Publikasjoner
1 - 7 of 7
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nordic certification of road marking materials in Norway and Sweden 2016–20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A Nordic certification system for road marking materials, that applies to the countries of Denmark, Norway and Sweden, was introduced in 2015. In these countries, a documented product approval is required in order to use a road marking material on roads managed by the national road authorities. Product approval is based on monitored and documented performance measurements of material samples applied on test fields on public roads.

    A Norwegian-Swedish test site was established in 2015, where between 43 and 81 materials have been applied yearly. The applied materials are followed up with performance measurements for two years. The materials are approved (certified) in relation to the number of wheel passages they will stand.

    The certification system includes road marking materials for longitudinal road markings in categories with respect to colour (white, yellow), type (type I, type II, antiskid) and thickness (0.4, 0.6, 1.5, 3 and 4 mm).

    The present report documents the follow-up performance measurements that were carried out at the Norwegian-Swedish test site in 2018, i.e. one-year follow-up measurements for materials applied in 2017 and two years follow-up measurements for materials applied in 2016. The performance parameters include the coefficient of retroreflected luminance (RL) under dry and wet conditions, the luminance coefficient under diffuse illumination (Qd), the friction, the chromaticity in daylight, and the chromaticity of retroreflected light (yellow materials, only).

  • Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nordic certification of road marking materials in Denmark 2016–20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A Nordic certification system for road marking materials, that applies to the countries of Denmark, Norway and Sweden, was introduced in 2015. In these countries, a documented product approval is required in order to use a road marking material on roads managed by the national road authorities. Product approval is based on monitored and documented performance measurements of material samples applied on test fields on public roads.

    A Danish test site was established in 2015, where between 13 and 32 materials have been applied yearly. The applied materials are followed up with performance measurements for two years. The materials are approved (certified) in relation to the number of wheel passages they will stand.

    The certification system includes road marking materials for longitudinal road markings in categories with respect to colour (white, yellow), type (type I, type II, antiskid) and thickness (0.4, 0.6, 1.5, 3 and 4 mm).

    The present report documents the follow-up performance measurements that were carried out at the Danish test site in 2018, i.e. one-year follow-up measurements for materials applied in 2017 and two years follow-up measurements for materials applied in 2016. The performance parameters include the coefficient of retroreflected luminance (RL) under dry and wet conditions, the luminance coefficient under diffuse illumination (Qd), the friction, and the chromaticity in daylight.

  • Niska, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sopsaltning av cykelvägar: för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sopsaltning av cykelvägar är en metod som skulle kunna bidra till en högre standard på cykelvägarna vintertid. Med metoden kan man undvika problematiken med rullgrus. Några svenska kommuner arbetar i dag med att sopsalta cykelvägar. VTI har gjort utvärderande mätningar av sopsaltning i Stockholms stad som sedan vintern 2013/2014 tillämpar metoden ganska omfattande. De utvärderande mätningarna som VTI har gjort på uppdrag av Stockholms stad finns kortfattat beskrivna i detta häfte.

  • Flötteröd, Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    DTA simulation with reduced number of iterations2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An iterated (day-to-day) dynamic traffic assignment (DTA) is considered. In each iteration, a certain fraction of the totaltravel demand adjusts its travel pattern before the entire demand is loaded onto the (congested) network. It is assumed that thedemand is composed of at least two commodities that exhibit non-identical travel behaviors. The demand changes from oneDTA iteration to the next can then be decomposed into two components: (i)demand exchangesbetween commodities, whichdo not affect the total (aggregate over all commodities) demand pattern, and (ii)demand shifts, which do affect the total demandpattern. Given that there are many (day-to-day) sequences of demand and congestion patterns that lead to the same stationaryassignment, the approach taken here is to minimize congestion variability along this path by favoring, to the extent possible,demand exchangesoverdemand shifts. The underlying intuition is that the resulting reduction in congestion variability andconsequently better predictability of travel times leads to a faster and/or more stable convergence of the assignment.

    The selection of replanning rates in general-purpose DTA simulation packages has, due to the limited tractability of suchsystems, received limited attention in the literature. In deterministic settings, flow averaging schemes according to (variantsof) the method of successive averages are often considered (Liu et al., 2007). In stochastic process assignment, constantreplanning rates may be preferred because these can lead to unique stationary process distributions (Watling and Hazelton,2003). The possibly interesting twist of the approach described here is that it (i) leaves the choice of a global replanningrate (being identical for all commodities) to any available algorithm or expert and then (ii) accelerates the convergence of thesimulation process by deriving commodity-specific replanning rates. Lu and Mahmassani (2007) and later Lu et al. (2009)pursue the same line of thinking but make more specific modeling assumptions (a route swapping assignment that aims atattaining a deterministic user equilibrium) than what is assumed in the subsequently described method.

  • Bernhardsson, Viktor
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Genomlysning av VQ-samband för tvåfältsvägar: Metodförslag till förbättrad klassificering2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets hastighetsflödessamband (VQ-samband) redovisar reshastighet på väglänkar för fordonstyperna personbil (pb), lastbil/buss utan släp (lbu) och lastbilar med släp (lbs) som funktion av totalt trafikflöde. VQ-sambanden delas in i olika klasser baserat på vägtyp, hastighetsgräns etc. och sambanden uppdateras kontinuerligt (vanligtvis i fyraårsintervaller) baserat på nya mätdata.

    Vid den senaste revideringen (2017) visade det sig vara svårt att utifrån tillgänglig information i Nationella vägdatabasen (NVDB) bestämma lämplig VQ-klass. Detta eftersom data i NVDB huvudsak beskriver hur vägen ser ut och inte hur den fungerar ur ett trafikföringsperspektiv. För vissa vägtyper är den nuvarande klassindelningen inte längre lämplig. Exempelvis, för tvåfältsvägar tillämpar Trafikverket idag en uppdelning baserat på vägbredd, men skillnaden i hastighet mellan olika vägbredder verkar mer troligt bero på vilken typ av trafik (kortväga/långväga) som trafikerar breda respektive normalbreda vägar.

    Syftet med detta uppdrag var att genomföra en genomlysning av nuvarande indelning av vägklasser och föreslå en ny vägklassindelning för tvåfältsvägar. I nuläget tillämpas följande förklaringsvariabler för hastighetssamband på tvåfältsvägar:

    • Hastighetsgräns
    • Vägbredd
    • Siktklass

    Först genomfördes en översyn av lämpliga datakällor att inkludera vid bedömning av lämpliga förklaringsvariabler. Vid den senaste revideringen av VQ-sambanden tillämpades enbart data från Trafikverkets trafikmätningssystem (TMS) som synkats mot NVDB. Kompletterande mätningar i form av Trafikverkets mätningar för beräkning av hastighetsindex samt synkning mot databasen Pavement Management Systems (PMSv3) bör kunna tillföra relevant information.

    Baserat på erfarenhet och tillgängliga datakällor, gjordes en översyn av vilka faktorer som antas påverka trafikföringen på tvåfältsvägar. En bruttolista med faktorer identifierades, vilka senare användes som grund för att skapa en enkät som distribuerades till en referensgrupp, beståendes av sakkunniga inom branschen. Referensgruppen bedömde vilka faktorer som ansågs påverka trafikföringen på tvåfältsvägar i störst utsträckning, samt bidrog med direkta förslag till lämpliga förklaringsvariabler.Baserat på resultaten från enkätundersökningen identifierades ett antal förslag på lämpliga förklaringsvariabler, samt hur de skulle kunna extraheras från tillgängliga data. Följande förklaringsvariabler föreslås för hastighetsflödessamband på tvåfältsvägar:

    • Hastighetsgräns
    • Linjeföring
    • Trafiktyp
    • Vägutformning
    • Trafiksammansättning

    Förslagsvis utvärderas ett antal givna kombinationer av dessa förklaringsvariabler baserat på spridningen i datamaterialet för den aktuella grupperingen av förklaringsvariabler. Regressionsanalys kan tillämpas för att bedöma lämplig gruppering.

  • Kjellman, Erik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Analys av livscykelkostnader för vägmärken med fokus på reflexmaterial2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I dagsläget är det okänt om de vägmärken med reflexfolie som finns på svenska vägar uppfyller gällande krav på funktion där god läs- och upptäckbarhet är målet. Det finns ingen inventering av vägmärken på statliga vägar och inget register för vilka vägmärken som har satts upp, när de satts upp och vilken kvalitet de har.

    Detta projekt syftar till att analysera livscykelkostnader för vägmärken på statliga vägar genom inventering av befintliga vägmärken på det statliga vägnätet. Livslängden bestäms av flera parametrar men framförallt av retroreflexionskrav enligt Trafikverkets dokument Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) och färgkrav enligt SS-EN 12899-1.

    Livslängden samlades in genom att i fält observera cirka 300 vägmärken. Vägmärkena valdes ut slumpmässigt i Trafikverkets regioner Väst och Mitt. Information om dessa vägmärken såsom tillverkningsår, hur mycket ljus de reflekterar, vilka färgkoordinater de har och vilken kompassriktning de stod i samlades in. Vägmärken med fem olika bottenfärger inventerades; vita (vägvisare till lokalt mål i tätort), blåa (vägvisare för allmän väg), röda (stopplikt), gröna (vägvisare till motorväg eller motortrafikled) och gula (vägvisare för enskild väg). Dessa tillhörde tre olika klasser; RA1, RA2 och RA3B. Klasserna skiljer sig åt vad gäller mängden ljus som reflekteras, där RA3B reflekterar mest. Kostnaderna för vägmärken, stolpe och fundament erhölls via telefonintervjuer med fem olika entreprenörer.

  • Oldbury, Kelsey
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Isaksson, Karolina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Elstation Stockholm C: användares erfarenheter2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den samtida diskussionen om hållbart resande framhålls ofta betydelsen av delad och kombinerad mobilitet. Under senare år har olika typer av projekt och initiativ sjösatts, vars syfte har varit att främja utvecklingen av sådana lösningar, inte minst i städer. Ett aktuellt exempel är Elstation Stockholm C, som är namnet på en plats för parkering och laddning av bilpoolsbilar som har funnits i direkt närhet till Stockholms Centralstation under perioden oktober 2016 till december 2017. Vid denna plats har det varit möjligt att hämta och lämna både så kallade ”fasta” och ”flytande” elpoolsbilar.

    En viktig fråga, som avgör vilken betydelse som denna typ av initiativ kan spela för att uppnå mål om hållbart resande, är hur de upplevs av användarna. I föreliggande rapport redovisas resultaten av en intervjustudie som har genomförts med ett urval personer som har använt bilpoolsbil vid Elstation Stockholm C. Syftet med intervjustudien var att fördjupa insikterna om användares perspektiv och erfarenheter av bilpoolstjänster i stort, samt specifikt hur de har upplevt Elstation Stockholm C.

    Resultaten från studien bekräftar en ofta återkommande målsättning med utvecklade bilpoolstjänster, nämligen att denna typ av tjänster gör det möjligt för människor att avstå från att själv äga en bil. Resultaten indikerar dock att det fortfarande finns en del praktiska problem som försvårar för specifika grupper, t.ex. småbarnsfamiljer, att använda bilpool. Detta är något som behöver ses över om man vill främja en ökad användning av bilpool och bildelningstjänster.