Publikationer
1 - 6 av 6
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Niska, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU. VTI.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Taavo, Ellen
    Stockholms stad.
    Sopsaltningens effekt på cykeltrafiken: en analys av cykelflöden och olyckor i Stockholm2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sopsaltning är en metod som börjat tillämpas vid vinterväghållning av cykelvägar i allt större utsträckning de senaste åren. Metoden innebär att en sopvals används för snöröjning och att halkbekämpning sker kemiskt med saltlösning, torrt eller befuktat salt. Traditionellt snöröjs annars cykelvägar med plog och halkbekämpning sker genom sandning. VTI har under många år bedrivit forskning kring metoden och då främst med fokus på metod, utrustning och strategi, för att kunna ge rekommendationer kring bästa möjliga tillämpning. I projektet som redovisas i den här rapporten har dessa studier kompletterats med analyser av olycksdata från Strada, för åren 2013 till och med 2017 samt vintersäsongerna 2012/13–2017/18 gällande cyklister, fotgängare och mopedister samt data från cykelflödesmätningar från Stockholm, i syfte att utvärdera effekter för cykeltrafiken av sopsaltning.

    Sammantaget visar analyserna av cykelflödesmätningar från Stockholm att sopsaltning kan ha bidragit till att öka cyklandet vintertid. Analyserna av olycksdata antyder att sopsaltningen också bidragit till att minska halkolyckorna. Då de sopsaltade stråken i regel är viktiga pendlingsstråk med relativt höga cykelflöden, är det sannolikt att risken per cyklist är lägre sedan stråken börjat sopsaltas. Dataunderlaget har dock inte varit av den omfattningen eller detaljgraden att det varit möjligt att kvantifiera effekterna. Klart är dock att sopsaltmetoden inte inneburit några större negativa effekter på olycksutfallet. Flest halkolyckor står fotgängarna för och de flesta har inträffat i innerstaden, ofta på trottoarer. För att relatera cykelflöden och olyckor till rådande väderleksförhållanden har vi också analyserat väderdata från VViS-stationer placerade längs vägnätet kring Stockholm och från en av SMHI:s väderstationer i Stockholm.

  • Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Benefits of noise measure in train commuting suburbs: a comparison of Swedish guidelines and WHO recommendations2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study, we compare different valuation functions for a noise abatement measure in an exploitive train commuting suburb in Sweden. The benefits are estimated with different functions focusing on Swedish guidelines and recent WHO recommendations. The results show that the willingness-to-pay-based estimates of the Swedish guidelines are much lower than the estimates based on WHO guidelines. The main reason for the higher benefit estimates with WHO recommendations is the discontinuous valuation function that leaps from 0 to about 5000 SEK at 49 dB, whereas the Swedish guidelines does not include any corresponding discontinuity in its valuation function. Furthermore, the WHO recommendations are sensitive to night exposure as the cost of sleep disturbance is dominating. These different results of the monetary benefits illustrate the importance of including only established impact functions and valuation functions, and carefully apply them when noise-abatement benefits are calculated.

  • Nyström, Johan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Wikström, Daniel
    Högskolan Dalarna.
    Empirical analysis of unbalanced bidding on Swedish roads2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on anecdotal evidence, claims are made that unbalanced bidding is a major problem in the construction industry. This concept refers to a sealed price auction setting with asymmetric information and unit prices, where information rents are extracted. Theoretical literature has shown that it is rational for an informed contractor to skew unit prices. However, empirical studies on the magnitude of the problem are lacking. As the first quantitative study based on European data, it is shown that unbalanced bidding exists, but in small magnitudes. The result is in line with earlier studies from the US.

  • Jussila Hammes, Johanna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Styrmedel för självkörande fordon2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tekniken för självkörande fordon utvecklas snabbt, även om drömmen om helt självkörande fordon fortfarande är relativt osäker. I detta PM görs översikter över flera olika litteraturer. En är en översikt över de effekter som självkörande fordon kan förväntas ha på trängsel, restid, markanvändning och parkering, påverkan på urban sprawl, miljöeffekter och påverkan på energianvändning, trafiksäkerhet samt hälsoeffekter. Självkörande fordon kommer dessutom ha en stor påverkan på självkörande taxi och kollektivtrafiksystem, där flera bedömare anser att det sistnämnda bara kommer kunna existera i sin nuvarande form i tätbebyggda områden. Självkörande fordon kan vidare bidra med ökad och förbättrad mobilitet för grupper så som funktionshindrade, äldre och barn, de påverkar infrastrukturplaneringen, och avslutningsvis har de potential att revolutionera godstransportsystemet. Utifrån en förståelse för hur självkörande fordon påverkar transportsystemet och det omgivande samhället görs sedan en översikt över den litteratur som studerar möjliga styrmedel för att internalisera de externa effekter som självkörande fordon orsakar. Litteraturen omfattar även styrmedel som ska stödja introduktionen av självkörande fordon, även om det inte är klart varför ett sådant stöd skulle behövas, samt vissa styrmedel, framförallt olika typer av vägavgifter, som skulle kunna användas för att internalisera effekter av ökad trängsel. Avslutningsvis relateras både de effekter som självkörande fordon har, och de styrmedel som undersökts till Trafikverkets mål och slutsatser dras gällande behov av framtida forskning.

  • Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Johansen, Trond Cato
    Ramböll.
    Nordic certification system for roadmarking materials: Version 6:20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial introducerades under 2015. Systemetbaseras på dokumenterade materialtester på provfält, där materialen certifieras utifrån hur mångahjulpassager de klarar. Certifieringssystemet omfattar både plana (typ I) och profilerade/våtsynbara(typ II) markeringar, friktionsmaterial (material med förbättrad friktion), temporära markeringar(endast Danmark) och nedfrästa markeringar (endast Norge). Från och med 2019 kommercertifieringssystemet även att inkludera tvärgående material (material för handläggning) samt slitstarkamaterial utan krav på retroreflexion för högtrafikerade belysta vägar.

    Materialtester görs på två provfält: ett i Norge och ett i Danmark. Provfälten är placerade på allmänväg och materialen som testas är exponerade för reell trafik samt för väderförhållanden representativaför de nordiska länderna. Materialen följs upp med funktionsmätningar under ett eller två år.Certifieringen omfattar krav på retroreflexion RL, luminanskoefficient Qd, friktion ochfärgkoordinater. Antalet hjulpassager materialen utsätts för mäts årligen.

    Certifieringssystemetinkluderar även materialidentifiering, vilket möjliggör senare stickprovskontroller vid entreprenader.Certifieringssystemet baseras på europastandarderna EN 1824 Road marking materials – Road trials,EN 1436 Road marking materials – Road marking performance for road users, samt EN 12802 Roadmarking materials – Laboratory methods for identification.

    Rapporten beskriver hur certifieringssystemet fungerar och hur det tillämpas i de nordiska länderna.Vidare beskrivs de procedurer och metoder som används på provfälten vid utläggning av material,samt vid mätning av materialens funktionsparametrar.

  • Forward, Sonja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Digitalt utbildningsprotokoll: en pilotstudie av ett verktyg vid privat övningskörning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statistik från Trafikverket visar att mindre än hälften av aspiranterna blir godkända på sitt körprov. En viktig förklaring till detta är att en stor andel av körkortstagarna med underkänt prov inte förbereder sig tillräckligt inför provet. Både i forskningssammanhang och hos aktörer inom branschen har man därför efterlyst nya lösningar och verktyg för en bättre utbildningsprocess. En önskad effekt är att fler klarar körprovet och att väntetiderna för körprovet därmed kortas.

    Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) frågade sig därför om ett digitalt utbildningsprotokoll skulle kunna vara en metod för att få ner antalet omprov vid uppkörning. En tid därefter inleddes arbetet med att utveckla ett sådant protokoll, först och främst genom diskussioner i en workshop med intressenter och nyckelpersoner och därefter intervjuer med handledare, trafiklärare och forskare. I det slutliga utbildningsprotokollet (DUP) ingick 15 utbildningsblock/moment där text, bilder och filmer förklarade och beskrev ett övningsområde, allt i enlighet med den nationella kursplanens mål. När målet för ett specifikt moment ansågs vara uppfyllt, det vill säga allt material var genomläst och de praktiska övningarna genomförda, skulle det godkännas av den privata handledaren eller trafikläraren.

    För att undersöka hur DUP:en introducerats av trafikskolorna, hur det sedan använts och om den lett till färre omprov, genomfördes en processanalys och en effektutvärdering. Metoder som användes var enkäter samt ett register som uppdaterades varje gång en handledare anmälde att de ville delta i försöket. Trafikskolorna ansvarade för rekryteringen vilken skedde i samband med handledarnas introduktionsutbildning. Rekryteringen startade senhösten 2015 och pågick till hösten 2017 då drygt 350 handledare hade anmält sig. I början av 2017 var det enligt registerdata väldigt få som hade godkänt några moment. För att få svar på varför skickades en kort webbenkät ut till handledarna. Resultaten visade att den största andelen inte börjat övningsköra med sin elev men det fanns även handledare som hade tekniska problem. Som resultat av denna utvärdering reviderades manualen och informationsmaterial togs fram som trafikskolorna kunde använda i samband med introduktionsutbildning.

    Ett år senare avslutades rekryteringen och de 369 handledare som vid denna tidpunkt registrerat sig fick en ny webbenkät som mätte effekten av DUP:en och hur den använts. Svarsfrekvensen var låg, ca 10 procent. Av svaren från 47 handledare framgick att hälften inte hade tagit del av materialet i DUP. De främsta anledningarna till det var att man hade glömt bort att man anmält intresse för att delta, att man inte hade påbörjat övningskörningen med eleven och att man ångrade sig och inte längre ville använda verktyget. Av de som hade använt sig av DUP:en, menade en tredjedel att DUP var ett stort stöd vid handledningen. Verktyget användes som en inspirationskälla till övningar men det var få som hade godkänt ett moment, det vill säga angett att momentet var slutfört. Anledningarna var bland annat att handledaren misslyckades med det, att momentet inte fullföljdes eller att man inte såg någon poäng med det. Fjorton procent av handledarna som besvarade enkäten ansåg att det digitala utbildningsprotokollet skulle bli obligatoriskt vid privat handledning. Samtidigt som flera gav positiva omdömen om DUP beskrev några handledare de problem av teknisk art som hade inträffat. Det hade underlättat om verktyget var mer anpassat för att användas som en mobilapplikation menade några handledare. Enligt denna pilotstudie fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna som använt respektive inte använt DUP under handledningen beträffande hur många omprov av kör- och kunskapsproven som krävdes för dem som fick körkortet.

    Slutsatsen från detta projekt är att ett utbildningsprotokoll kan vara till hjälp för handledare men att ytterligare åtgärder behövs för att öka användningen. Rent tekniskt behöver den bli enklare att använda och detta oavsett vilket hjälpmedel man använder. Eftersom några ansåg att handboken räckte bör innehållet ses över och erbjuda sådant som en tryckt handbok inte kan förmedla lika lätt. Exempelvis feedback och flera länkar till filmer. De som deltog i pilotstudien kan inte anses vara representativa då antalet omprov var betydligt färre och antalet privat anmälda prov i princip obefintligt. Detta innebär att man måste vidta ytterligare åtgärder för att få med den grupp som kanske mest skulle behöva det stöd som en DUP kan ge. En sådan åtgärd skulle kunna vara att man inför ett obligatorium som innebär att DUP skall ingå i utbildningen. Ett annat att man förutom detta även inför ett krav på att alla moment måste vara godkända, antingen av handledaren eller trafikläraren, innan man kan genomföra körprovet. För att ytterligare förstärka värdet av DUP rekommenderar vi att användandet av DUP görs i samråd med en trafiklärare och att det blir betydligt tydligare att både handledare och trafiklärare kan godkänna moment.