Publikasjoner
1 - 9 of 9
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Ekström, Camilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Hellman, FredrikStatens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.Haraldsson, MattiasStatens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sammanställning av referat från Transportforum 20192019Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    VTI arrangerade Transportforum 9–10 januari 2019 i Linköping Konsert & Kongress. En konferens, som är störst i sitt slag i Norden och som 2019 innehöll 90 sessioner med en stor variation mellan ämnen. Temat för 2019 års inledande session var elektrifiering – möjligheter och utmaningar att nå klimatmålen.

  • Gustafsson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Elmgren, Max
    SLB-analys.
    Johansson, Christer
    Stockholms universitet. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi.
    Järlskog, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Lundberg, Joacim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Norman, Michael
    SLB-analys.
    Silvergren, Sanna
    SLB-analys.
    Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2017–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.

  • Hedström, Ragnar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Rosberg, Tomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Wikberg, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Prognosmodell för framtida resurs- och kompetensbehov inom järnvägsbranschen2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt nationell plan för transportsystemet 2018–2029 ska 125 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar under den aktuella perioden, en ökning med ca 40 procent jämfört med motsvarande plan för 2014–2025. Ökade finansiella ramar innebär ökad verksamhetsvolym och det finns indikationer från branschens aktörer att alla resurser och kompetenser som krävs för att genomföra planerade järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsprojekt inte finns tillgängliga. Trafikverket initierade därför ett arbete med avsikten att ta fram en praktiskt användbar prognosmodell för hela järnvägsbranschens framtida resurs- och kompetensbehov. Med tanke på järnvägsbranschens komplexa struktur, varierande verksamhetsområden och all data (i detta projekt manuellt insamlat), som en prognosmodell kräver, visade det sig att ett sådant arbete inte kunde slutföras inom projektet.

    Syftet med projektet och denna rapport har därför avgränsats till att föreslå en struktur för prognosmodellen och utifrån exempel på fyra projekttyper, växel- och spårbyte, byggnation av mötesstation samt utbyggnad av dubbelspår, visa hur efterfrågan av resurser och kompetenser kan prognosticeras. Någon analys av utbudssidan, dvs. tillgången på befintlig arbetskraft, pensionsavgångar och utbildningar har inte genomförts. Detta beroende på att det inte finns någon statistik som med lätthet kan specificera dessa parametrar för just järnvägsbranschens alla yrkeskategorier och verksamhetsområden. Med tanke på detta kan nuvarande utkast till prognosmodell inte kopplas till utbudssidan och därmed inte heller påvisa för vilka yrkeskategorier det kan förväntas uppstå överskott och eller brist på resurser och kompetenser.

  • Gustafsson, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vägdamm: små partiklar - stora problem : en kunskapsöversikt2005Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inandningsbara partiklar i vår omgivningsluft är ett av våra svåraste föroreningsproblem. Partiklarna har många källor, som till exempel trafikavgaser, slitagepartiklar, utsläpp från uppvärmning och industrier och långtransporterade föroreningar från kontinenten. I Sverige infördes 2005 en miljökvalitetsnorm med syfte att reglera halterna av dessa partiklar. Mätningar visar att normen överträds rejält i trafikintensiva väg- och gatumiljöer främst under vinter och vår. Orsaken är i huvudsak slitagepartiklar från vägbana, däck och bromsar, det vill säga vägdamm. Det mesta av vägdammet bildas då våra dubbdäck sliter på beläggningen, men det härrör även från vintersandningen. Är vägdammet farligt? Vad består det av? Vilka faktorer påverkar dammbildningen? Vilka åtgärder kan tänkas vara effektiva för att minska höga dammhalter? Frågorna är många och forskningen inom området livlig. Denna skrift ger en överblick över problemområdet vägdamm och kunskapsläget kring hur man kan komma tillrätta med problemet.

  • Arvidsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Jansson, Samuel
    Tetra Chemicals Europe.
    Effekt av dammbindningsmedel: en laboratoriestudie2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I arbetet har kalciumklorid respektive magnesiumklorid utvärderats i kombination med fyra olika finmaterial (granit, amfibolit, metagråvacka samt naturlig silt) vilka används vid underhåll av grusvägar. Vattenlösningar av respektive salt har tillförts finmaterialet varefter regn och upptorkning har simulerats i laboratoriemiljö. Utvärdering har gjorts med avseende på mängden kvarvarande salt efter regnsimulering samt svepelektronmikroskopi (SEM) och optisk mikroskopi på finmaterialet efter upptorkning.

    Det har varit svårt att dra några slutsatser. Den framtagna försöksmetodiken har inte kunnat påvisa agglomerering i finfraktion av grusslitlager eller ge ledning till doseringsråd.

    Man kan se att kalciumklorid är effektivare per giva än magnesiumklorid. Det krävs mindre mängd salt (flingor) för att binda en viss mängd vatten med kalciumklorid än med magnesiumklorid vilket dock är känt sedan tidigare.

    Agglomerering kunde inte bevisas med upprepade försök.

    Kemiskt var det ingen större skillnad, salterna betedde sig snarlikt och enligt tidigare känt beteende. Skillnader av beteende beroende på typ av bergmaterial var försumbart i förhållande till salternas inverkan.

    Den allra största delen (som minst 80 %) av tillfört salt har lakats ur efter regnsimulering. Ingen skillnad mellan kalcium- och magnesiumklorid eller de olika finmaterialen kunde konstateras avseende urlakning. En liten skillnad mellan urlakning av katjoner och anjoner kunde konstateras där katjonerna hölls kvar i finmaterialet. Detta kan röra sig om en jonbytareffekt.

    Analys med SEM och optisk mikroskopi kunde inte påvisa några egentliga skillnader mellan de olika kombinationerna av salt respektive finmaterial.

    Vid upptorkning av finmaterialet kunde konstateras att kalciumklorid, räknat som handelsvara, kan absorbera mer vatten än magnesiumklorid. Denna effekt kvarstod även efter att regnsimulering har utförts.

    Den metod som utvecklades i samband med arbetet gav inga påvisbara skillnader, som inte var kända sedan tidigare, mellan de olika salterna och finmaterialen. Troligen har systemet förenklats så långt att relevanta parametrar tagits bort eller inte reflekterar verkliga fältförhållanden.  

  • Lidestam, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Bullerskydd med hastighetsdämpande egenskaper2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet var att påvisa att tätnande intervall av vertikala markeringar på vägnära bullerskydd kan sänka medelhastigheten. Konceptet har potential för att utgöra ett kostnadseffektivt alternativ eller komplement till vägmarkeringar och vägmärken.

    Metoden för detta var ett fältexperiment för att mäta medelhastigheten före, under, samt efter tidsperioden då testmarkeringarna fanns monterade.

    Resultaten påvisade ingen effekt av testmarkeringarna. Det är möjligt att det krävs en annan typ av trafikmiljö än den som studerades i detta fältexperiment för att förmå förarna att sakta ned. Förslag till fortsatta undersökningar ges.

  • Hedström, Ragnar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Godstågs avvikande hastighet: analys av förekomst, orsaker och konsekvenser2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det förekommer att godståg, som på sin transportsträcka mellan ankomst- och slutstation, avviker från tidtabellens tider och det finns flera olika anledningar till att detta inträffar. Konsekvensen av inträffade störningar kan exemplifieras med låg punktlighet, generella kapacitetsproblem, omprioriteringar av godståget, försenad leverans till slutkund.

    Syftet med projektet var att ta fram en metod för att analysera förekomsten av godståg som avviker från fastställd tidtabell men också orsaken till det. Resultaten som presenteras i rapporten bygger enbart på data från Trafikverkets databas Lupp.

    Det har varit svårt att utifrån ett begränsat material (fyra godståg under två år) hitta tydliga effektsamband mellan olika faktorer. Några slutsatser från projektet kan dock vara intressanta att lyfta fram. Punktligheten för de fyra godstågen vid avgång Hallsberg rangerbangård var under 2015 ca 60 procent och ca 50 procent vid ankomst Malmö godsbangård. Inplanerade uppehåll på vissa stationer mellan Hallsberg och Malmö utnyttjas inte alltid. Störningar kopplade till orsakerna ”Infrastruktur” och ”Järnvägsföretag” utgör tillsammans mellan 60 och 70 procent av totala antalet störningar.

  • Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kalman, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cruz Del Aguila, Fernando
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.

    Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.

    Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.

  • Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trötthet i samband med bilkörning: översättning till svenska av avhandlingen Sleepiness at the wheel2010Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sömniga förare är en viktig orsak till trafikolyckor. Syftet med denna avhandling är att förmedla ny kunskap om sömnighet och risken för olyckor på vägarna genom att undersöka försämrad körförmåga kopplad till sömnighet hos förare. Motmedel kommer också att lyftas fram. Avhandlingen börjar med ett avsnitt om dödsfall och skador som ett folkhälsoproblem och hur sömnighet hos förare inverkar på trafikolyckor. Därefter följer att avsnitt som beskriver sömn, trötthet och grundläggande reglering av sömn och uppvaknande. Nästa avsnitt handlar om sömnighetsrelaterade trafikolyckors orsaker och kännetecken. Avslutningsvis diskuteras några motmedel mot sömnighet.