Idag upplever boende i byar på landsbygden hinder för säker aktiv mobilitet. Projektet syftar till att kartlägga beslutsprocessen för hastighetsreglering för olika delar av vägnätet på gles- och landsbygd, för att belysa möjligheterna att i processen beakta och främja säker aktiv mobilitet i byarna. Studien har genomförts med användning av rättsvetenskaplig metod, intervjuer, platsbesök, dialoger och litteraturstudier. Undersökningen har visat att det finns en generell bild bland både medborgare och aktörer om att det befintliga regelverket kring frågan om hur hastighetsgränser får och bör bestämmas utanför tättbebyggt område är komplicerat. Helhetsansvar, samordning och riktlinjer samt en önskan om att det skulle vara bra om det fanns en tydligare formell dialog efterfrågas av aktörer i beslutsprocessen. 

Tre huvudsakliga problem har identifierats avseende beaktande av aktiv mobilitet i frågor om hastighetsbegränsning i dilemmazoner. För det första finns ett ytterst begränsat utrymme att beakta aktiv mobilitet som skäl för hastighetssänkning i aktuella zoner. Det andra problemet tar sikte på att otillräckliga resurser utgör skäl för uteblivna åtgärder och förändring. För det tredje synes det yttersta ansvaret utifrån Nollvisionen falla mellan de olika systemutformarna.

Today, residents in villages and rural areas experience difficulties to achieve safe active mobility. This project aims to map the decision-making process for speed legislation different parts of the road network in sparsely populated and rural areas, to highlight the possibilities to consider and promote safe active mobility in the villages. The study has been conducted using legal methods, interviews, site visits, dialogues, and literature reviews. The investigation has shown that there is a general perception among both citizens and stakeholders that the existing legislations regarding how speed limits are determined outside densely populated areas are complex. Overall responsibility, coordination, guidelines, and a desire for a formal dialogue are requested by actors in the decision-making process.

Three main problems have been identified regarding the consideration of active mobility and implementation of appropriate speed limits in dilemma zones. Firstly, there is very limited room to consider active mobility as a reason for speed reduction in these zones. Secondly, insufficient resources are cited as reasons for lack of action and change. Thirdly, the ultimate responsibility according to the Vision Zero concept seems to fall in between different system designers.

Prioritering av gång och cykel för ökad hälsa och minskad miljöpåverkan är idag ett naturligt inslag i stadsutvecklingen i och med Agenda 2030. Även i mindre samhällen på landsbygden leder prioritering av gång och cykel till ökad hälsa och därmed till att målen uppnås. En viktig förutsättning för att öka användandet av cykel och gång som alternativ till andra färdmedel är att användarna upplever en trygghet på de vägar som finns i dessa samhällen. En avgörande faktor är hastighetsgränsen genom samhället satt i relation till existerande infrastruktur på platsen. I det transportpolitiska beslutet från 1997 fastställdes att hastighetsgränsen ska vara 30 km/h då oskyddade trafikanter blandas med biltrafik i tätbebyggt området (TBO). Problemet är att då många av dessa samhällen i dagsläget inte klassas som TBO, sätts hastighetsgränser inte ned genom delar eller hela samhällena och vi har skapat vad som kan kallas en ”dilemmazon”. Utanför ett TBO gäller bashastigheten 70 km/h, vilket medför att många boende i dessa samhällen inte känner sig trygga och säkra som cyklister eller gångtrafikanter. En möjlig effekt av detta är att många av resorna med gång och cykel helt eller delvis undviks på grund av faktisk och upplevd olycksrisk. En annan möjlig effekt är att byns potential till bärkraftig utveckling sätts på paus. 

I dagsläget finns ingen tydlig bild av vilka regler och riktlinjer som gäller för att fatta beslut om hastighet i dilemmazoner. En sådan kartläggning är därför viktig för att förstå förutsättningarna för att göra byar i dilemmazonen mer anpassade för aktiv mobilitet. Projektet syftar därför till att kartlägga ansvaret för olika delar av vägnätet på gles- och landsbygd samt visa hur dagens regelverk ser ut vad gäller hastighetsgränser i dessa områden. För att uppnå mål om trygghet och hälsa behövs också mer kunskap om de boendes perspektiv på frågan, inklusive upplevda hinder och möjligheter till aktiv mobilitet. 

Ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet, men hastighetsefterlevnaden i Sverige är låg och det är långt kvar till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Inom Trafikverkets färdplan för hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefterlevnaden i entreprenadernas vägtransporter. Syftet med föreliggande projekt har varit att utvärdera och studera olika aspekter relaterade till detta instegskrav.

Projektet har följt tio kontrakt med entreprenader som har instegskravet för att ta reda på hur kravet påverkat arbetet med trafiksäkerhet och hur Trafikverkets uppföljningsrutiner fungerat. Underlag till analysen har samlats in genom strukturerade intervjuer. Dessutom har de juridiska aspekterna kopplade till kravet studerats.

Resultaten visar att Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna tycker att det är bra att frågan om hastighetsefterlevnad kommer upp på agendan. En otydlighet som diskuterats under intervjuerna är vilka transporter kravet gäller: inom arbetsområdet, till och från arbetsområdet, resor med privata bilar/tjänstebilar inom entreprenadens utförande? Här är synen delad bland de intervjuade. Integritetsfrågor kopplade till GDPR ses inte som något problem eftersom redovisning av hastighetsefterlevnaden inte är ett krav i detta första steg. Däremot känner man en viss oro för hur detta ska hanteras när kraven skärps. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner belyser vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten genom att till exempel upphandla transporter på timme istället för på ackord. Den rättsliga översikten visar på behov av fördjupad juridisk analys när kraven skärps då rättsläget bedöms som oklart utifrån befintliga informationsunderlag.

De intervjuade tror att instegskraven kan leda till mindre förbättringar av hastighetsefterlevnaden men att den stora vinsten är att hastighetsfrågan lyfts genom information och påminnelser till entreprenadernas utförare. Däremot tror man på större effekter i samband med att kraven skärps och omfattar hastighetsmätningar, men att frågan om integritet då blir betydelsefull att lösa.

Increased speed compliance is very important for increased traffic safety. However, in Swedencompliance is low and currently not close to the target of 80 percent by the year 2030. In 2022, as part of their speed compliance road map, the Swedish Transport Administration introduced an entryrequirement that contractors must have methods, routines, or systems for ensuring speed complianceof their road transports. The purpose of this current project was to evaluate and study aspects related to this entry requirement. 

The project has followed ten contracts to study how the requirement was implemented by the Swedish Transport Administration and how it affected the contractors’ work with traffic safety. The analysis isbased on structured interviews. In addition, the legal aspects of the requirement are also studied.

The results show that the contact persons at the Swedish Transport Administration and the contractors are positive towards the agenda of increased speed compliance. The respondents had different viewson where the requirements should apply, e.g., both inside and outside the work area? Issues of integrity and GDPR were not viewed as a problem as no speed data is disclosed in this first step. However, some respondents worried how this will be handled when data must be disclosed followingstricter requirements. Both the Swedish Transport Administration and the contractors highlight the need for the right conditions for maintaining the speed limit, e.g., through contracts based on hours instead of performance. The results from the legal overview show that further analysis is needed when the requirement becomes stricter. 

The respondents believe that the entry requirement could result in minor improvements to speed compliance, but that the main benefit is raised awareness among contractors. However, they do expect larger effects when the stricter requirements are implemented, though integrity issues will then be important to solve.

The role of autonomous vehicles to achieve sustainability goals has been much emphasized, but large-scale implementation is still relatively low. It has been suggested, however, that the use of remote operation of automated road vehicles, as a bridging technology, could serve as a key transition and safety approach towards the introduction and implementation of fully autonomous vehicles. Such use could accelerate the transition and facilitate beneficial sustainability effects at an earlier stage. Remote operation is, however, still in its infancy and the legal challenges as well as the question of a dedicated regulatory framework are essential to address. This chapter presents the remote operation concept and its sustainability relevance. Furthermore, it explores the regulatory landscape and the legal challenges associated with remote operation concluding that to serve as a key transition and safety approach these challenges would benefit from being addressed and regulated in a more dedicated and comprehensive way.

Previously, maritime activities such as trade and fishing have been the sole activities at sea. However, with the increased need for renewable energy, the ocean has begun to be utilized for energy extraction, competing for space with maritime activities. In order to effectively plan for the use of the oceans, the EU has adopted a maritime spatial planning directive. Sweden's first maritime spatial plan was established in 2022, and currently, there is an investigation underway regarding amendments to the previously established plans to facilitate the expansion of wind power by an additional 90 terawatt hours (TWh). This pre-study examines the extent to which the interests of maritime activities are legally considered in the previously established maritime spatial plans, how they are proposed to be considered in the upcoming plans, and in the subsequent permit assessments. The focus of the pre-study is on the legal conditions within the exclusive economic zone.

Tidigare har sjöfart genom handel och fiske varit den enda verksamheten i havet. I och med det ökade behovet av förnybar energi har havet börjat användas till energiutvinning vilket konkurrerar om plats i haven med sjöfarten. För att kunna planera för en effektiv användning av haven har EU antagit ett havsplaneringsdirektiv. Sveriges första havsplan kom år 2022 och just nu pågår en utredning gällande ändring av de tidigare beslutade havsplanerna med syfte att möjliggöra utbyggnation av vindkraften med ytterligare 90 terawattimmar (TWh). I denna förstudie undersöks i vilken utsträckning sjöfartens intressen i förhållande till vindkraftens intressen beaktas i rättsligt hänseende i de tidigare beslutade havsplanerna, hur de föreslås att beaktas i de kommande havsplanerna och i den efterföljande tillståndsprövningen. Förstudiens fokus är de rättsliga förutsättningarna i den ekonomiska zonen.

Remote operation of ships is a fundamental concept for the introduction of autonomous shipping. The legal challenges associated with remote operation, despite their crucial importance for the transformation of shipping, have so far received relatively limited attention. The remote operator’s role and responsibilities can be seen as key issues in this context and are discussed and highlighted in this article. A crucial question to clarify from a legal perspective is who or which actor the term remote operator aims at. Also, which tasks and duties do remote operation involve and how does the distribution of these responsibilities look like between different people involved in the operation of a remotely operated ship? Another closely related question in this context is which requirements of competence, skills and training are necessary or relevant for remote operation of a vessel from a remote operation center.

These questions are discussed and analysed below. A summary conclusion of the authors is that the introduction of autonomous shipping and remote operation will require a new kind of role set-up and division of labor between the various actors within the shipping industry. This may necessitate the introduction of new legal actors. Also, the legal challenges and the resulting uncertainty need to be addressed at the national level to remove or reduce obstacles to the industry’s development. Thus, a regulatory review is necessary to achieve this purpose.

Detta är den andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk "Kreditsäkerhet i fartyg" från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.

One2Many, the title of this report, refers to remote operation of vehicles where an operator handles several vehicles simultaneously. This may increase efficiency and opportunities for profitability. The objective of this report is to identify essential and relevant developments of the regulatory framework, as well as business models and working conditions for support of safe and sustainable introduction of a single person’s remote operation of multiple vehicles. 

As a starting point, this report describes the taxonomy used and a state-of-the-art study. Most literature deals with technical challenges around remote operation while non-technical challenges, as well operation of multiple vehicles, are poorly covered. This report aims at addressing this gap by considering non-technical aspects for remote operation. 

Legal aspects are described and analysed, resulting in recommendations for next steps for legislation and regulation. Furthermore, business models and working environment are discussed, taking advantage of two real world use cases: goods transport (Einride trucks), and public transportation (Ride the Future automated shuttles). 

One2Many summarises regulatory considerations in a Memorandum, and additionally concludes that: 

• Research is needed regarding legal challenges for the three different modes of remote operation (remote driving, remote assistance, remote supervision) and how to address them in future regulation to best deal with safety concerns and to support remote operation. Liability issues and concerns also need to be handled. 

• The main advantage of introducing remote operating for several vehicles per operator will most likely be uptime. The employee cost is foreseen to decrease, but potential surrounding functions need to be studied in order to determine if the cost of personnel actually would go down. 

• Several working environment considerations should be further discussed, e.g. regarding what type of controls would be most effective and safe to use, and whether it matters if an operator has a background as driver of conventional vehicles.

Föreliggande rapports titel, One2Many, syftar på fjärrstyrning av fordon där en operatör hanterar flera fordon samtidigt. Detta kan öka effektiviteten och möjligheterna till lönsamhet. Projektets syfte är att identifiera väsentliga och relevanta utvecklingar av regelverket, såväl som affärsmodeller och arbetsförhållanden för att stödja säker och hållbar introduktion av en enda persons fjärrstyrning av flera fordon. 

I avsaknad av etablerad taxonomi för styrning identifieras begreppet ”Remote operation” (fjärrstyrning) och dess tre moder: remote driving, assistance och supervision (fjärrkörning, fjärrassistans, fjärrövervakning). En nulägesbekrivning (state of the art) visar att den mesta litteraturen och de flesta initiativ inom industri och forskning behandlar tekniska utmaningar kring fjärrstyrning. Icke tekniska utmaningar, liksom samtidig styrning av flera fordon, täcks i betydligt mindre grad. Rapporten adresserar denna lucka genom att beakta icke-tekniska aspekter för fjärrstyrning. 

Juridiska frågeställningar beskrivs och analyseras, och leder fram till rekommendationer för hur lagstiftning och reglering behöver utvecklas. Vidare diskuteras affärsmodeller och arbetsmiljö utifrån två fall med automatiserade fordon i verkliga miljöer: godstransport (Einride-lastbilar) och kollektivtrafik (Ride the Future automatiserade skyttlar). 

One2Many sammanfattar regulatoriska överväganden i ett memorandum och drar dessutom slutsatserna att: 

• Det är nödvändigt med forskning som behandlar de juridiska utmaningarna för de tre olika fjärrstyrningsmoderna och deras framtida reglering för att på bästa sätt hantera säkerhetsproblem och för att stödja fjärrstyrning. Ansvarsfrågor och problem måste också behandlas. 

• Den största fördelen med att införa fjärrstyrning för flera fordon per operatör kommer med största sannolikhet att vara ”up-time”. Personalkostnaden förväntas minska, men operationernas kringaktiviteter och -funktioner måste studeras för att avgöra om personalkostnaderna faktiskt skulle minska. 

• Flera arbetsmiljöaspekter bör diskuteras vidare, till exempel om vilken typ av kontroller som skulle vara mest effektiva och säkra att använda, och om det spelar någon roll om en operatör har en bakgrund som förare av konventionella fordon, eller inte.

Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. Den här rapporten redovisar den del av uppdraget som handlar om att genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras för att optimera planering, utveckling, drift samt affärsmodeller för laddinfrastruktur. 

I rapporten ges en beskrivning av förekommande tekniker för laddning av elfordon, viktiga användarperspektiv, och hur affärsmodeller och system för laddinfrastruktur kan modelleras. 

Rapporten fokuserar på datadelning och beskriver hur aktörer idag delar data samt vilka svårigheter de ser med datadelning. Detta omfattar bland annat datatillgänglighet, delning och nyttiggörande, samt hur aktörerna vill att det ska fungera framåt. En stor utmaning handlar om datatillgänglighet, där aktörer dels ser problem med att få tillgång till data och dels är avvaktande till att vilja dela med sig av egna data. Ofta handlar det om integritetsfrågor och reglering enligt GDPR. 

Betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan energi- och transportsektorn har lyfts i tidigare rapporteringar från det här uppdraget. Vikten av en digitalisering och digital infrastruktur som kopplar samman dessa sektorer betonas speciellt i detta arbete. Digitalisering behövs för att effektivisera planering, utveckling och drift av den infrastruktur som ett elektrifierat transportsystem kräver. De modelleringar som gjorts i den här delen av uppdraget handlar om transportmodellering och energimodellering samt utveckling för att få modellerna att samspela.

The government has commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to “contribute to the building of knowledge around a fast, smart and economically efficient electrification of the transport sector”. This report focusses on the part of the mission that deals with conducting pilot projects and developing models for how data, in practice, can be made available, shared and utilized in the best way to optimize planning, development, operation for charging infrastructure and business models. 

The report provides a description of existing technologies for charging electric vehicles, important user perspectives, and how business models and systems for charging infrastructure can be modelled. 

The report focuses on data sharing and describes how actors today share data and what difficulties they see with data sharing. This includes, among other things, data availability, sharing and utilization, as well as how the actors want it to work going forward. A major challenge concerns data availability, where actors partly see problems with getting access to data and partly are hesitant to want to share their own data. Often, it is about privacy issues and regulation according to the GDPR. 

The importance of a well-functioning collaboration between the energy and transport sectors has been highlighted in previous reports from this assignment. 

The importance of digitalization and digital infrastructure that connects these sectors is particularly emphasized in this work. Digitalization is needed to streamline planning, development and operation of the infrastructure that an electrified transport system requires. The modeling done in this part of the assignment deals with transport modeling and energy modeling as well as development to make the models interact.