Publikasjoner
1 - 7 of 7
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Liu, Chengxi
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Rydergren, Clas
    Linköpings universitet.
    Jonsson, Daniel
    KTH.
    En transportmodell med fokus på cykeltrafik: modellutveckling och scenarioanalyser2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ökad andel resor med hållbara färdmedel är en förutsättning för att kombinera fortsatt tillväxt med minskad resursförbrukning och miljöpåverkan. I många europeiska städer har cykel blivit ett alltmer populärt färdmedel under de senaste decennierna. Dagens storskaliga transportmodeller, som utgör viktiga verktyg för utvärderingar och samhällsekonomiska analyser, är dock oftast fokuserade på modellering av resor med bil eller kollektivtrafik. Den här rapporten presenterar en tur-baserad transportmodell med syfte att bättre modellera cykelresor. Nyheterna i denna modell är bland annat ett detaljerat cykelnät som innehåller mer än 200 000 länkar och att modellen nyttjar en mer detaljerad zonindelning. Jämfört med nuvarande verktyget för samhällsekonomisk analys av cykelåtgärder, GCkalk, beskriver modellen ett fullständigt utbud och efterfrågan för cykel på detaljerad geografisk nivå. Modellen har skattats på data från den senaste resvaneundersökningen i Stockholms län från 2015 och representerar därmed observerat resebeteende. Modellen beaktar även cykel som anslutningsfärdmedel till resor med kollektivtrafik. Därigenom behandlar modellen cykel- och kollektivtrafik både som konkurrerande och som komplementära färdmedel och modellen kan utvärdera effekten av en förbättring av cykelinfrastrukturen på både enbart cykelresande och på cykel som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafikstationer. Modellen är validerad mot cykelräkningar i Stockholm stad från september och oktober 2015. Modellen har testats på sex scenarier valda från Stockholms stads investeringsplan. Resultaten visar att investeringarna har en begränsad effekt på överflyttning mellan färdmedel och en måttlig effekt på befintliga cyklisters ruttval, restid och generaliserad kostnad.

  • Niska, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sopsaltning av cykelvägar i teori och praktik: erfarenheter från utvärderingar i svenska kommuner2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att främja ett ökat cyklande och minska antalet singelolyckor, krävs en bra vinterväghållning av cykelvägar. För snöröjning och halkbekämpning av cykelvägar används traditionellt sett plogning och sandning. En alternativ metod som blivit alltmer etablerad under senare år, är ”sopsaltmetoden”. Den innebär att en roterande sopvals används för snöröjning och att saltlösning, torrt eller befuktat salt används för halkbekämpning. Linköpings kommun var först ut med sopsaltning av cykelvägar redan 1999. Idag pågår försök från Umeå i norr till Malmö i söder med en stor variation av utrustningar och strategier. VTI har sedan vintern 2013/14 utvärderat metodens tillämpning på cykelstråk i Stockholm. I det här projektet har tidigare utvärderingar kompletterats med detaljerade fältstudier på utvalda cykelvägar i Linköping och Stockholm samt vetenskapliga teorier och praktiska erfarenheter från ett flertal kommuner. Målet har varit att bidra med ökad kunskap om sopsaltmetodens för- och nackdelar samt tekniker, metoder och strategier för bästa effektivitet under olika yttre förutsättningar. Studierna visar att sopsaltning gör det möjligt att även vintertid uppnå barmark på cykelvägarna och därmed en högre friktion än på cykelvägar som plogas och sandas. Metodens effektivitet är beroende av flera faktorer såsom väder, cykelinfrastrukturens utformning och tillstånd, vinterväghållningsstrategi och -utrustning. Spridning av saltlösning med spraymunstycken, dysor, ger en jämnare spridning över ytan medan en tallriksspridare är att föredra vid låga temperaturer och stora nederbördsmängder då större saltmängder kan behövas. Saltningen görs med fördel i preventivt syfte, innan förväntad nederbörd, för att cykelvägen ska klara lägre temperaturer och nederbörd innan tillfrysning sker. En effektiv borstning som tar bort så mycket vätska som möjligt från ytan, medför att saltgivan kan minskas. Även om den utrustning som används utvecklats över åren, finns fortfarande en förbättringspotential.

  • Grumert, Ellen
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Bernhardsson, Viktor
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Ekström, Joakim
    Linköpings universitet.
    Gundlegård, David
    Linköpings universitet.
    Ringdahl, Rasmus
    Linköpings universitet.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Variabla hastighetsgränser för Stockholms motorvägsnät: effekter av alternativa algoritmer och möjligheter till styrning genom estimerade trafiktillstånd2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Variabla hastighetsgränser är väl utbrett på Stockholms stadsnära motorvägar och en del av Stockholms Motorway Control System (MCS). Målet med dagens system är att minska risken för olyckor och följdolyckor vid låga hastigheter, trafikstockningar m.m. Detta görs genom att mäta medelhastigheten med hjälp av fasta detektorer och uppdatera hastigheten som visas på variabla meddelandeskyltar utifrån rådande trafiktillstånd. I och med att efterfrågan på resor i Stockholm under rusningstid överstiger den tillgängliga kapaciteten i vägnätet är behovet av ett effektivt trafiksystem stort. Variabla hastighetsgränser kan bidra till ökad framkomlighet, men då dagens system har som målsättning att öka säkerheten är effekter som leder till ökad framkomlighet begränsade. Dessutom finns det i dagens system ett stort beroende av fungerande detektorer som mäter trafiktillståndet så korrekt som möjligt för att valet av hastighet ska kunna bestämmas på ett effektivt sätt.

    Syftet med den här rapporten är att undersöka alternativa styralgoritmer för att bestämma variabla hastighetsgränser på Stockholms motorvägsnät. Målet är att öka framkomligheten jämfört med dagens system. Två olika sträckor med olika komplexitet, trafiksituation och problematik studeras. Valet av studerade styralgoritmer för de olika sträckorna väljs för att på bästa sätt motverka den problematiken som uppstår på de specifika sträckorna. Därmed kan val av algoritmer komma att skilja sig åt beroende på sträcka. I projektet utvärderas också om estimering av trafiktillståndet kan användas för att förbättra informationsflödet till algoritmerna då detektorer inte fungerar som de ska eller helt saknas, vilket i sin tur kan leda till förbättrad anpassning av de variabla hastighetsgränserna. Detta görs av för en av de studerade sträckorna. Styralgoritmerna utvärderas med mikroskopisk trafiksimulering och metoden utvecklad i projektet Mobile Millenium Stockholm (MMS), som bygger på en makroskopisk trafikflödesmodell och Kalman filtrering, används för estimering av trafiktillståndet.

  • Said, Safwat F.
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Rahman, Shafiqur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    McGarvey, Terence
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Ahmed, Abubeker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Enocksson, Carl-Gösta
    Trafikverket.
    Utförandets inverkan på hållbarhet för beläggningslager2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är. Svårigheten med separationsproblemet ligger i att det saknas lätthanterliga och objektiva praktiska metoder för bestämning av separationsgrad och dess effekt på hållbarheten. Under senare år har vägytemätbilar använts för mätning av makrotextur med måttet MPD (Mean Profile Depth). Korrelationen mellan MPD-värden och styvhetsmodul antyder att MPD-mätvärden skulle kunna vara en praktisk och snabb metod för utvärdering av kvaliteten hos utfört arbete. Ett begränsat antal fallviktsmätningar utfördes på positioner med olika separationsgrad i AG-lagret (Asfaltbundet Grus). Det konstaterades en tendens till inverkan av separation i AG-lagret på fallviktsdata även om det fanns en variation i data. I denna studie presenteras ett tillvägagångssätt för detektering av ytor med hög makrostruktur. Fast MPD-värden bara beskriver ytans textur, kan det användas för en snabb skanning av separerade ytor i det översta beläggningslagret. Begränsad och riktad provtagning kan därefter utvärderas för mer exakt bestämning av separationsgrad och dess effekt på livslängden/ hållbarheten.

  • Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Mönsterdjupets inverkan på väggrepp på is för släpvagnsdäck till tunga fordon: jämförande tester2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi idag olika krav på minsta mönsterdjup för däck till olika axlar för tunga fordon. För däck på styr- och drivaxlar är befintligt mönsterdjupskrav 5 mm vintertid, medan kravet på däck till axlar på släpvagn är 1,6 mm.

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om det finns anledning att öka mönsterdjupskravet för släpvagnsdäck till tunga fordon i vintertid, och i så fall föreslå ett nytt krav. Studien begränsades till isväglag och har jämfört väggrepp mellan ett antal olika släpvagnsdäck med olika mönsterdjup på slät is i VTI:s däckprovningsanläggning.

    Inför genomförandet av detta test så fanns ingen klar hypotes för hur isgreppet skulle påverkas av mindre mönsterdjup. En ökning av isgreppet, likväl som en minskning vid minskat mönsterdjup var båda tänkbara utfall.

    Fyra olika däckmodeller i en dimension vanlig för släpvagnsdäck (385/55-R22.5) valdes ut för testerna. Varje modell testades dels som nytt, samt för 5, 3 och 1,6 mm mönsterdjup. Vi valde att använda naturligt nedslitna däck vilket innebar att totalt 16 olika däck användes i studien. Svårigheten att lokalisera identiska däckmodeller och dimensioner med specificerade mönsterdjup gjorde att vissa avsteg från önskat däckprofil behövde göras vid urvalet, där däck med den högre profilen 385/65 inkluderades. Detta bedöms dock inte påverka resultaten. Alla däcken var klassade som vinterdäck, och de flesta var också märkta med 3PMSF-symbolen vilket innebär att de passerat ett standardiserat väggreppstest på snö.

    Både broms- och styrtester genomfördes. Fem olika grepprelaterade egenskaper undersöktes: peakfriction vid bromsning, friktion vid bromsning med låst hjul, cornering stiffness, peak friktion vid styrning, samt friktion vid stor avdriftvinkel.

  • Göransson, Nils-Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Uppföljning av vägars tekniska tillstånd: lägesrapport för observationssträckor ingående i det svenska LTPP-projektet till och med december 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med projektet är att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av modeller för tillståndsförändring av vägars tekniska tillstånd. Uppföljningen av observationssträckor (100 meter långa) har på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket, pågått sedan år 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. De första åren utfördes mätningar på ett begränsat antal sträckor. Antalet har efterhand som projektet fortskridit utökats, och uppgick vid utgången av år 2018 till 698 stycken fördelade över 66 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Under årens lopp har antalet bevakade sträckor ändrats så till vida att några utgått och andra tillkommit. En snävare budget i början av år 2000 medförde en grundlig översyn av samtliga sträckor. Antalet som fortsättningsvis skulle bevakas minskades med en fjärdedel. Förändringarna gjordes dock på ett sådant sätt att projektets syfte fortfarande kunde upprätthållas. Genom att välja ut de strategiskt viktigaste sträckorna och reducera antalet mätningar kunde fortfarande högkvalitativa och användbara data erhållas från de sträckor som var kvar i uppföljningsprogrammet. Även införandet av riktningsseparering (mitträcke/vajer) utmed några objekt har inneburit att objektet tagits ur programmet på grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Inför år 2019 kommer 297 sträckor vara aktiva, fördelade över 33 objekt.

    Uppföljningsprogrammets aktiviteter:

    Besiktning av samtliga aktiva sträckor utförs årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter enligt ”Bära eller brista”, en handbok för tillståndsbedömning av belagda vägar.

    • Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en enskild tabell i databasen.

    Objektiv mätning av vägytans tillstånd utförs med vägytemätbil (Laser RST). Mätningen utförs av ekonomiska skäl i genomsnitt vartannat år per sträcka. Spårbildning och utveckling av längsgående ojämnheter följer ett relativt linjärt förlopp varför förlusten av årliga mätdata bedöms kunna accepteras i detta läge. Vid mätningen tas också en digital stillbild var 20:e meter.

    Fallviktsmätning (KUAB-FWD) utförs numera normalt på alla nya objekt som tillkommit samt året efter beläggningsåtgärd, alltid på hösten (september).

    Tvärprofilering (PRIMAL) har upphört inom uppföljningsprogrammet. En tillräckligt bra tvärprofil fås vid mätning med vägytemätbilen.

    Klimatdata hämtas från SMHI:s väderstationer (enligt ”Årstabellen”).

    Trafikdata för de aktiva sträckorna inhämtas från Trafikverket (normalt sker detta inom ett intervall om fyra år).

    • Insamlade data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2018 (Microsoft Access 2007–2016).

  • Wallén Warner, Henriette
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Shared space: utifrån olika åldersgruppers perspektiv2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Shared space avser ofta en yta som är gemensam för oskyddade och skyddade trafikanter och som ska inbjuda till ett levande stadsrum för alla. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga, medelålders och äldre upplever shared space utifrån ett fotgängarperspektiv. Syftet var vidare att undersöka om, och i så fall hur, en alternativ utformning av ytan (med eller utan stora blomkrukor utplacerade) påverkar deras upplevelse. I studien kombinerades två olika metoder: en ögonrörelsestudie och en Q-studie. Q-Metoden är en metod som används inom psykologi och samhällsvetenskap för att studera människors ”subjektivitet” - det vill säga deras åsikter som i detta fall att vara fotgängare på Fiskaretorget i Västervik. Totalt 37 deltagare, uppdelat på de tre åldersklasserna, deltog i studien som genomfördes på Fiskaretorget och ett angränsande icke-signalreglerat övergångsställe i Västervik. Ungefär hälften av deltagarna genomförde försöket med och hälften utan stora blomkrukor utplacerade på torget. Resultaten av ögonrörelsestudien visar att medelålders tycktes uppleva en ökad riskmedvetenhet i avsaknad av den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter. Unga och äldre tittade däremot ungefär lika mycket på trafikrelevanta föremål, oavsett om det fanns stora blomkrukor utplacerade eller inte. Samtidigt visar Q-studien att fotgängare, oavsett ålder, inte upplevde någon större osäkerhet på denna typ av gemensamhetsytor. Den upplevda osäkerheten som trots allt fanns, minskades med de stora blomkrukor som återskapade den traditionella uppdelningen med tydliga zoner eller stråk där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område medan motorfordonen får tydliga stråk att färdas längs. Utifrån dessa resultat rekommenderar vi att man, istället för shared spaces, utformar gemensamhetsytor med tydliga säkerhetszoner där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område.