Publikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 12) Visa alla publikationer
Odolinski, K., Nilsson, J.-E., Sjöstrand, H., Ait Ali, A. & Lidén, T. (2023). Att följa upp och utvärdera järnvägsunderhåll: Delrapport inom projektet Metod för jämförelsestudier av järnvägsunderhåll. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att följa upp och utvärdera järnvägsunderhåll: Delrapport inom projektet Metod för jämförelsestudier av järnvägsunderhåll
Visa övriga...
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Monitoring and evaluating railway maintenance : Interim report of the projectMethodology for comparative studies of railway maintenance
Abstract [sv]

Med start 2025 avser Trafikverket förändra formerna för upphandling av basunderhåll i tre geografiska områden. Förändringarna innebär att en större mängd planering och produktionsledning sker i Trafikverkets regi. Syftet är att utveckla den egna beställarförmågan och att stärka leverantörsmarknaden.

VTI har fått Trafikverkets uppdrag att föreslå metoder för att kunna följa upp konsekvenserna av den förändrade organisationen. I rapporten redovisas uppdragets första del med fokus på konsekvenserna av ett förändrat ansvar för basunderhåll av Södra Malmbanan. Syftet med delstudien är att identifiera den information som krävs och de metoder som kommer att användas för att fördjupa förståelsen av hur den nya ansvarsfördelningen förändrar kostnader och förutsättningarna för trafik jämfört med dagens förfarande. Förutom att skapa goda förutsättningar att utvärdera de förändringar som genomförs kommer detta arbete också att kunna ge stöd för övergången till nya verksamhetsupplägg i de ytterligare två områden som står på tur att förändras, Ostkustbanan (2026) och Mälarbanan (2027). Information har inhämtats från personal inom Trafikverket och från aktörer på leverantörsmarknaden, samt via analyser av dokumentationen av underhållsverksamheten liksom en genomgång av relevant litteratur.

De betydande förändringar av verksamheten som förestår kan få konsekvenser i flera avseenden. För att kunna följa upp och jämföra kostnader och andra utfall i hela landet krävs uppgifter från samtliga kontraktsområden med avseende på verksamhetens kostnader, omfattning (antal kilometer bana, installationer av växlar och konstbyggnader), trafik, väder etcetera. Tack vare att Trafikverket sedan länge byggt upp databaser som innehåller den aktuella informationen är en viktig del av det fortsatta arbetet att etablera ett smidigt tillvägagångssätt för att årligen kunna komplettera informationen och göra nya observationer av förändringar som kan ha inträffat. Ett antal frågeställningar föreslås som kan besvaras med stöd av en analys av det föreslagna materialet. Svaret på dessa frågor gör det möjligt att stärka förståelsen av den verksamhet som bedrivs och att ta fram kunskap som kan omsättas i praktiken.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023. s. 57
Serie
VTI PM ; 2023:13
Nyckelord
Underhåll, järnväg, egen regi, upphandling, effektivitet, beställarkunskap
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-20081 (URN)
Forskningsfinansiär
Trafikverket, 2023/4028
Tillgänglig från: 2023-12-20 Skapad: 2023-12-20 Senast uppdaterad: 2023-12-22Bibliografiskt granskad
Merkel, A., Nyberg, E., Ek, K. & Sjöstrand, H. (2023). Economics of shore power under different access pricing. Research in Transportation Economics, 101, Article ID 101330.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Economics of shore power under different access pricing
2023 (Engelska)Ingår i: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, Vol. 101, artikel-id 101330Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Providing shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce external costs of maritime transport. However, shore power technology is subject to barriers, part of which relate to insufficient incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less research focused on non-liner segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses a relatively simple modelling framework to analyze whether public investments in shore power deployment could be socio-economically beneficial. We find that investing in the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at bulk carriers, tankers and general cargo ships. We also find that the pricing of access affects expected uptake and consequently whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2023
Nyckelord
CO2 emissions, Cost-benefit analysis, Infrastructure pricing, Maritime transport, Onshore power supply, Shore power
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-19866 (URN)10.1016/j.retrec.2023.101330 (DOI)001057936500001 ()2-s2.0-85167618428 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-08-29 Skapad: 2023-08-29 Senast uppdaterad: 2023-09-18Bibliografiskt granskad
Flötteröd, G., Sjöstrand, H., Kristofersson, F. & Westin, J. (2023). Intensity and severity of ship conflicts: an AIS based approach. Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Intensity and severity of ship conflicts: an AIS based approach
2023 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

There is a lack of standardized methods for socio-economic evaluations within the maritime transport sector. This paper presents a model for analysing and quantifying the intensity and severity of ship conflicts using AIS (Automatic Identification System) data and expert assessments. Also, a case study applying the proposed method to the Southern Gothenburg Archipelago is carried out. The goal is to contribute to cost-benefit analyses within the maritime transport sector by a better understanding of how different actions, such as the widening of fairways or new regulation, impact maritime safety. The importance of validating the model by comparing its results with independent sources of reported maritime accidents is emphasized, and the challenges of using existing accident statistics for this purpose is discussed. The basic model described in the paper can be built upon by differentiating parameters by region and vessel type, account for seasonality etc. Furthermore, a downstream consequence analysis model is needed to enable a monetary valuation of (the consequences of) identified conflicts. Finally, the same principles as laid out here for conflict analysis can also be adopted to the identification of groundings.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2023
Serie
Working Papers, Swedish National Road & Transport Research Institute ; 2023:12
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-20022 (URN)
Tillgänglig från: 2023-11-30 Skapad: 2023-11-30 Senast uppdaterad: 2023-12-06Bibliografiskt granskad
Sjöstrand, H. & Ek, K. (2023). Utbyggnad av landström för trampsjöfarten: Kostnader och nyttor vid olika former av prissättning. Göteborg: Triple F
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Utbyggnad av landström för trampsjöfarten: Kostnader och nyttor vid olika former av prissättning
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Expansion of shore power for tramp shipping : Socioeconomic appraisal under different access pricing
Abstract [sv]

När fartyg ligger vid kaj används oftast fossildrivna motorer ombord för att förse fartyget med energi. Genom ny EU-lagstiftning kommer det 2030 att vara obligatoriskt för vissa hamnar och fartyg att erbjuda respektive använda elektricitet från land, så kallad landström, för att täcka detta energibehov. Dessa krav gäller inte den så kallade trampsjöfarten, alltså den sjöfart som saknar särskilda tidtabeller och förutbestämda rutter, och som är i fokus i denna studie. I detta projekt studeras potentialen för användning av landström inom bulk-, tank- och torrlastsegmenten genom att identifiera det samhällsekonomiskt optimala antalet hamnar med landström för dessa fartygssegment. Modellerade utfall jämförs för vinstmaximerande respektive välfärdsmaximerande prissättning av landström, och det visar sig att prissättningen är avgörande för om de möjliga samhällsekonomiska nettonyttorna realiseras.

Vid en välfärdsmaximerande prissättning, där minskade externa kostnader för utsläpp av koldioxid och luftföroreningar räknas in i prissättningen, kan nettonyttor åstadkommas genom en begränsad utbyggnad av landström i ett antal nyckelhamnar. Vi visar hur en sådan prissättning i praktiken ofta innebär ett negativt pris på landström för rederierna, något som kan åstadkommas med subventioner. Vid en vinstmaximerande prissättning, där priset på landström sätts så att hela det eventuella ekonomiska överskott som skapas tillfaller hamnen, blir den totala nettonyttan lägre. Styrmedel för ökad utbyggnad och användning av landström för trampsjöfarten behöver alltså adressera rederiernas och hamnarnas lönsamhet, och bör inriktas mot prissättningen av elen i hamnen. Alternativet är att internalisera de konventionella bränslenas externa kostnader, och på så vis göra landström relativt sett mer lönsamt.

Abstract [en]

When ships are docked, fossil-fueled engines are commonly used on board to provide power to the vessel. However, new EU legislation mandates that by 2030, ports must provide and some ships must use Onshore Power Supply (OPS) to meet this energy demand. These requirements, however, do not apply to the so-called tramp shipping, which refers to maritime transport without fixed schedules or predetermined routes, and which is the focus of this study. This project examines the potential for the use of OPS in the bulk, tanker, and dry cargo segments by identifying the socioeconomically optimal number of ports with shore power for these vessel segments. Modeled outcomes are compared for profit maximizing and welfare-maximizing pricing of shore power, and it is found that pricing is crucial in realizing potential socioeconomic net benefits.

Under a welfare-maximizing pricing scheme, where reduced external costs of carbon dioxide emissions and air pollution are included in the pricing, net benefits can be achieved through a limited expansion of shore power in a number of key ports. We show how such pricing in practice often results in a negative price for onshore power for the shipping companies, something that can be achieved through subsidies. Under a profit-maximizing pricing scheme, where the price of shore power is set so that the entire potential economic surplus created accrues to the port, the overall net benefits are lower. Therefore, policies aimed at increasing the expansion and use of shore power for tramp shipping need to address the profitability of shipping companies and ports, and should focus on the pricing of electricity in ports. An alternative is to internalize the external costs of conventional fuels, and by doing so make OPS more profitable relatively speaking.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Triple F, 2023. s. 33
Serie
Triple F Rapport ; 2021.4.2.5
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi Energisystem Transportteknik och logistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-20045 (URN)
Tillgänglig från: 2023-12-08 Skapad: 2023-12-08 Senast uppdaterad: 2023-12-08Bibliografiskt granskad
Merkel, A., Nyberg, E., Ek, K. & Sjöstrand, H. (2022). Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing. Stockholm
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

The provision of shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce the external costs of maritime transport. However, the deployment and uptake of shore power technology is subject to barriers, part of which have to do with insufficient economic incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less discussion and research focused on other segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses maritime traffic data and a relatively simple modelling framework to analyse whether public investments in shore power deployment, coupled with added incentives to shipowners, could be socio-economically beneficial. The analysis is focused on maritime traffic in the Swedish port network, but the main findings can likely be generalized beyond this context. We find that investing in (or mandating) the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at segments typically classified as non-liner (or “tramp”). The results do not however indicate that network-wide deployment of shore power is justifiable, but rather that care must be taken to determine the cost-efficient size of the network as well as to design the network of shore power deployment in ports so as to reap benefits of network effects. We also find that the pricing of shore power access has a major impact on expected uptake and consequently on whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs. Crucially, we find that unregulated profit-maximizing pricing by ports leads to significant welfare losses by suppressing take-up among shipowners.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2022. s. 25
Serie
Working Papers, Swedish National Road & Transport Research Institute ; 2022:6
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi Transportteknik och logistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-19119 (URN)
Tillgänglig från: 2022-11-16 Skapad: 2022-11-16 Senast uppdaterad: 2022-11-17Bibliografiskt granskad
Sjöstrand, H. & Lindgren, S. (2022). Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Government commission on the electrification of the transport sector : The electrification of maritime transport – prerequisites, state of play and policy instruments
Abstract [sv]

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. I denna rapport beskrivs elektrifieringen av sjöfarten idag samt styrmedel som har införts i Sverige, på internationell nivå och i andra länder för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. VTI tar fram andra rapporter som svarar mot de övriga frågeställningarna och datum för redovisningar som framgår av regeringsuppdraget.

Sjöfarten är än så länge elektrifierad i mycket liten utsträckning, då endast knappt 340 av drygt 98 000 fartyg globalt i december 2021 hade någon form av elektrisk framdrivning. På grund av att vätgas- och batteriframdrift är förknippade med högre kostnader, lägre energidensitet (och stora energiförluster vid vätgasframdrift) samt kräver mer utrymme jämfört med konventionell framdrift, lämpar sig elektrifiering bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp.

Majoriteten av de styrmedel på internationell nivå och i Sverige som identifieras i rapporten är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. De nationella styrmedel i andra länder som identifieras i rapporten främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg, exempelvis genom riktade investeringsstöd till om- och nybyggnationer av fartyg och krav på eldrift vid upphandling av offentligt ägda fartyg eller kollektivtrafik. Norge lägger betydande summor på en grön omställning av sjöfarten, kombinerat med kommande krav på låg- och nollutsläppsfartyg i norska vatten.

En implementering av EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan komma att öka internaliseringen av utsläppskostnaderna, och därmed öka incitamenten för investeringar i elektrifiering av sjöfarten. Paketet innehåller bland annat förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

Abstract [en]

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) has been commissioned by the Government of Sweden to “contribute to the creation of knowledge regarding a fast, smart and socioeconomically efficient electrification of the transport sector”. This report describes the current state of electrification of shipping and also policy instruments in Sweden, at the international level and in other countries that have been introduced to accelerate the electrification of shipping. VTI produces additional reports that correspond to the other subjects and reporting dates specified in the Government’s commission.

Shipping is electrified to a very small extent, as only about 340 of more than 98 000 ships in December 2021 had some sort of electric propulsion. Since hydrogen and battery propulsion are associated with higher costs, lower energy density (and large energy losses in the case of hydrogen propulsion) as well as requiring more space compared to conventional propulsion, electrification is best suited for ferries and other vessels operating on shorter, fixed routes with many stops.

The majority of the policy instruments at the international level and in Sweden identified in the report are intended to promote investments in both Onshore Power Supply (OPS) as well as battery and hydrogen propulsion. This applies, for example, to environmentally differentiated port and fairway fees, environmental legislation and support for investments and research. The policy instruments in other countries identified in the report in many cases promote the electrification of individual vessels, for example through targeted investment support for retrofitting of and construction of new ships, and through requirements for electric propulsion in the procurement of publicly owned vessels and public transport. Norway is investing significant amounts in a green transition of shipping, combined with future requirements for low- and zero-emission vessels in Norwegian waters.

With the implementation of the European Commission’s ‘Fit for 55’ legislative proposal, the internalization of emission costs may increase, incentivizing investments in the electrification of shipping. The proposal includes taxation of shipping fuel, an emissions trading system for shipping and carbon dioxide-based fuel requirements.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. s. 49
Serie
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1106
Nationell ämneskategori
Energisystem Marin teknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-18045 (URN)
Tillgänglig från: 2022-02-14 Skapad: 2022-02-14 Senast uppdaterad: 2022-02-14Bibliografiskt granskad
Sjöstrand, H. & Vierth, I. (2022). Samhällsekonomiska analyser och effektsamband för sjösäkerhet med fokus på AI-baserad trafikövervakning. Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samhällsekonomiska analyser och effektsamband för sjösäkerhet med fokus på AI-baserad trafikövervakning
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Förekomsten av sjöolyckor med potentiellt stora konsekvenser utanför VTS-områden (Vessel Traffic Service) men på svenskt vatten kan tyda på att det är lönsamt för samhället att utöka övervakningen av sjötrafiken. En fråga är hur en AI-baserad trafikövervakning kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser och att ge stöd till beslutsfattande och om en sådan lösning skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. De viktigaste datakällor, riktlinjer för samhällsekonomiska analyser och effektsamband analyseras ur ett svenskt perspektiv. Följande utvecklingsbehov identifieras: • Analysmetoder för nya/förändrade regelverk och tekniska lösningar behöver utvecklas. Det finns behov av att hantera sjöolyckornas skador på fartyg, last, infrastruktur och natur, som är av större betydelse än för vägtransporter (där personskador har störst betydelse). • Robusta effektsamband för sjösäkerhet saknas. Den befintliga olycksstatistiken och data som tas fram i forskningsprojekt, t ex om vilka farliga trafiksituationer som kan undvikas med hjälp av AI baserad trafikövervakning, bör utnyttjas för att ta fram effektsamband. • Det bör undersökas på vilket sätt FSA-metoden (Formal Safety Assessment) som rekommenderas av IMO (International Maritime Organization) för att utvärdera regleringar som påverkar sjösäkerheten och marina miljöer kan/bör användas i Sverige.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. s. 32
Serie
Working Papers, Swedish National Road & Transport Research Institute ; 2022:5
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi Transportteknik och logistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-19095 (URN)
Tillgänglig från: 2022-10-28 Skapad: 2022-10-28 Senast uppdaterad: 2022-10-28Bibliografiskt granskad
Sjöstrand, H., Merkel, A. & Vierth, I. (2021). Hållbar inlandssjöfart i Sverige: offentlig upphandling som effektivt styrmedel?. Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hållbar inlandssjöfart i Sverige: offentlig upphandling som effektivt styrmedel?
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Sustainable inland waterway transport : public procurement as an effective policy instrument?
Abstract [sv]

Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige, samt att bidra till kunskap om hur offentliga upphandlingar kan utformas för att bättre ta hänsyn till inlandssjöfartens transportmöjligheter. Syftet är också att analysera nyttor och kostnader som kan uppstå i fall där lösningar för inlandssjöfart upphandlas i stället för vägtransporter. 

Inlandssjöfarten utgör en mycket liten del av det totala godstransportarbetet i Sverige jämfört med i många andra europeiska länder. Detta kan, enligt den litteratur vi refererar till, förklaras av att Sverige, till skillnad från övriga Europa, inte medger några särskilda lättnader när det kommer till avgifter, bemanning, behörigheter eller krav på lots. Samtidigt tyder tidigare analyser på att potentialen för inlandssjöfart i Sverige generellt sett är liten, och nyttan med riktade lättnader och stödåtgärder kan därför ifrågasättas.

Abstract [en]

The purpose of this report is to contribute to a better understanding of inland waterway transport (IWT) in Sweden, and to shed light on how public procurement can be designed to make better use of the potential of IWT. The aim is also to calculate benefits and costs that arise when IWT instead of road transport is procured. 

IWT makes up a very small portion of the total transport activity in Sweden compared with several other European countries. According to literature, this is explained by Sweden’s absence of waivers with respect to fees, staffing, qualifications, or pilot services. However, studies suggest that the potential for IWT in Sweden is limited, and the benefits of waivers targeted at IWT can be questioned.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2021. s. 58
Serie
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1081
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-16181 (URN)
Tillgänglig från: 2021-04-29 Skapad: 2021-04-29 Senast uppdaterad: 2021-04-29Bibliografiskt granskad
Sjöstrand, H. (2021). Vart är sjöfarten i Sverige på väg: omvärldsanalys 2021. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vart är sjöfarten i Sverige på väg: omvärldsanalys 2021
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Syftet med denna PM är att, utifrån historiska trender, prognoser och aktuell litteratur beskriva möjlig utveckling framöver för godstransporter på sjön. Statistik om volym och typ av gods som transporteras redovisas, och den grå och akademiska litteraturen på området beskrivs. 

Under perioden 2010–2020 är såväl mängden anlöp, godsvolymer som genomsnittlig bruttodräktighet i svenska hamnar på totalen relativt konstanta. Däremot har stora förändringar skett vad gäller olika fartygstyper och enskilda hamnar. Antal anlöp och godsvolymer med gastankfartyg har ökat medan en minskning har skett för oljetank- och tankfartyg. 

Det har inte skett någon ökad koncentration, beräknat som de fem största hamnarnas andel av de totala anlöpen och godsvolymerna. För containerfartyg är bilden likartad, även här har andelen anlöp och godsvolymer i de fem största containerhamnarna varit relativt konstanta under perioden. Något annat som talar emot att sjöfarten koncentreras mot färre hamnar är att antalet hamnar med anlöp inte har minskat under perioden. 

Sjöfarten har tappat marknadsandelar till väg och har inte utvecklats i linje med den tillväxttakt och ökning av import- och exportvolymer för samtliga trafikslag som kan observeras under perioden 2010–2020. Det finns inte mycket som tyder på att denna trend kommer att brytas framöver. På grund av en övergång till en mer serviceorienterad ekonomi och en kraftigt ökad e-handel, en fortsatt elektrifiering och godkännandet av 74-tonslastbilar, finns snarare anledning att tro att en fortsatt försämrad konkurrenssituation för sjöfarten gentemot vägtransporter är att vänta framöver.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2021. s. 53
Serie
VTI PM ; 2021:15
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik Ekonomi och näringsliv
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-17271 (URN)
Tillgänglig från: 2021-10-22 Skapad: 2021-10-22 Senast uppdaterad: 2024-02-21Bibliografiskt granskad
Vierth, I. & Sjöstrand, H. (2020). Effektsamband för sjösäkerhet och sjöfartens emissioner till luft. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effektsamband för sjösäkerhet och sjöfartens emissioner till luft
2020 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Impacts of interventions regarding maritime safety and emissions to air
Abstract [sv]

På uppdrag av Trafikverket beskriver VTI metoder för framtagande och tillämpning av effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft inom sjöfarten. Tillgång till data beskrivs också. Utifrån denna genomgång föreslår vi hur dessa effektsamband skulle kunna utvecklas och göras mer tillförlitliga.

Vi visar att effektsamband för sjösäkerhet i samhällsekonomiska analyser i Sverige och Norge främst har tagits fram med hjälp av expertbedömningar och olycksstatistik. Då detta tillvägagångssätt är behäftat med stora osäkerheter föreslår vi metoder som beskrivs i forskningen och som kan öka validiteten. En stor fördel jämfört med exempelvis vägtransportområdet, det trafikslag som har de mest utvecklade effektsambanden i Sverige, är att de flesta fartyg har en AIS-sändare (AIS står för Automatic Identification System). Det gör det möjligt att, med hjälp av matematiska modeller, identifiera inträffade tillbud och även beräkna sannolikheten för att en kollision eller grundstötning inträffar. Detta tillvägagångssätt, kombinerat med expertbedömningar, bedömer vi skulle resultera i effektsamband med högre kvalitet och tillförlitlighet.

Effektsambanden avseende emissioner tas fram med hjälp av empiriska värden baserade på mätningar av faktiska utsläpp av olika ämnen. Vi ser ett behov av att förbättra sambanden genom att inkludera detaljer med avseende på använda bränslen (inkl. elektricitet), fartygen och hastigheter m.m. som påverkar emissionerna. Ett konkret förslag är att ta fram ett AIS-baserat system som komplement till godstransportmodellen Samgods. Tanken är att använda detta system som databas och analysverktyg. Vidare anser vi att det är nödvändigt att tillämpa samma principer vid framtagning av effektsamband för emissioner till luft för de olika trafikslagen. Sammantaget tror vi det är möjligt att utveckla effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft som håller samma kvalitet som motsvarande effektsamband för vägtransporter.

Abstract [en]

Commissioned by the Swedish Transport Administration, VTI summarizes cost-benefit analyzes and available research when it comes to impacts of interventions on maritime safety and air emissions. We also suggest ways forward to measure these impacts in a more structured and reliable manner.

We show that analyzes of interventions aimed at improving maritime safety in Sweden and Norway mostly build on expertise within the field and on available data on accidents. This approach, though often well executed, is not considered robust enough, and therefore methods mentioned in available research are proposed that can increase the validity of the estimation of impacts on maritime safety. A considerable advantage that maritime transport has to road transport is the fact that most ships are equipped with an AIS-transponder (AIS stands for Automatic Identification System), making it possible to track ships and with mathematical models find near miss collisions and calculate probabilities for collisions and groundings. We believe this approach, combined with expertise within the field, would result in higher validity of the estimated impacts of interventions.

The impacts of policies and measures aimed at reducing greenhouse gas emissions and air pollution are derived based on measurements of actual emissions of various substances. We see a need for improving the description of the impacts of interventions on the emissions by including details regarding the fuels (incl. electricity) used, the vessels and speeds etc. One concrete suggestion is to develop an AIS-based system that complements the national freight transport model Samgods. The idea is to use this system as a database and analysis tool. Furthermore, we would like to stress that it is necessary to apply the same principles in the development of “impact interventions” regarding air emissions for different modes of transport. All in all, we believe that it is possible to develop methods for estimating the impacts of interventions regarding maritime safety and emissions to air of the same quality as the corresponding methods for road transport.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2020. s. 96
Serie
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1050
Nationell ämneskategori
Miljöledning
Identifikatorer
urn:nbn:se:vti:diva-15314 (URN)
Tillgänglig från: 2020-06-15 Skapad: 2020-06-15 Senast uppdaterad: 2022-10-24Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3230-559x

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer