Publications
5 - 11 of 11
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Forsman, Åsa
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Henriksson, Per
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes.
    Eriksson, Jenny
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System. Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Infrastructure maintenance.
    Olyckor med cyklister, elcyklister och elsparkcyklister: Analys av Stradadata2019Other (Other academic)
  • Nordström, Olle
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Magnusson, Georg
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Strandberg, Lennart
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tunga fordonskombinationers dynamiska stabilitet: del 2 Bilaga1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

    Appendix A   Begreppsförklaringar

    Appendix B   Matematisk modell för studium av tunga fordonskombinationers dynamiska stabilitet

    Appendix C    Variation av till axelavstånden kopplade fordonsparametrar

    Appendix D   Mätning av sidkraftskarakteristik hos däck

    Appendix E    Uppmätning och beräkning av tyngdpunktslägen, masströghetsmoment, vältningsgräns och krängdynamiska konstanter

    Appendix F    Luftkrafter på lastfordon vid stark sidvind

    Appendix G    Litteraturstudie

    Appendix H     Grunddata för simulerade fordonskombinationer

  • Jussila Hammes, Johanna
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics.
    Potential för utsläppsminskningar från elektrifiering av godstransporter på Europavägar2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We summarize the potential for reducing the emissions of greenhouse gases from heavy freight vehicles (over 3.5 ton) if the Swedish E-road network and the national roads with greatest traffic volumes were electrified. We analyze four scenarios. In the main scenario, emissions are reduced by about 52 percent compared to the total emissions in 2017 at 3 326 kton CO2. A simple calculation of the socio-economic profitability of the emissions reduction indicates that at the prevailing carbon tax rate of 1,15 SEK per kg CO2 (ca 0,11 EUR per kg CO2), and given a “low” investment cost of 20 mSEK per km road (1.9 mEUR per km road), it would be profitable to electrify highway E4 in  Stockholm county, and E6 in Skåne county. The marginal cost of electrifying the entire E4 from Stockholm to Skåne, and E6 from Skåne to the border with Norway would be 2,38 SEK per kg CO2 (0,23 EUR per kg CO2). Before decisions about investments are made, a more through cost-benefit analysis should be made, however.

  • Hedegaard Sørensen, Claus
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.
    Isaksson, Karolina
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.
    Oldbury, Kelsey
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.
    Paulsson, Alexander
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. K2.
    Smith, Göran
    K2.
    Rignell, Mårten
    K2.
    Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet -: nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Automatisering,  elektrifiering,  integrerad  mobilitet  samt  plattforms-  och  delnings-ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika  fenomen  och  trender.  Smart  mobilitet  anses  kunna  bidra  till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på  transportområdet  och  erbjuder  olika  typer  av  mobilitetstjänster.  Frågan  är  hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.

    I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas  kombinerad  mobilitet  eller  Mobility  as  a  Service  (MaaS),  samt  pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark)  samt  från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner  (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare.

    Analyserna  i  projektet  har  lett  fram  till  en  tydlig  bild  av  att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga.

    Rapportens analyservisar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling.

    Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för  övrigt  lika  förhållanden,  ett  större  samordningsarbete  än  initiativ  med  autonoma bussar.  

    Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet  att  lämna  över  viktiga strategiska  och principiella vägval  till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet  med  nya  aktörer  och  för  att  kunna  ställa  krav  på  nya  leverantörer  av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet  med  smart  mobilitet  som  MaaS,  autonoma  bussar,  privata  självkörande  bilar (delade  eller  ej),  elsparkcyklar  m.m.  Om  man  inte  kan  precisera  syftet  med  smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga.  En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.

  • Gjerstad, Karl-Idar
    et al.
    Statens vegvesen.
    Gustafsson, Mats
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
    Blomqvist, Göran
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
    Denby, Bruce
    Elmgren, Max
    Grythe, Henrik
    Janhäll, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
    Järlskog, Ida
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
    Johansson, Christer
    Kulovuori, Sami
    Kupiainen, Kaarle
    Lundberg, Joacim
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
    Malinen, Aleksi
    Norman, Michael
    Ritola, Roosa
    Silvergren, Sanna
    Stojiljkovic, Ana
    Sundvor, Ingrid
    Þorsteinsson, Þröstur
    Stefani, Martina
    Vogt, Matthias
    NORDUST: Nordic Road Dust Project2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Road dust is an important contributor to airborne particle pollution, especially in the Nordic countries where high road sur-face wear, due to studded tyre useas well as winter maintenance and operations including sanding and saltingare important contributors.Even though the road dust problems are similar, the countries have tackled different parts of the problem with different research approaches, resulting in a complex knowledgebase in need of compilation. A former project, NORTRIP, started this work and implemented the knowledge into an emission model with a specially elaborated road dust focus. The model work has been used to identify knowledge gaps, intended to be filled within the NorDust project.Laboratorytests andcontrolled and uncontrolled field measurements as well as parametrisation and modelling has been used as tools to find, de-scribeand implement issues concerning road dust formation, suspension and dynamics and road operation effects on emis-sions in facilities and sites in Finland and Sweden. The NORTRIP model has been implemented and evaluated in Iceland, not previously involved in the model development, to identify input data needs.The project has resulted in an array of findings, of which some have beenpossible to implement in new parametrisations in the NORTRIP model. In the complex research area of road dust dynamics, the project has also resulted in a lot of practical experiences concerning experimental and meas-urement designs and evaluation possibilities that future research will be able to benefit from.

  • Ait Ali, Abderrahman
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics.
    Eliasson, Jonas
    Linköpings universitet.
    Warg, Jennifer
    KTH.
    Are commuter train timetables consistent with passengers’ valuations of waiting times and in-vehicle crowding?2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Many models have been developed and used to analyse the costs and benefits of transport investments. Similar tools can also be used for transport operation planning and capacity allocation. An example of such use is the assessment of commuter train operations and service frequency. In this study, we analyse the societally optimal frequency for commuter train services. The aim is to reveal the implicit valuation (by the public transport agency) of the waiting time and the in-vehicle crowding in the commuting system. We use an analytic CBA model to formulate the societal costs of a certain service frequency and analyse the societally optimal frequencies during peak and off-peak hours. Comparing the optimal and the actual frequencies allows to reveal the implicit valuations of waiting time and crowding. Using relevant data from the commuter train services in Stockholm on a typical working day in September 2015 (e.g., OD matrix, cost parameters), we perform a numerical analysis on certain lines and directions. We find the societally optimal frequency and the implicit valuation of waiting time and crowding. The results suggest that the public transport agency in Stockholm (i.e., SL) adopted service frequencies that are generally slightly higher than societally optimum which can be explained by a higher implicit valuation of waiting time and crowding. We also find that the optimal frequencies are more sensitive to the waiting time valuation rather than that of crowding.

  • Kuttah, Dina K
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Pavement Technology.
    Events of the Joint Swedish-Japanese Workshop on “Modern Technologies in Pavement Engineering” Held at VTI in Linköping on the 19th and 20th of November 2019: A post workshop report2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The exchange of national practices and lesson learnt constituted the core part of the workshops.

    As part of the international cooperation activities, the pavement technology division at VTI hosted two days’ workshop that brought together key stakeholders across Japan to share knowledge, discuss achievements, challenges and lessons arising from new technologies used in pavement engineering. The workshop took place on the 19th and 20th of November 2019 at the VTI’s head office in Linköping.

    Representatives from Taisei Rotec Corporation; Nichireki Co. LTD; Nippo Co.; MAEDA Road Construction Co.; SEIKITOKYU KOGYO Co., LTD; FUKUDA Road Construction Co., LTD; Fine Road Consultant Co., Ltd; TOA Road Construction; Obayashi Road Co., Ltd;Tairiku Construction; Mitsubishi Electric Corporation; Civil Engineering Research Institute for Cold Region; Hokkaido University of Science; Kitami Institute of Technology, Fukuoka University, and VTI have attended the activities of the workshop and shared their experiences on the efforts spent in their countries to develop new methods, equipment, approaches and specifications used in roads construction, testing and maintenance. The full lists of participants from Japan and Sweden are given in appendices A-I and A-II respectively. The workshop program included presentations, exhibiting the Mobile Mapping System, visiting to the VTI’s Heavy Vehicle and Circular Road Simulator, Driving Road Simulator, Material Testing Laboratory and the Infra Culvert in Vallastaden. Appendices B-I and B-II show the first- and second-days’ workshop schedule, respectively.