Publikasjoner
1 - 12 of 12
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Svanberg, Lisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Policies for on-board crowding in public transportation: a literature review2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Crowding in public transportation is increasingly perceived as a problem in large cities. Public transport authorities strive to develop policies that manage demand and reduce crowding in the best way. This paper reviews studies of policy instruments aimed at crowding and demand management of public transportation, mainly quantitative studies. The most observed policies are adjustments of fare (including differentiation), frequency, capacity, bus size and in some cases road tolls. The reviewed studies either implicitly represent crowding by the willingness to pay for less crowding or by reduction of occupancy levels. We subdivide papers into studies that model transport scenarios and studies that observe passenger demand, often real-world cases. We use social welfare optimization as reference point for analysis of the study contributions. Studies that observe passenger demand present results limited to the effects on overall demand and generally not in terms of social welfare. Some studies report on price differentiating policies that succeed in reducing peak demand, reductions ranging from 1.2 to 10 percent. Most modelling studies find it optimal for occupancy to decrease, however, some studies find that higher occupancy rates are welfare optimal. Few of the reviewed studies present the costs and benefits directly associated with decreasing occupancy. Few studies present both spatio-temporal distributions of occupancy and include a policy for the reduction of crowding. This suggests that a clearer picture of the severity of on-board crowding, together with a policy to manage crowding would be useful.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Hedström, Ragnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Tider i spår för underhållsarbeten2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tid i spåret för banarbete (dvs. disptid) är starkt kopplad till underhålls- och kapacitetsaspekter vilket kräver en planeringsprocess som sammankopplar såväl underhållsverksamhetens som tågtrafikens behov av tider i spåret. Underhållsverksamhetens tidsbehov och omfattning uppvisar stora variationer för olika typer av underhållsåtgärder och är inte lika entydig som tågtrafikens tidsbehov.

    Syftet med projektet är att studera vilken tid i spåret (disptid/banarbetstid) som behövs för att genomföra olika typer av underhållsåtgärder i anläggningen. De åtgärdskategorier som projektet fokuserar på är spårbyte, rälsbyte, spårväxelbyte samt kontaktledningsbyte. Målet på kort sikt är att ta fram relevant underlag med avseende på tidsbehovet i spåret för genomförandet av underhållsåtgärder. Möjligheten att skapa nödvändigt utrymme för underhållsåtgärder kräver förståelse för kopplingen mellan bland annat tidsbehovet för olika underhållsåtgärder, underhållskvalitet, arbetsmiljö och tidtabellsplanering. Detta kan sedan ligga till grund för gemensamma diskussioner mellan beställare, tågoperatörer och underhållsentreprenörer om hur en process och/eller affärsmodell som är gynnsam för alla parter kan utvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Disputas: 2020-06-02 09:00 Registrera dig här: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_vZiy4PpORU2GrLe-nbAwaw
    Lundberg, Joacim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. KTH.
    Road Surface and Tyre Interaction: Functional Properties affecting Road Dust Load Dynamics and Storage2020Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Luftburna partiklar (PM) är ett problem för människans hälsa, där flertalet samband mellan negativa hälsoeffekter finns mellan luftföroreningar finns, bland annat för respiratoriska sjukdomar, lungcancer och kardiovaskulära sjukdomar med flera. I länder där dubbdäck används, till exempel Sverige, Finland och Norge, och sandning av vägar och gator genomförs vintertid för att säkerställa god friktion kommer en betydande andel av partiklarna från vägslitage och nedkrossning av sand vilket bidrar till PM10. Mängden som icke-avgaspartiklar bidrar med till PM10 varierar med lägst nivåer på landsbygd och högst nivåer i vägnära miljöer.

    Avhandlingen har flertalet mål, där ett bredare mål är att undersöka det komplexa väg-ytadäcksystemet gällande vägslitage och dess inverkan på genererandet av slitagepartiklar och vägdamm, inklusive transporten och lagringen av vägdamm på vägytan. Avhandlingen syftar även att sätta in dessa aspekter i relation till andra lika komplexa funktionella parametrar som kommer av eller påverkas av vägyta-däckinteraktionen såsom bullergenerering, rullmotstånd och fiktion. Detta görs genom några mer specifika mål och begränsningar som beskrivs i avhandlingen. Avhandlingen har även det fundamentala syftet att agera som en start för att nå ett holistiskt helhetsgrepp för att förstå den funktionella prestandan som krävs för väg-ytadäckinteraktionen, vilket har genomförts i samarbete med Vieira och det som han publicerar i sin avhandling.

    Vägyta-däckinteraktionen utgörs av ett komplex kontaktsystem, som påverkas av både däckegenskaper och vägens egenskaper, dels ingående material och vägytans karaktär, samt omkringgivande miljö och eventuella mellanlager av till exempel vatten, slask, snö, is eller sand och grus med mera.

    Slitlagret, eller vägbeläggningen, har flera funktioner som beror på de ingående materialens egenskaper. Beläggningen måste motstå flertalet olika nedbrytningsprocesser, inklusive stensläpp, olika typer av deformation, olika typer av sprickor och slitage från dubbdäck bland annat.

    Beläggningens konstruktion och trafikens sammansättning och egenskaper påverkar även partikelgenereringen, där beläggningsegenskaperna som styr nötningsmotståndet mot dubbdäckslitage även påverkar genereringen av slitagepartiklar.

    Andra aspekter som påverkas av vägyta-däckinteraktionen är genereringen av buller och fordonets rullmotstånd. Buller har likt partiklar negativa hälsoeffekter och vägyta-däckinteraktionen är den dominerande källan till trafikbuller från ungefär 15 - 25 km/h för lätta fordon och från ungefär 30 - 35 km/h för tunga fordon. Flertalet mekanismer ger upphov eller förstärker bullret, och flera är kopplade till ytans beskaffenhet såsom makrotexturen. Rullmotstånd är omvandlingen av mekanisk energi till värme för ett rullande däck och påverkas av både däckets och vägytans deflektion och deformation, och påverkas även av vägytans beskaffenhet av t.ex. ojämnheter och makrotexturen. Rullmotståndet ör kopplat till bränsleförbrukningen och därigenom till avgasemissioner. En annan funktionell egenskap för vägytan är friktionen som påverkas av vägytans beskaffenhet av både mikro- och makrotexturen.

    Det finns flertalet åtgärder för att minska vägdamm och PM10. Åtgärderna kan vara preventiva eller avhjälpande. I avhandlingen beskrivs åtgärder riktade mot att förändra trafiksituationen och däckanvändningen, byte av vägbeläggning, städning av vägytan och dammbindning.

    Flertalet metoder har använts i studierna som diskuteras i avhandlingen och består av en storskalig vägsimulator, användandet av lasermätsystem för bestämning av vägslitage respektive textur, dels en prediktionsmodell för dubbdäcksslitage och den nordiska NORTRIP-modellen för modellering av icke-avgasemissioner från vägtrafik. Även ett kommersiellt trafiksystem har nyttjats samt en metod för att bestämma dubbdäcksandelen av trafiken. Vägdamm har samlats in och kvantifierats genom användandet av WDS (Wet Dust Sampler) metoden och det insamlade dammet har beskrivits och karakteriserats med hjälp av en laboratoriemetod och med hjälp av lasergranulometri. Turbiditet har även använts som en approximation av vägdammsförrådet.

    Fem artiklar finns bifogade till avhandlingen. Den första handlar i korthet om en kalibrering av den svenska prediktionsmodellen för dubbdäckslitage av vägar och dess effekt på NORTRIP-modellen, där slitagemodellen är implementerad. Den andra artikeln handlar om olika vägbeläggningars makrotextur och hur olika mått kan användas för att beskriva den potentiella lagringsförmågan. Den tredje artikeln undersöker WDS-metoden, dels beträffandes dess prestanda gällande vatten samt dels hur detta teoretiskt påverkar eventuella dammförluster. Den fjärde artikeln handlar om den rumsvariationen och tidsvariationen av vägdamm för sex vinter- och vårsäsonger i Stockholm för flera gator med ABS (AsfaltsBetong, Stenrik)-beläggningar. Den femte artikeln genomförde en liknande undersökning under en vinter- och vårsäsong i Linköping för en dubbeldränerande beläggning och för en ABS-beläggning som agerade referens. Resultaten jämfördes med resultaten i Stockholm när det var möjligt.

    Resultaten visar att slitagemodelleringen överskattade slitaget med ungefär 50%, vilket ledde till att NORTRIP-modellen överskattar bidraget från dubbdäckslitage till partikelemissionerna, vilket inte var förvånande. Dock är det inte troligt att NORTRIP-modellen får motsvarande minskning då vägyta-däckinteraktionen är komplex och flertalet aspekter påverkar slitaget och den efterföljande genereringen och lagringen av vägdamm, såsom polering av vägytan, ökat slitage vid våt vägbana med mera.

    Resultaten från undersökningen med WDS-metoden visar att metoden verkar fungera väl, givet begränsningarna som fanns i studien. Den största vattenförlusten verkar vara det vatten som lämnas kvar på ytan. Det verkar även som att det mesta av dammet samlas upp. Diskussionen tar även upp hur WDS-metoden använder sig av vatten och vilka för- och nackdelar detta har jämfört med en torr metod.

    Resultaten från undersökningarna om rumsvariationen och tidsvariationen av vägdammsförrådet i Stockholm visade att det fanns skillnader mellan olika säsonger, och att det fanns en skillnad mellan dammängderna i hjulspåren och mellan hjulspåren. I vissa fall syntes även skillnader mellan de undersökta gatorna med stora variationer, vilket kunde förväntas då dammförrådet beror på trafiksammansättningen, mängden fordon, vägdriften, deposition av material på ytan och meteorologin. Ett annat resultat var att en ökande makrotextur verkade resultera i ett högre dammförråd. Generellt var makrotexturen lägre mellan hjulspåren och högre i hjulspåren, vilket ej var förvånande på grund av trafikens inverkan på texturutvecklingen. Detta var dock enbart uppmätt vid ett tillfälle. Omläggningen av en ABS-beläggning till en mer slittålig ABS-beläggning genomfördes, med ett högre dammförråd som följt jämfört med före omläggningen, samtidigt som okulärbesiktning av vägytan antydde att makrotexturen ökat. Dock kan detta ha påverkats av ett högre slitage vilket inträffar under en beläggnings första vintersäsong på grund av ett extra initialslitage. Resultaten i Linköping visade liknande tids- och rumsvariation som i Stockholm för den undersökta ABS-beläggningen. Vidare diskuterades även hur den dränerande beläggningens konstruktion inverkar på partiklarnas transportprocesser. I jämförelsen föreslogs även att dammbindningen och städningen i Stockholm påverkar dammförrådet, då dessa åtgärder saknas i Linköping, vilket möjligtvis reflekteras i vägdammsförrådet i och mellan hjulspåren.

    En diskussion förs kring hur olika texturmått kan användas för att karakterisera vägytans textur och hur detta kopplar till dammförrådet, samt vad som kan vara lämpligt att initialt använda, även om det påpekas att måttet som bör användas inte nödvändigtvis är upptäckt än.

    Diskussionen tar även upp avsaknaden av ett holistiskt helhetsgrepp gällande vägyta-däckinteraktionen som tar samtidig hänsyn till effekter såsom slitagepartiklar, buller och rullmotstånd. Det verkar finnas några åtgärder som kan vara av intresse för att förbättra minst två aspekter samtidigt, till exempel användandet av en dubbeldränerande beläggning eller texturoptimering. En diskussion förs mellan för och nackdelar gällande de olika mekanismerna som påverkar de olika effekterna, samt hur vissa mekanismer bör undersökas närmare utifrån andra perspektiv, till exempel bullermekanismer som kan vara intressanta ur partikelsynpunkt.

    Avhandlingen ger slutligen flera förslag till fortsatta undersökningar för att öka kunskapen. Detta gäller dels vägslitagemodellering och vägdammsmodellering där även vägytans textur bör beaktas. Vidare bör även mekanismer från andra effekter från vägyta-däckinteraktionen, till exempel de som påverkar buller, även undersökas och användas för att förklara mekanismer relaterade till vägdammsgenerering och uppvirvling. Det föreslås även flertalet gemensamma undersökningar som simultant undersöker flera aspekter, såsom till exempel buller, rullmotstånd, vägytans egenskaper, vägslitage, slitagepartiklar, vägdammsförrådet, uppvirvlingen av partiklar och friktion, vilket krävs för att slutligen åstadkomma det holistiska helhetsgreppet som krävs för att minst minimera intressekonflikter mellan olika funktionsegenskaper för vägbeläggningar.

    Delarbeid
    1. Calibration of the Swedish studded tyre abrasion wear prediction model with implication for the NORTRIP road dust emission model
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Calibration of the Swedish studded tyre abrasion wear prediction model with implication for the NORTRIP road dust emission model
    2019 (engelsk)Inngår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    An experimentally based prediction model of road abrasion wear due to studded tyres is available in Sweden and has been found to work well. However, it has not been validated since 2007, and since then road surfaces and tyre design have developed, and the question has arisen regarding the model’s current validity. The abrasion wear model is used in the NORTRIP emission model (NOn-exhaust Road Traffic Induced Particle emission modelling), and the effect of a recalibrated abrasion wear model on the emission model is shown. In this paper, the abrasion wear model is compared to full-scale field measurements at several recently constructed roads in Sweden to investigate its validity, while also proposing changes to allow for continued use. It is concluded that the model overestimates the wear and an update is suggested. In addition, the impact on NORTRIP emission predictions is briefly investigated. There were also indications that NORTRIP is affected by the abrasion model overestimating the contribution of pavement wear to the particle emissions.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Taylor and Francis Ltd., 2019
    Emneord
    Studded tyre, Wear, Abrasion, Dust, Mathematical model, Calibration
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    30 Road: Highway design, 33 Road: Surfacing; 10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-13967 (URN)10.1080/10298436.2019.1614585 (DOI)2-s2.0-85065747784 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2019-06-05 Laget: 2019-06-05 Sist oppdatert: 2020-05-19bibliografisk kontrollert
    2. Texture influence on road dust load
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Texture influence on road dust load
    2017 (engelsk)Inngår i: Proceedings of the 22nd International Transportation and Air Pollution Conferens, 2017, s. 14-Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to investigate the connection between pavement texture and the maximum dust load retention at a low speed. One of the main sources of PM (Particulate Matter) in the urban environment is the traffic. Traffic contributes not only to exhaust emissions, but also to direct emission from abrasion wear of pavements, tyres and brakes as well as emission from suspension of available road dust on the road surface. This dust is partially stored in the road surface macro texture. Dust accumulate on the surface due to several different mechanisms and transport phenomena’s. Examples of transport mechanisms affecting the road dust load and thus the storage in the texture include precipitation, evaporation, turbulence from traffic, wetting of the road surface binding particles to it, sanding and crushing of the sand etc.

    Emneord
    Surface texture, Particulate matter, Dust, Macrotexture
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment; 30 Road: Highway design, 33 Road: Surfacing
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-12783 (URN)9783905594676 (ISBN)
    Konferanse
    TAP - Transportation and Air Pollution
    Tilgjengelig fra: 2018-02-09 Laget: 2018-02-09 Sist oppdatert: 2020-05-19bibliografisk kontrollert
    3. Wet Dust Sampler: a Sampling Method for Road Dust Quantification and Analyses
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Wet Dust Sampler: a Sampling Method for Road Dust Quantification and Analyses
    Vise andre…
    2019 (engelsk)Inngår i: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 230, nr 8, artikkel-id 180Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    In northern countries, the climate, and consequently the use of studded tyres and winter traction sanding, causes accumulation of road dust over winter and spring, resulting in high PM10 concentrations during springtime dusting events. To quantify the dust at the road surface, a method—the wet dust sampler (WDS)—was developed allowing repeatable sampling also under wet and snowy conditions. The principle of operation is flushing high-pressurised water over a defined surface area and transferring the dust laden water into a container for further analyses.

    In this paper, the latest version of the WSD is presented together with an evaluation of its performance. To evaluate the WDS, the ejected water amount was measured, as well as water losses in different parts of the sampling system, together with indicative dust measurement using turbidity as a proxy for dust concentration. The results show that the WDS, when accounting for all losses, have a predictable and repeatable water performance, with no impact on performance based on the variety of asphalt surface types included in this study, given undamaged surfaces. The largest loss was found to be water retained on the surface, and the dust measurements imply that this might not have as large impact on the sampled dust as could be expected. A theoretical particle mass balance shows small particle losses, while field measurements show higher losses. Several tests are suggested to validate and improve on the mass balances. Finally, the WDS is found to perform well and is able to contribute to further knowledge regarding road dust implications for air pollution.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Springer, 2019
    Emneord
    Particulate matter, Method, Measurement, Apparatus (measuring), Sample (mater), Dust, Repeatability, Prediction, Performance, Evaluation (assessment)
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-14085 (URN)10.1007/s11270-019-4226-6 (DOI)2-s2.0-85069672194 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2019-08-20 Laget: 2019-08-20 Sist oppdatert: 2020-05-19bibliografisk kontrollert
    4. Road dust load dynamics and influencing factors for six winter seasons in Stockholm, Sweden
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Road dust load dynamics and influencing factors for six winter seasons in Stockholm, Sweden
    Vise andre…
    2019 (engelsk)Inngår i: Atmospheric Environment: X, ISSN 2590-1621, Vol. 2, artikkel-id 100014Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Traffic related non-exhaust particulate sources and road dust are an increasingly important source for PM10 air pollution as exhaust sources are decreasing due to regulations. In the Nordic countries, the road dust problem is enhanced by use of studded tyres, causing increased road wear and winter road maintenance including gritting. Efforts to reduce road dust emissions requires knowledge on temporal and spatial road dust load dynamics. The city of Stockholm, Sweden, has therefore financed seasonal (October to May) road dust sampling to be able to optimize their winter and spring time street operation measures for reduced road dust emissions. This work describes the outcome of six seasons (2011/2012–2016/2017) of road dust sampling in five central streets using the VTI wet dust sampler (WDS).The results show that road dust load, expressed as DL180 (dust load smaller than 180 μm) has a seasonal variation with the highest loads (up to 200 g/m2) in late winter and early spring and a minimum (down to about 15 g/m2) in early autumn and late spring. The dust load varies between streets and is depending on pavement surface properties. On a smaller scale the dust load has a high variability across streets due to differences in rates of suspension from different parts of the road surface, with low amounts in wheel tracks and higher in-between and outside the tracks. Between 2 and 30% of the DL180 is smaller than 10 μm and could directly contribute to PM10 emissions. In general, higher road surface texture leads to higher dust loads, but the condition of the pavement (e.g. cracks, aggregate loss) might also have an effect. A new, wear resistant pavement accumulated markedly higher road dust amounts than a several years old pavement. This paper closes with a discussion on the complex relation between road dust load and PM10 concentrations and a discussion on the challenges and comparability of road dust sampling techniques and measures.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Elsevier Ltd, 2019
    Emneord
    Dust, Particulate matter, Sampling, Season, Variability, Surface texture
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 15 Road: Environment
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-13645 (URN)10.1016/j.aeaoa.2019.100014 (DOI)2-s2.0-85061003909 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2019-05-17 Laget: 2019-05-17 Sist oppdatert: 2020-05-19bibliografisk kontrollert
    5. Temporal variation of road dust load and its size distribution: a comparative study of a porous and a dense pavement
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Temporal variation of road dust load and its size distribution: a comparative study of a porous and a dense pavement
    Vise andre…
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Emneord
    Road Dust, Organic fraction, Particle Size Distribution, Temporal Variation, Stone Mastic Asphalt - SMA, Double Layered Porous Asphalt Concrete – DLPAC, Low Noise Pavement
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-15249 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2020-05-19 Laget: 2020-05-19 Sist oppdatert: 2020-05-19bibliografisk kontrollert
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Samband mellan vägytans kvalitet och fordonshastigheter2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie skattar vi effektsamband mellan vägytans kvalitet och fordonshastigheter. Vi använder ett datamaterial som består av ca 1,9 miljoner hastighetsobservationer på det svenska vägnätet under åren 2012 till 2018, samt information om vägytans tillstånd, vägegenskaper och väder. Resultaten visar att längsgående ojämnheter (mätt via International Roughness Index, IRI) innebär betydande hastighetssänkningar, där exempelvis fordonshastigheten sjunker från 70 till 47 km/h när IRI ökar från 1 till 11 mm/m. Även tvärgående ojämnheter (spårdjup), samt ytskador i form av ökad megatextur och makrotextur påverkar fordonshastigheterna negativt. Resultaten indikerar större hastighetssänkningar jämfört med tidigare studier på svenska vägdata. Ett viktigt bidrag är de skattade sambanden för vägar av sämre kvalitet, då det är främst dessa vägar som är aktuella för reinvesteringsåtgärder. Med exempelberäkningar visar vi de restidseffekter våra effektsamband innebär och därmed vilka restidsvinster en reinvesteringsåtgärd kan skapa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Johannesson, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Gustafsson, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Järlskog, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Lithner, Delilah
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Maria, Polukarova
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Strömvall, Ann-Margret
    VTI.
    Microplastics from tyre and road wear: a literature review2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This literature review concerns microplastics from tyre and road wear caused by road traffic. As there is limited knowledge about microplastics in general, and microplastics from road traffic in particular, the Swedish Government commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to, during 2018-2020, develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The chapters in this report summarises existing knowledge about microplastics from road traffic with respect to the following aspects: sources, spread and presence; effects on and risk to the environment and human health; characteristics and chemical composition; tyre and road wear; sampling methods; analysis and sample preparation; and measures. The report also includes a chapter with overall conclusions, and a chapter about further research, development and investigation needs.

    The purpose of this report is to provide a basis for reducing the generation and spread of microplastics from road traffic. One aim of the report is to collate and disseminate knowledge about microplastics generated by tyre and road wear, and to review the current level of knowledge. A second aim is to identify knowledge gaps and research requirements in relation to microplastics from road traffic. This literature review is based on a review of scientific articles and reports, as well as technical literature and some information from experts and industry.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Bjurström, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Dolk, Ellen
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. VTI.
    Ballastberoende slitage på asfalt och betong: provning enligt Prall2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Betongvägsträckan på E4 utanför Uppsala har ett antal år efter konstruktion uppvisat en accelererande spårtillväxt som inte kunnat förklaras av ökad trafik. Entreprenörens egenkontroll visar att ballast från två olika täkter med olika stenkvalitet sammanblandats för att klara kravet på kulkvarnsvärde. I denna rapport undersöks på vilket sätt slitaget påverkas då olika proportioner av en sekundär ballast blandas in i beläggningsmaterialet. Sju serier provkroppar, tillverkade av asfalt respektive betong, med olika andelar primär och sekundär ballast blandas och testas enligt Prall för att studera nötningsmotståndet från dubbdäckstrafik. Resultaten visar en närmast linjär förändring av slitage då andelen sekundär ballast i fraktionen 8–16 mm ändras. Det står också klart att ballasten i fraktionen 4–8 mm inte påverkar nötningsmotståndet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Almestrand Linné, Philip
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sundström, Linnéa
    SIS.
    Hjalmarson, Mikael
    SIS.
    Standardisation for electric road systems: a review of ITS standards for the development of electric roads2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As electric road system (ERS) technologies continue to reach higher levels of maturity, the need for standardisation of the field appears comparable to many other technically oriented areas.

    Standards can not only support industrial production and increase the opportunities for dissemination of innovations, they can also contribute to product safety, reliability, and a certain level of product quality. These are common arguments for standardisation of technologies, and they also apply readily to ERS. Standardisation is moreover essential for the interoperability, compatibility, and competitiveness of ERS, specifically from the perspective of facilitating a faster deployment of electric road systems as a promising future solution to replace the dominant position of fossil powered freight transport. Although currently under discussion, standardisation for ERS is however still only at the initial drafting phase.

    The purpose of this study was to increase knowledge of standardisation to promote the development of electric road systems. During the project a mapping was carried out to create an overview of standards that are directly or indirectly central for ERS in the area of intelligent transport systems (ITS). The study employed a combination of methods including an examination of ERS literature and ITS standards, a stakeholder workshop, and expert reviews of a tentative listing of ITS standards that are potentially applicable to ERS. The main result is a preliminary inventory of 111 ITS standards, including standards for electronic fee collection (EFC), where 99 standards have been deemed as potentially applicable to ERS.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Flötteröd, Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL. VTI.
    Waterborne urban mobility: final project report2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A person-centered multi-modal all-day dynamic transport model prototype of the Greater Stockholm region is developed, with the main objective of providing a system perspective of how waterborne urban mobility interacts with and contributes to urban transportation in its entirety.

    The model prototype is implemented using the MATSim simulation technology and integrates a sketch version of the national travel demand model Sampers, an extract from the national road database, and the complete public transport schedule of the Greater Stockholm study region. The model system represents all-day travel chains per synthetic traveler and hence allows studying how different population segments make (often combined) use of available transportation facilities.

    Even though only coarsely calibrated, the model system generates plausible modal shares and within day travel dynamics. A detailed study of a fictitious new boat line demonstrates the analysis possibilities provided by the model system. Both a base case (without the new line) and a policy case (with the new line) are simulated, using the same synthetic population. This allows identifying all synthetic travelers switching to the new boat line, as well as analyzing how the new line is integrated into their all-day travel patterns.

    The model prototype is set up without dedicated data collection, demonstrating that detailed simulation can reveal detailed structure without an excessive data collection burden. Clearly, the present model prototype is not yet ready for use in daily planning practice. It is, however, demonstrated that the development of a person-centric all-day dynamic transport model is not necessarily by orders of magnitude more complicated than setting up a traditional, much less detailed, continuum flow model.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Strandberg, Lennart
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lateral stability of road tankers: Vol. 2 Appendices1978Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Bjurström, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. VTI.
    Fallskadereducerande beläggning för trafikerbar yta: förstudie2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inför kommande upphandlingar av gång- och cykelvägar vill Trafikverket samla information kring ämnet fallskadereducerande beläggningar. Denna förstudie är tänkt att sammanställa kunskap om utvärderingen av fallskador, vilka material och konstruktionsmetoder som finns tillgängliga samt vad det forskas om i dagsläget. Risken att skadas vid fall utvärderas främst genom en standardiserad metod där retardationen i en huvudformad tyngd mäts då den släpps mot det material som studeras. Litteraturen visar flera exempel på cykelvägsbeläggningar, och olika golvmaterial och -konstruktioner, med goda stötdämpande egenskaper. Den stora utmaningen visar sig dock vara att kombinera dessa stötdämpande egenskaper med en beständighet som krävs för en cykelväg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Selander, Helena
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Dukic Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Neergaard, Karin
    Trivector Traffic.
    Wennberg, Hanna
    Trivector Traffic.
    Säker mobilitet på cykel för ett hållbart åldrande2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en stor variation bland äldre cyklister avseende deras funktionsförmåga. Det som påverkar cykling är inte bara ålder utan även den egna fysiken (exempelvis muskelstyrka, rörlighet och balans) samt vanan att cykla. Syftet med projektet var att bidra till ökad och säker cykling bland äldre. Totalt deltog 21 personer (12 kvinnor, 9 män) i åldrarna 67-81 år (medelålder 74 år). Deltagarna fick provcykla tre sorters cyklar; en vanlig damcykel, en elcykel och en elmanövrerad trehjuling. Med hjälp av ett antal olika övningar fick deltagarna testa och utvärdera cyklarnas funktion och stabilitet i olika hastigheter, exempelvis hur lätt/svårt det var att stiga på/av cyklarna, hålla balansen eller att cykla med en tyngre last. Den 2-hjuliga elcykeln och den konventionella cykeln var lika ur prestationssynpunkt på alla områden som undersöktes. Den 3-hjuliga elcykeln fick genomgående sämre omdömen. Förutom cykelövningarna intervjuades deltagarna för att diskutera cykling generellt och vilka barriärer som finns för att öka cyklingen samt vad som krävs för att cykling ska kännas säker. Flera av de mer vana cyklisterna som var uppemot 80 år upplevde inga problem alls vare sig med balans, svårigheter att stiga av och på cykeln, eller trafiksituationen. Andra hade anpassat sin cykling genom att gå över till damcykel, elcykel eller undvek att cykla i stadsmiljö. Alla var överens om att cykling bidrar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Deltagarna uppskattade framför allt elcykeln, som ett bra komplement till bilkörning; med elmotor skulle det underlätta att få med sig matvaror och annat till/från hemmet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Björklund, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Effektutvärdering av stängsling på järnväg: Pilotprojekt i Region Öst2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har under 2010-talet arbetat med en åtgärdsstrategi inom järnvägen som bland annat inneburit att nya stängsel har satts upp längs spåren på utpekade sträckor. Syftet med dessa åtgärder har varit att minska antal personpåkörningar i enlighet med halveringsmålet som innebär högst 55 omkomma i järnvägstransportsystemet år 2020. Det har dock inte genomförts någon mer omfattande utvärdering av stängslingens effekt, delvis på grund av de svårigheter detta innebär. Syftet med den här studien var att analysera stängslingens effekter i Trafikverkets region Öst och, baserat på dessa erfarenheter, bedöma om metoden kan användas nationellt. En viktig del i projektet var att bedöma om de dataunderlag som finns är av tillräckligt bra kvalitet för att en nationell utvärdering ska vara rimlig att genomföra.

    Det finns både principiella och praktiska svårigheter med att beräkna stängslingens effekt. De principiella svårigheterna kan belysas om man jämför med effektberäkningar som gjorts inom vägtrafikområdet och då speciellt 2+1-vägar. En stor skillnad mellan dessa åtgärder är att olyckor på väg till största del är just olyckshändelser som förarna försöker undvika. På järnvägen vet vi att en majoritet av personpåkörningarna är suicid och att personerna alltså själva söker sig till spåren. Det gör att effekten av stängsling kan påverkas av om det finns mindre öppningar i stängslet där personer kan ta sig in, eller om det finns uppehåll/luckor i stängslet på grund av plankorsningar eller annat. Denna skillnad samt andra skillnader som diskuteras i rapporten medför att en stängslad sträcka inte kan ses som en standardiserad åtgärd vilket en 2+1-väg kan göra i större utsträckning och det gör det svårare att få fram ett enhetligt effektmått.

    Trots de principiella svårigheterna som diskuteras ovan kanske det största hindret för att beräkna effekten av stängsling är de praktiska svårigheterna med att skapa ett datamaterial som beskriver järnvägsnätet på ett adekvat sätt. För att kartlägga stängslingens utbredning i järnvägsnätet mer än för enstaka sträckor behöver man använda befintliga databaser. I den här studien har information om stängsling hämtats från Trafikverkets datasystem för information om banrelaterade anläggningar (BIS) och några av de problem som finns är:

    • • Informationen i BIS saknar historik. Det innebär att om det sattes upp stängsel ett visst år så vet vi oftast inte hur det såg ut där innan, dvs. om det fanns ett stängsel som ersattes, eller om det var ostängslat på platsen.
    • Det saknas ofta uppgifter om när stängslet sattes upp och hur högt det är. För de flätverksstängsel som sitter uppe saknas uppgift om höjd för cirka 77,5 procent av sträckan. Problemet med saknade uppgifter om höjd har dock minskat under senare år eftersom stålnätspanel infördes som standard för att förhindra obehörigt spårbeträdande år 2014. Dessa stängsel ska vara drygt två meter höga enligt gällande krav. Även för stålnätspanel saknas dock ibland uppgift om uppsättningsår.
    • En annan typ av information som saknas är hur terrängen ser ut runt spåren. Det kan finnas naturliga hinder i form av bergväggar eller vattendrag eller till exempel industribyggnader som gör att spåren är otillgängliga. Avsaknaden av denna information försvårar analyser av stängslingens effekt.
    • Informationen i BIS om stängslens placering stämmer inte alltid med verkligheten. Detta är känt från tidigare studier och även i denna studie har vi upptäckt vissa avvikelser. Hur stor skillnaden är mellan BIS och verkligheten är dock svår att bedöma.
    • Informationen om stängsling i BIS är inlagd på så sätt att det krävs omfattande databearbetning för att få till ett material som kan användas för effektberäkningar. Förutom att det är tidskrävande ökar det risken för felaktigheter i något steg av datahanteringen.

    De problem med datamaterialet som nämns ovan rör främst stängslingsdata, vilket beror på att detta har upplevts som det största problemet. Det finns förstås även andra möjliga felkällor i materialet. En sådan är personpåkörningarnas placering. Det är viktigt att den angivna platsen för påkörningarna är korrekt, speciellt i förhållande till stängslens placering. Hur väl detta stämmer har dock inte varit möjligt att utvärdera inom ramen för detta projekt.

    Studien är avgränsad till spår mellan driftplatser. Det beror delvis på att driftplatser, som de är inlagda i BIS, ofta är besvärliga att hantera rent praktiskt. Delvis beror det också på att vi valt att inte ta med stationsområden i studien, eftersom dessa utgör en komplex miljö som behöver behandlas separat.

    Det slutliga datamaterialet som analyserna i det här pilotprojektet baseras på består av drygt 120 mil enkelspår och 54 mil dubbelspår. Längs enkelspåren är det 1,5 procent av sträckan som har stängsel på båda sidor och 3,9 procent som har stängsel på ena sidan. Motsvarande längs dubbelspår är 4,7 respektive 11,5 procent. Två typer av analyser har genomförts, en före-efter studie och en tvärsnittsstudie. Ingen av analyserna kunde påvisa någon effekt av stängsling, men resultaten måste tolkas försiktigt på grund av de felkällor som förekommer och eftersom totala antalet personpåkörningar är relativt litet. Resultat från tvärsnittsstudien visade dock att högre befolkningstäthet och fler passerande tåg innebar fler personpåkörningar, vilket var väntat.

    Sammanfattningsvis kan vi dra följande slutsatser från studien.

    • Analyserna i den här studien har inte kunnat påvisa några effekter av stängsling. Det betyder dock inte att effekter inte finns utan det kan bero på brister i datamaterialet och på att studien är begränsad till Trafikverkets region Öst som innebär att dataunderlaget i form av personpåkörningar är relativt litet. Även med detta material har vi dock kunnat påvisa att antal personpåkörningar har ett samband med befolkningstäthet och antal passerande tåg.
    • En uppskalning av pilotstudien i region Öst till nationell nivå är möjlig, men det är inget vi rekommenderar i nuläget med de brister i datakällor som finns idag. Resultaten kommer att bli mycket osäkra och svåra att tolka.
    • För att underlätta för framtida utvärderingar av stängsling, men även andra åtgärder, är det viktigt att dokumentera när åtgärden infördes, detaljer kring dess utformning samt hur det såg ut på platsen före införandet.
    • Även personpåkörningar behöver dokumenteras noggrannare för att bli ett värdefullt verktyg i arbetet med att minska antal personpåkörningar. Alla personpåkörningar bör utredas, helst enligt en mall så att insamlingen blir mer systematisk än idag.
    • Förbättringar när det gäller utredning av personpåkörningarna bör också följas av en regelbunden uppföljning. Det skulle kunna ge bättre kunskap om vilka situationer och miljöer som innebär problem och behöver åtgärdas, samt var förbättringar ses.
    • Slutligen är det viktigt att fokusera på helhetslösningar där man försöker intrångssäkra hela sträckningar. Hur hindrar man intrång från till exempel viadukter eller plankorsningar? Här behöver man också inkludera underhåll av stängslen så att de bibehålls i bra skick.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext