Publications
5 - 10 of 10
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Blissing, Björn
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Driving Simulation and Visualization. VTI.
    Fotgängarsimulator i Virtual Reality2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har syftat till att visa på möjligheterna för att göra studier av fotgängarbeteende genom att nyttja modern Virtual Reality-teknik. Under projektets gång har en VR-studio byggts upp på VTIs kontor i Linköping. Till denna miljö har det utvecklats mjukvara som kan användas för att studera beteendet hos fotgängare i tänkta trafiksituationer. Simulatorn är utrustad med blickmätningssystem vilket gör att det går att både mäta och interaktivt visualisera var användaren har sin uppmärksamhet i varje ögonblick. Det går att uppleva vad användaren ser i den virtuella världen ur både ett förstapersons- och tredjepersonsperspektiv. Det finns ett särskilt läge för Mixed Reality, det vill säga ett läge där en verklig videoström kombineras med den datorgenererade omgivningen. För att visa nyttan med simulatorn så har ett scenario utvecklats. I detta scenario kan en användare uppleva hur det är att interagera med olika fordon, både självkörande och andra.

  • Linder, Astrid
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System. VTI.
    Silvano, Ary P.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Sörensen, Gunilla
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Pettersson, Tommy
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Crash safety.
    Stabilitet på cykel med och utan ABS: en pilotstudie2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet, som är en pilotstudie, syftade till att undersöka effekten av låsningsfria bromsar, ABS, på cykel. Fråga som projektet syftade till att besvara: Kan cyklars stabilitet under inbromsning förbättras av låsningsfri broms (ABS) på framhjulet? Frågan söks besvaras genom utformning och genomförande av bromsprov av cykel med och utan ABS. Cykelolyckor är bland de vanligaste orsakerna till trafikskador i Sverige, ofta med svåra skador och medicinsk invaliditet som följd. Närmare hälften av alla svårare trafikskador har uppstått på grund av cykelolyckor. ABS-bromsar har visats reducera risken för skada för motorcyklister genom ökad stabilitet och därmed minskad risk för omkullkörning i samband med bromsning. Däremot finns begränsad kunskap om effekten för cyklister. Två Crescentcyklar med sluten ram (herrcykel) testades: en konventionell, bakhjulsdriven modell med v-broms (fäljbroms) på framhjulet och en framhjulsdriven modell med el-assistans och navbroms i framhjulet. Med den konventionella cykeln utfördes två typer av tester, med och utan ABS-bromsar. ABS-bromsen var av modellen SABS V1. På el-cykeln med navbroms justerades bromsverkan så att framhjulet ej låstes, jämfört med full bromsverkan. En Hybrid II krockdocka, 50-percentil man, användes som cyklist i proven. Proven utfördes vid hastigheterna 17 och 20 km/h. Cyklarna bromsades maximalt på framhjulet. Friktionen var ungefär 0,7–0,8. Resultaten visade att ABS på cykelns framhjul gör att framhjulet inte låses vid full inbromsning och bakhjulet behåller kontakten med underlaget. Vid prov med v-broms eller navbroms med full broms-verkan blev bromssträckan cirka 2 meter, men framhjulet låstes vid full broms och bakhjulet lyfte från underlaget. Det innebar att cykeln då endast balanserade på framhjulet. Prov med ABS-broms på v-bromsen och justerad bromsverkan på navbromsen resulterade däremot i inbromsning utan låsning av framhjulet. Bromssträckan var i dessa prov cirka 4 meter. Resultaten var liknande för de båda cyklarna.

  • Wallén Warner, Henriette
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes. VTI.
    Patten, Christopher
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes.
    Utökad utvärdering av bygdevägar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna utökade utvärdering var att kartlägga acceptansen av bygdevägarna hos cyklisterna som cyklar på bygdevägar. Totalt intervjuades 19 cyklister längs någon av de 10 bygdevägssträckorna där vi stod. Resultaten visade att många tyckte om tanken med bygdeväg eftersom det gav dem som cyklister ett existensberättigande på vägen. Samtidigt upplevde många också en del problem – framför allt relaterat till bilisternas beteende. En knapp majoritet av cyklisterna tyckte dock att bygdeväg trots allt var bättre än landsväg utan vägren medan många påpekade att en separat gång- och cykelväg hade varit den bästa lösningen.

  • Eriksson, Jenny
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Lindborg, Eva
    Trafikanalys.
    Adell, Emeli
    Trivector.
    Holmström, Andreas
    Trafikanalys.
    Silvano, Ary P.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Nilsson, Annika
    Trivector.
    Henriksson, Per
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Mobility, actors and planning processes.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys.
    Dahlberg, Lina
    Trivector.
    Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation: utvärdering av insamlings- och rekryteringsmetoder2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt. Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing. Den del av det slumpmässiga urvalet som fick en webbenkät delades in i två grupper. Halva gruppen fick inget incitament medan den andra halvan fick ett presentkort till ett värde av 100 kr. De som rekryterades via webbpanel och som skulle använda mobilappen, fick en belöning i form av ett presentkort till ett värde av 100 kr om minst en dags resor rättades i mobilappen. Det genomfördes en bortfallsanalys på det slumpmässiga urvalet för både webbenkät och mobilapp. En kostnadsuppskattning av respektive insamlingsmetod och rekryteringsmetod har också genomförts. Vi tog även fram osäkerhetsskattningar. Studien lokaliserades till Göteborgsregionen eftersom Göteborgs stad då genomförde en traditionell resvaneundersökning under samma period. Syftet med att välja samma område och period var att kunna jämföra våra mindre pilotundersökningar med resultaten från en större traditionell undersökning. Målpopulation var invånare mellan 16–84 år i 21 kommuner i Göteborgsregionen, dvs. samma som i Göteborgs stads undersökning.

  • Rosberg, Tomas
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Driver and vehicle. VTI.
    Thorslund, Birgitta
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Driver and vehicle.
    Förstudie tågsimulering och ERTMS2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I förstudien inventeras FoI frågor inom området tågsimulering och ERTMS. VTI är FoI utförare och arbetet sker på uppdrag och i samverkan med Trafikverket. Det finns ett behov av ökad kunskap om ERTMS, samt metoder kopplat till ERTMS utifrån simulering, projektering och teknikutveckling. I förstudien har FoI området tågsimulering och ERTMS definierats.

  • Forsman, Åsa
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System.
    Vadeby, Anna
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Traffic Safety and Traffic System. VTI.
    Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott2018Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.