actors are needed to implement the solution. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022
Series
VTI resultat ; 2022:2
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-18537 (URN)
Available from: 2022-04-19 Created: 2022-04-19 Last updated: 2022-12-19Bibliographically approved
Daniels, D., Danilovic, M., Wehner, J., Käck, S. & Nordin, L. (2022). Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: samspelet mellan energisystemet och transportsystemet. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: samspelet mellan energisystemet och transportsystemet
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Government commission on the electrification of the transport sector : the interplay between energy system and transport system
Abstract [sv]

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn” (regeringsuppdrag I2021/02212). Den här rapporten redovisar den delen av uppdraget som handlar om att översiktligt analysera samspelet mellan energisystemet och transportsystemet, vilka eventuella hinder som finns och vilka lösningar som kan bidra till en ökad elektrifiering av transporter. I denna del av uppdraget ingår att identifiera goda exempel från andra länder. 

Transport och energi har alltid varit tätt sammanlänkade sektorer. Det som håller på att förändras är inte bara kopplingen mellan sektorerna, utan också deras natur; medan transportsektorn historiskt sett främst har konsumerat oljeprodukter, kommer globala klimatåtgärder att driva transportsektorn mot en starkare koppling till elkraft. Vidare handlar omställningen från oljebaserade transporter till elbaserade transporter lika mycket om sektorskoppling inom energisektorn som mellan energi- och transportsystem. Dessa förändringar kräver en omställning av både transport- och energisystemen. Rapporten beskriver implikationer av transportsektors omställning på energisystemet och olika aktörers roller i omställningen för att påskynda elektrifieringen. Dessutom lyfts goda exempel från fyra andra länder; Kina, USA, Norge och Nederländerna. Vid omställningen finns några policyaspekter som bedöms viktiga att ta hänsyn till såsom teknik- och beteendeförändring, förändringar inom sektorerna och överlappande politiska mål.

Abstract [en]

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) has been commissioned by the Swedish Government to “contribute to the creation of knowledge regarding a rapid, smart and socioeconomically efficient electrification of the transport sector”. This report presents the part of the commission that describes a general analysis of the interaction between the energy system and the transport system, what obstacles there are and what solutions can contribute to increased electrification of transport. This part of the assignment includes good examples from other countries. 

Transport and energy have always been closely linked sectors. What is changing now, is not only the connection between the sectors, but also their nature; while the transport sector has historically mainly consumed oil products, global climate measures will drive the transport sector towards a stronger link to electricity. Therefore, the transition from oil-based transport to electricity-based transport is as much about sector changing within the energy sector as between energy and transport sectors. To handle this transition requires a conversion of both systems. The report describes the implications of the transport sector’s change on the energy system and the roles of various actors in the change. In addition, good examples from four other countries – China, the USA, Norway and the Netherlands – are highlighted. When transitioning, there are some policy aspects that are important to take into account, such as technology and behavior change, changes in the sectors and overlapping political goals.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. p. 64
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1128
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-18768 (URN)
Available from: 2022-05-31 Created: 2022-05-30 Last updated: 2022-05-31Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0267-8160

Search in DiVA

Show all publications